2025-02-14, 08:05
  #1
Medlem
Mest känd kanske för Melancholie der Engel från 2009, som i sin tur kanske är mest känd för en scen där en katt får sätta livet till (på riktigt enligt vissa, inte alls på riktigt enligt andra).

https://www.facebook.com/watch/?v=419567091066694 <<< där kan man se själva dödssekvensen

En scen som provocerar lika mycket som den är vacker. Jag tror inte att katten dör där och då, och jag tycker snarare att det är provokationen i sig som är det viktiga. Varför reagerar man inte lika starkt på grisen som blir slaktad i samma film till exempel?

Några av hans kortfilmer finns upplagda på Youtube och de rekommenderas (vissa av dem klippta då de innehåller en del obehagliga scener).

Vill man bekanta sig med hans långfilmer så tycker jag att Carcinoma är en bra början. Den är nog hans minst extrema film.

Vad tycker ni om den här lite kontroversielle filmskaparen? Fjantig "edgelord" eller begåvad konstnär?
Citera
2025-03-12, 23:14
  #2
Medlem
För att få lite liv i tråden, så tänkte jag nu se om (och se på nytt) alla Marian Doras filmer, som jag har tillgång till och skriva ner lite mini-recensioner.

Först ut är Debris Documentar.

Marian Doras "första" långfilm (den filmades 2003 men släpptes först ca 10 år senare). Här får vi följa Marians forne parhäst Carsten Frank, dels under hans yrkesliv som producent till filmen Zombie Nation, men vi får även en inblick i vad han roar sig med på fritiden.

Det är en hel del äckel i filmen. Jag såg någon likna det vid när man var liten och försökte bräcka någon kompis i vem som kunde vara äckligast. Väldigt mycket så är det här. Lite för mycket till och med. Nästan allt kretsar runt att Carsten bräcker sig själv i äcklighet i varje scen.

Han sörplar när han dricker läsk, han pillar bort död hud från sina fötter och äter upp den, han petar sig i näsan och äter upp det, han hänger duschhandduken på kanten till en väldigt skitig toalettstol, han leker med överkörda djur och gristarmar, och så vidare. En hel del avföring förekommer också. Både Carstens egna och en prostituerads lavemang, som han suger in dofterna av.

Till slut blir det lite långrandigt och det känns rätt krystat. När upplösningen kommer så känns det mest som "jaha".

Till det positiva får jag väl räkna Marian Doras foto, som jag tycker är ganska unikt och emellanåt väldigt vackert, samt musiken.
Citera
2025-03-19, 05:27
  #3
Medlem
Två stycken kortfilmer har det blivit idag. Först ut var:

Opus Hominis 2 - Här får vi följa med in i ett slakteri där grisar avlivas och styckas. Det är blod och ånga, dödsryckningar och inälvor. Allt till tonerna av vacker musik. En intressant inblick i något som är en så stor del i våra liv men som vi kanske inte alltid vill kännas vid och tänka på. Budskapet är intressant, även om det här blir snudd på övertydligt, så ger det så många följd-tankar att den där övertydligheten inte gör så mycket.

Film nummer två var:

Cadavericon - Ännu en inblick i något som är en väldigt stor del av våra liv. Eller snarare när det precis har tagit slut för oss. En död man förbereds inför sin begravning. Kistan görs i ordning, mannen kläs av naken, hans kropp torkas av metodiskt, för att till sist kläs på igen och läggas på plats i sin kista. Det är vackert filmat, personligt och närgånget. Det är den döde mannen som är helt i fokus, medan de som arbetar med hans omhändertagande förblir ansiktslösa och anonyma.
Citera
2025-03-28, 22:52
  #4
Medlem
Idag har jag sett antologin The Profane Exhibit, med bidrag från legendarer som bland annat Ruggero Deodato och Uwe Boll, och så Marian Dora då självklart.

Kortfilmen från Dora heter Mors in Tabula (2). Han filmade ett tidigare bidrag med samma titel Mors in Tabula (1) men av oklara anledningar så drog han tillbaks det bidraget och ersatte det med det som som återfinns på antologin. Enligt vad jag har förstått, så ska det bero på att man kanske gick lite över vissa gränser. Jag har sett bilder från det ursprungliga bidraget och det ser betydligt mer intressant ut än det som återfinns här.

För det första så känns Dora en smula malplacerad här Jag tycker inte att han hör hemma på en antologi med bidrag från typiska skräckfilmsregissörer. Doras filmer, med något enstaka undantag, är inte skräckfilmer. Förmodligen är det därför jag inte alls gillade hans bidrag heller. Han försöker göra något typiskt skräckfilmsaktigt och det blir inte bra.

Handlingen är simpel. En kirurg kallas in för att operera ett litet barn. Det är nazityskland och vi hör Hitler egga upp sina anhängare i bakgrunden. Det är operationsbilder, som man här tyvärr förstår ganska omgående är specialeffekter. Och där försvinner ju själva charmen med Dora. Det där äkta och riktiga som kryper under skinnet på en finns inte där. Fotot är i vanlig ordning väldigt vackert och utmärkande för Dora men som helhet blir det tyvärr något av ett magplask.
Citera
2026-08-10, 14:02
  #5
Medlem
gotets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cunundrum
Idag har jag sett antologin The Profane Exhibit, med bidrag från legendarer som bland annat Ruggero Deodato och Uwe Boll, och så Marian Dora då självklart.

Kortfilmen från Dora heter Mors in Tabula (2). Han filmade ett tidigare bidrag med samma titel Mors in Tabula (1) men av oklara anledningar så drog han tillbaks det bidraget och ersatte det med det som som återfinns på antologin. Enligt vad jag har förstått, så ska det bero på att man kanske gick lite över vissa gränser. Jag har sett bilder från det ursprungliga bidraget och det ser betydligt mer intressant ut än det som återfinns här.

För det första så känns Dora en smula malplacerad här Jag tycker inte att han hör hemma på en antologi med bidrag från typiska skräckfilmsregissörer. Doras filmer, med något enstaka undantag, är inte skräckfilmer. Förmodligen är det därför jag inte alls gillade hans bidrag heller. Han försöker göra något typiskt skräckfilmsaktigt och det blir inte bra.

Handlingen är simpel. En kirurg kallas in för att operera ett litet barn. Det är nazityskland och vi hör Hitler egga upp sina anhängare i bakgrunden. Det är operationsbilder, som man här tyvärr förstår ganska omgående är specialeffekter. Och där försvinner ju själva charmen med Dora. Det där äkta och riktiga som kryper under skinnet på en finns inte där. Fotot är i vanlig ordning väldigt vackert och utmärkande för Dora men som helhet blir det tyvärr något av ett magplask.

Tack så mycket för recensionen. Alltid roligt att läsa dina tankar om Marian Doras verk. Vad tycker du om Carsten Frank? Det är snubben som spelar i Canibal, Melancholy der engel och nån dokumentär. Jag tycker snubben är stenskön och han och Marian Dora är ett recept på succé. De har tyvärr brutit kontakten efter engel filmen vilket är en stor sorg.
Citera
2026-08-11, 12:48
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av gotet
Tack så mycket för recensionen. Alltid roligt att läsa dina tankar om Marian Doras verk. Vad tycker du om Carsten Frank? Det är snubben som spelar i Canibal, Melancholy der engel och nån dokumentär. Jag tycker snubben är stenskön och han och Marian Dora är ett recept på succé. De har tyvärr brutit kontakten efter engel filmen vilket är en stor sorg.

Tack själv. Dessvärre verkar det som att dina tidigare inlägg i tråden och även mitt svar på dem plockades bort. Kul att det blir lite aktivitet i tråden tycker jag.

Carsten Frank är intressant, både som gränslös skådespelare, och även som skapare av sina egna filmer och konst. Han har gjort några filmer tillsammans med Margarethe von Stern, som även hon är med i Melancholie der Engel. The Day of the Purple Sun, har jag sett båda delarna av och även om den var visuellt och stilistisk väldigt bra, så blev den tyvärr lite långtråkig.

Ja man undrar ju egentligen vad sanningen är bakom deras osämja efter produktionen av MdE. Dora själv har nämnt orsaken men jag vet inte jag. Mycket känns det som att han försöker odla myten om både inspelningen och den om sig själv.
Citera
2026-08-11, 14:14
  #7
Medlem
gotets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cunundrum
Tack själv. Dessvärre verkar det som att dina tidigare inlägg i tråden och även mitt svar på dem plockades bort. Kul att det blir lite aktivitet i tråden tycker jag.

Carsten Frank är intressant, både som gränslös skådespelare, och även som skapare av sina egna filmer och konst. Han har gjort några filmer tillsammans med Margarethe von Stern, som även hon är med i Melancholie der Engel. The Day of the Purple Sun, har jag sett båda delarna av och även om den var visuellt och stilistisk väldigt bra, så blev den tyvärr lite långtråkig.

Ja man undrar ju egentligen vad sanningen är bakom deras osämja efter produktionen av MdE. Dora själv har nämnt orsaken men jag vet inte jag. Mycket känns det som att han försöker odla myten om både inspelningen och den om sig själv.


Är Carsten Franks filmer lika bisarra och extrema som Marian Doras? Jag är sugen att se hans Day of the purple sun rullar. Det är just hans gränslöshet och fysiska skådespel som är så chockerande att se. En väldigt modig och järv skådespelare. Jag beundrar den snubben på grund av dessa egenskaper. Synd att de blev ovänner.

Vad anser du om Voyage to Agatis? Ser du något djupare budskap i den? Jag äger själv inga blu rays eller dvds med dessa filmskapare. Har hört att de kostar mycket på andrahandsmarknaden. Äger du några av dessa rullar?

Ja det är trist att dom håller på att ta bort inlägg som handlar om ämnet.
__________________
Senast redigerad av gotet 2026-08-11 kl. 14:23.
Citera
2026-08-11, 16:21
  #8
Medlem
Marian Doras vidrigaste film är nog "Blight of Humanity" (2018) som börjar som en "förhållandevis lycklig" picknick utflykt som ballar ur så totalt i andra halvan av filmen så den helt enkelt är svår att beskriva med ord.

En annan liknade regissör är Lucifer Valentine som gjort "Vomit Gore Trilogin" som också vill chockera så mycket som möjligt i sina filmer.
__________________
Senast redigerad av FuckingDuck 2026-08-11 kl. 17:05.
Citera
2026-08-12, 13:08
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av gotet
Är Carsten Franks filmer lika bisarra och extrema som Marian Doras? Jag är sugen att se hans Day of the purple sun rullar. Det är just hans gränslöshet och fysiska skådespel som är så chockerande att se. En väldigt modig och järv skådespelare. Jag beundrar den snubben på grund av dessa egenskaper. Synd att de blev ovänner.

Vad anser du om Voyage to Agatis? Ser du något djupare budskap i den? Jag äger själv inga blu rays eller dvds med dessa filmskapare. Har hört att de kostar mycket på andrahandsmarknaden. Äger du några av dessa rullar?

Ja det är trist att dom håller på att ta bort inlägg som handlar om ämnet.

Bisarra är de, fast på sitt egna sätt. De påminner inte alls om Marian Doras filmer, utan är mer surrealistiska och "trippiga". Doras extrema sida är dessutom betydligt mer konfrontativ, vilket jag inte alls upplever Frank att vara, utan han verkar mer fascinerad av döda ting.

Voyage to Agatis är inte direkt en av mina favoriter. Den kändes mest som en ganska typisk italiensk exploitation-skräck från 1970talet, fast med en liten touch av Marian Dora. Har du sett den? Vad tyckte du om den i så fall, och såg du något eventuellt budskap i den?

Fysiska exemplar har jag av Carcinoma och Revisiting Melancholie der Engel. Vissa utgåvor ses väl som samlarobjekt. Numrerade som enbart släppts i 100 exemplar eller så med någon tillhörande bonus, och de kan nog inbringa en hyfsad summa. Annars finns väl de flesta filmerna i "dussin-utgåvor" också.
Citera
2026-08-12, 13:20
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av FuckingDuck
Marian Doras vidrigaste film är nog "Blight of Humanity" (2018) som börjar som en "förhållandevis lycklig" picknick utflykt som ballar ur så totalt i andra halvan av filmen så den helt enkelt är svår att beskriva med ord.

En annan liknade regissör är Lucifer Valentine som gjort "Vomit Gore Trilogin" som också vill chockera så mycket som möjligt i sina filmer.

Den verkar vara något av en vattendelare, även bland fansen då vissa upplever den där urballade andra halvan som lite väl extrem. Jag kan tänka mig att det är precis sådana diskussioner om vad som är "rätt" och "fel" i hur vi behandlar andra levande varelser som Dora vill få till.

Jag tror att jag har sett en film av Lucifer Valentine. Något om en kvinna som bjuder hem helt fel man eller något sådan om jag inte minns fel. Visst är det väl så också, att hans filmer i övrigt håller ungefär samma kvalitet, att de ser ut som billiga hemmafilmer ungefär?

Vad tycker du om Marian Dora i övrigt? Är han enbart någon som vill chockera så mycket som möjligt för dig?
Citera
2026-08-12, 14:11
  #11
Medlem
Jag tycker för övrigt att Marian Doras filmer är rätt tråkiga men gillar gore effekterna då jag ser det som en konst i sig.

Annars gillar jag mest New French Extremity filmer som typ ”Martyrs 2008” osv.

Lucifer Valentine Gör nog dom mest chockerande och äckelmagade filmerna tycker jag.
Framförallt filmer som ”Slow Torture Puke Chamber 2010” och ”ReGOREgitated Sacrifice 2008” som är riktigt vidriga.

Men som sagt så är jag mest nyfiken på gore effekterna.

Kolla in denna listan med Most Disturbing Movies of All Time som jag tycker stämmer in för det mesta, även i mina omdömen.
https://letterboxd.com/shigidishmo/list/most-disturbing-movies-of-all-time/
Citera
2026-08-14, 14:07
  #12
Medlem
gotets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cunundrum
Bisarra är de, fast på sitt egna sätt. De påminner inte alls om Marian Doras filmer, utan är mer surrealistiska och "trippiga". Doras extrema sida är dessutom betydligt mer konfrontativ, vilket jag inte alls upplever Frank att vara, utan han verkar mer fascinerad av döda ting.

Voyage to Agatis är inte direkt en av mina favoriter. Den kändes mest som en ganska typisk italiensk exploitation-skräck från 1970talet, fast med en liten touch av Marian Dora. Har du sett den? Vad tyckte du om den i så fall, och såg du något eventuellt budskap i den?

Fysiska exemplar har jag av Carcinoma och Revisiting Melancholie der Engel. Vissa utgåvor ses väl som samlarobjekt. Numrerade som enbart släppts i 100 exemplar eller så med någon tillhörande bonus, och de kan nog inbringa en hyfsad summa. Annars finns väl de flesta filmerna i "dussin-utgåvor" också.

Jag har inte sett voyage to Agatis själv men har lyssnat på recensioner av den på YouTube. Med tanke på det episka namnet skulle det lätt kunna vara en helt urflippad rulle men istället får vi kanske Marian Doras mest sansade film. Han har ju gjort en hel del kortfilmer också som jag inte har sett. Vart ser du filmerna?
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in