Föräldrar som kräver barnbarn, hur är de funtade?

Min sambo yrar om blodslinjer och skit, men tittar jag på min egen familj så den där blodslinjen är ju sällan speciellt kontinuerlig utan mer ett efterkonstruerat hopp plock. Så vist vi har en snart 200 år gammal familjegrav ( med ordentligmed unplatser kvar), vi har mark som varit i familjen lika länge och på andea sidan kan jag peka ut famijegården sedan minst slutet av 1500-talet, men vad har jag för ansvar för detta? Saker samlas och skingras kontinuerligt det är ju det som utgör varpen i tidens väv.

Att vilja reproducera sig är ju naturligt, att vilja ha barn, speciellt om man, kanske inte lika så. Att vilja ha barnbarn skulle vara naturligt förstår jag inte.

Du är hjärnskadad om du inte vill ha barn. Hela vår existens predikeras över att skaffa barn och föra vidare våra gener. Fundera mer på hur du kan bota dig själv från dina egna mentala problem.

Ja men det hjälper ju inte om inte barnen reproducerar sig i sin tur. Runt sin dödsbädd vill man se så många arvingar, att man kan vara säker på att ens gener går vidare (och även kulturella och personliga saker som man satsat in i släkten), och att man aldrig blir helt bortglömd.

Du har inget ansvar från någon annan än dig själv. Och din historia är inget hop plock. Din genealogi sträcker sig genom årtusenden på samma sätt som för alla nu levande människor. Går du tillbaka 10 generationer hamnar du på 1600-talet. Den förfadern eller förmodern hade ju också 10 generationer bakom sig, som i sin tur hade 10 generationer bakom sig osv. Jag lider med de människor som inte har barn och inte heller får barnbarn. Måste kännas hemskt att veta att en tradition och ett sammanhang som pågått i 1000-tals år stannar pga en individ inte ville eller kunde få barn.

Att reproducera sig själv och sitt liv är en stor del av meningen med livet. Bara kolla på jordens historia. Från bakterier via dinosaurier till oss människor har evolutionen uppfyllt oss med lusten att reproducera oss själva. Tror man att det är allsmäktig gud som givit oss lusten, så spelar det ingen roll. Lusten till liv finns där hela tiden. Det mesta vi gör går ut på att vi ska fortsätta leva och sprida våra gener.

Njut av livet så länge det pågår. Om 100 år är vi alla glömda. Då är det fint att veta innan man drar sista sucken att ett litet barnbarns barn kanske sitter och släktforskar om dig och 2025-talet. Precis som jag gör om mina småländska släktingar på 1670-talet. Det skapar ett större livssammanhang än det jag som bara finns omkring mig. Livet blir rikare.

Evolutionärt sett så är det ju meningslöst att få barn om inte dina barn också får barn.

Vill man ha barn är det väl klart att man vill ha barnbarn om man lyckas få någorlunda normala barn.

Det handlar om att folk inte kan tänka sig att andra människor gör på sitt sätt eller att de avstår för att de har en så pass bra självinsikt att de inte passar som föräldrar. Själv har jag fått höra tjatet några gånger men det tog snabbt slut när jag på skarpen sa att jag aldrig kommer att skaffa barn, vilket också borde vara en självklarhet med tanke på mitt psyke och min personlighet. För dem gick tanken om släkt och fortplantning över det rationella tänkandet. Släktträdet och vad man åstadkommit är totalt irrelevant när man är död och så finns det ju alltid någon nära ens släkt som för livet vidare, om man nu alltså tycker att det är så viktigt med mänsklighetens överlevnad.

Självklart vill man ha barnbarn. Får ens ungar inte egna ungar är de misslyckade.

Att vilja ha är en sak, men man ska inte pressa sina barn på det, utan kommer det inte naturligt så får det vara. Väldigt irriterande när man hör folk tjata om barnbarn.

Många här verkar ha små släkter som de är rädda ska dö ut , själv har jag en stor släkt där många har 5-6 barn, så jag kanske är chili pga det, jag vet inte

Jag har två barnbarn, det är inget jag bett om (avrådde från det första, men glad när de stod på sig och jag fick en fantastisk liten person i mitt liv).

Men, jag skulle säga att det framförallt är mödrar som börjar tjata om barnbarn helt enkelt eftersom kvinnor driver projekt. Det första projektet är familjebildning. Man är ansvarig för familjedriften. När barnen är utflugna bestämmer kvinnan nytt projekt, allt som oftast antingen "självförverkligandet" eller "mormor/farmor" vilket är förlängningen av det man redan gjort men mer lustfyllt och mindre ansvar.

Vissa kvinnor får pojkar som är oerhört senfärdiga att skaffa relationer och barn. Dessa pojkar blir sällan män eftersom modern låter det första projektet fortlöper in absurdum.

Finns inget som hindrar dessa 4 döttrar från att avla söner själva. Så bara för att man hoppar över en generation av män betyder det inte att du är ditt släktes sista man nånsin