Vad har ni omed. bipolära (och andra) för överlevnadsmetoder?

Jag har quetiapin också men ett uppehåll just nu fär att se hur lamotriginet funkar.
Provade litium för ett tag sen men kändes inte bra.
Mat och träning sköter jag bra och det hjälper en hel del men sömnen är fucked.

Ja det är viktiga grejer men svårt. Det som är lätt är kosten och träningsrutiner. Men att släppa in alla som vill hjälpa mig är svårare, iaf i perioder. Just nu går det bra men kommer alltid till en punkt då jag slänger ut alla från min "sfär" igen och inte orkar.

Ja det stämmer och jag tränar i princip varje dag sen många år tillbaka. Utan det skulle jag nog inte leva idag.

Är det bipolär typ 2 du har?

Ja

Svårbehandlat, men livsstilen kan göra underverk

Ja jag jobbar på det, men det är ett ständigt krävande arbete

Precis sådär är det för min vän jag berättade om, hon försvinner i perioder, då backar vi andra och inväntar när hon kommer fram igen. Hon blir socialt utmattad. Hon är väldigt tydlig och ber oss inte stressa henne. Sen finns vi där när hon ploppar fram igen.

Låter som hon kommit på en bra strategi tillsammans med er för att få det att funka. För mig blir det rörigt. Vissa vägrar backa så jag tvingas bli arg osv. Några har nyckel hem till mig också pga av en viss anledning och det kan stressa mig skull mycket.

Jag förstår att det blir otroligt jobbigt för dig med den stressen, bipolära kan ha låg stress tröskel och för mycket stress kan tvinga fram ett skov. Du måste ta hand om dig själv, du kanske kan öppna dig för vänner och familj och ta upp det här? Jag vet inte vad du har för personligheter omkring dig. Men du måste värdera dig och ditt mående högre.

Den strategi vi kommit fram till har växt fram med åren. Det började med hennes självinsikt, när hon insåg vad hon mår dåligt och bra av så har vi andra mer och mer släppt oron kring hennes mående. Innan var vi jätte oroliga när hon liksom försvann och inte svarade på sms eller samtal. Så vi har haft många och långa perioder som varit kämpiga. Nu märker vi direkt när hon vill dra sig undan och vi pratar öppet om det.
Men ja, det har varit riktigt tufft för henne. Hon mår bra idag. Men behöver paus ibland från det sociala.

Jag vill även tillägga att många som varit vän med henne antingen försvann för att dom inte orkade eller hamnade i konflikt med henne i perioder och dom har hon valt bort.

Jag tycker inte att jag har problem med stress överlag. Det är just bara att vissa är så på.
Alltså alla vet att jag inte pallar ibland och dom tycker att dom backar men inte tillräckligt enligt mig. Det kan gå några dagar och sen är dom på igen och menar att dom har ju gett mig space. Det enda som inte går in är väl att det är jag själv som behöver ta kontakt när jag känner att det är dags.
Har väl iofs att göra med att jag är självmordsbenägen i perioder och jag kan ju fatta att det är svårt att låta bli mig då om jag inte hört av mig på länge. Men ah...

Jag förstår dom, att dom blir oroliga. Skönt ändå att du har människor omkring dig som bryr sig om dig. Kanske kan en tumme upp i ett sms varannan dag kanske lugna dom 🤷‍♀️ gå halva vägen var typ.