När Magdalena Andersson fick frågan av Expressen om hon kan tänka sig att flytta till ett utanförskapsområde, svarade hon inte alls på själva frågan. I stället gled hon snabbt över till att prata om hur alla bostadsområden ska vara trygga och bra att växa upp i – något som givetvis alla håller med om. Men när det gäller vägen dit, alltså den politik Socialdemokraterna själva förespråkar – tvångsblandning av boendeformer – då blir det tyst. Inget konkret svar. Bara politiskt grötmos.
Hon kunde enkelt ha sagt: "Jag kan tänka mig att bo i ett blandat område, om omständigheterna kräver det." Det hade varit ett diplomatiskt och trovärdigt svar, i linje med hennes partis politik. I stället vägrar hon svara och avfärdar frågan som "patetisk".
Det ger intrycket av att hon anser sig stå över den verklighet andra förväntas anpassa sig till. Budskapet som sipprar fram är: "Jag är för etablerad och för välbärgad för att bo blandat – men ni andra ska göra det."
Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom detta kommer från ett parti som säger sig stå upp för alla människors lika värde och som gärna beskriver sig själva som medmänskliga. När partiledaren inte ens vill bemöta frågan om att leva enligt den politiken – utan i stället hånar den – rämnar trovärdigheten.
Hur dåligt medietränade är egentligen våra partiledare? Detta är trots allt partiet som kallar sig "svenska folkets parti" – men när ledaren får en rak fråga om sin roll i det projektet, svarar hon med undvikande klichéer. Hon svävar ut i svepande resonemang om barns rätt till trygghet, men det är inte det som efterfrågas. Frågan gällde hennes egen vilja att leva efter den politik hon själv förespråkar.
Att hon dessutom upprepat använder ord som "liksom" i intervjun förstärker bilden av osäkerhet och otydlighet – inte den stadga man förväntar sig av en erfaren och högutbildad partiledare.
Hela snömoset kommer fem minuter in i intervjun.
Almedalen 2025: Magdalena Andersson
https://youtu.be/8ynUhEYPTeA?si=lX4u6_8hHbp2qFLk
