Varför? Du väljer inte nåt sämre när du tror att du har valet till nåt bättre. Många säger "för att de kan" om motsatt kön, vilket inte är sant i något av fallen. De bara tror sig ha det valet. Killar som har många val beter sig precis likadant, blir många krossade hjärtan där.. Killen som har tio tjejer efter sig kommer inte att bli sambo med allihop, 9 av 10 blir ofrånkomligen dumpade. Felet ligger varken hos tjejerna eller killarna. Felet ligger i dejtingapparna.
Man kan jämföra med en marknad, säg köp o sälj av villor, ofta den största investeringen man gör i sitt liv. Men i villans fall vet du ungefär priset på den och du vet vilken liga du spelar i. Du med max 2 millar budar inte på en 30-miljonerskåk. Skulle några mycket köpstarka bjuda på samma villa, då stiger priset.. Kan du inte hänga med, då kliver du av budgivningen. I många fall håller nog den liknelsen vad gäller kräsenhet på skicket, den händige Killen kan ha överseende med lite ruttna vindskivor, fixar han på en dag eller två. Det gör oftast inte kontorskvinnan som bara ser det ruttna å dissar en rätt sund kåk.
Men se nu på onlinedejtingen, du ser hela katalogen av "objekt", i mer eller mindre bra bilder. Priset och vilken chans du har i konkurrensen har du inte en aaning om. Du får ingen vidare uppfattning om skicket, inte mycket ledtråd om läget, driftkostnad och än mindre om grannskapet. -Snygg kåk, bjuder två millar utan en aning om att tre andra just bjöd fyra.
Dessutom, om vi talar om Tinder eller andra som rankar användarna.. varje gång du gillar, men inte får match, så sjunker din ranking. När du sjunkit tillräckligt, så visas inte "ditt bud"/din profil för den du gillade, å därmed sjönk du ännu mer.
Lägg därtill om du lyckas sy ihop en dejt IRL.. Kommer den andre från en mental position av investerar-rädsla, så ses allt med mycket kritiska glasögon. Vågar den andre bara en kort kaffedejt på fiket, skippa. Den andre vågar inte satsa, är rädd. Inget romantiskt spirar ur rädsla. Jämför med om du hänger med en kompis till en fest i en villa där du aldrig varit. Du ser huset, festar och har kul. Men tänk nu att du är där som spekulant på huset.. inte mycket fest å kul där, å du själv kommer vara rätt tråkig å kritisk inför en sådan investering. Den där rädslan har nog saboterat väldigt många dejter mellan par som hade kunnat vara en perfect match om de mötts under andra mer avslappnade premisser. Det är meningen att man ska ha kul när man dejtar. Göra saker ihop, skapa gemensamma minnen, lära känna. Det gör man inte vid en "anställningsintervju", där arbetsgivaren är rädd att anställa fel och du är skitnervös.
