Dagens tvetydiga syftning

Läsaren får ta en tur in i den vanskliga semantiken för att utesluta cykelstället.¹ Cyklande kund kan köpa en lakritsrem att lägga på, och därmed hinna hem via cykelbanan innan regnet kommer.

Hade socialministern föreslagit cykelbanan i stället för cykelväg så kunde enstaka gula böjar fått plats i ... vid ...

¹ Efter devisen: Man kan aldrig bli tillräckligt övertydlig.

I gårdagens SVT-Västnytt hade ett inslag följande text i vinjetten:

HALMSTAD
Sopmotstånd i Kistinge

Inslaget öppnade med att två personer vandrade omkring på den grönt jungfruliga mark som enligt kommunpamparna ska användas för återvinning(!) och deponi. De två dissidenterna presenteras senare av SVT som representanter för »aktionsgruppen mot deponin« (med gement a – gement per se). På ett eget anslag skriver sig gruppen Aktionsgruppen mot sopberget med versalt A.

SVT ägnar sig åt både »guilt by association« och »greenwash«. Om vinjetten säger Sopmotstånd och två vanliga medborgare visas sekunden efter, så är det hygienkämparna som kopplas till sopor – de kanske rent av är sopor kommunpamparnas ögon. Berget av »deponi« planeras bli upp till 30 meter högt. Därifrån kommer oundvikligen tungmetaller och en okontrollerad kemi-cocktail att ta sig ut i det närliggande havet. Termen deponi är en tung eufemism för oåterkallelig nedskräpning. Lägga i depå – för vems framtida bruk?

Det är inte första gången som Public Service ägnar sig åt »greenwash« genom att döpa om klartext (sopberget) till eufemismer (återvinningsanläggning och deponi). Politiskt oberoende SVT? Min fot!

Göteborgs-Posten har en lättsam sida kallad Världens gång, och det får man ju hålla med om. Under vinjetten en dront (fågelbild) brukar kuriösa notiser citeras, uppenbarligen ofta översatta från engelska källor. I dagens G-P handlar dronten om en tingsrätt i Hamilton på Nya Zeeland, där domaren i kaffepausen bet sönder en tand. Den sista tredjedelen av historien lyder som följer:

... Den anklagade erkände sedermera varför juryn inte behövdes och skickades hem med rådet att fika försiktigt.

Utan komma är det en tvetydig syftning. Ett minimalt 9-format skiljetecken gör skillnad som det heter i politiken:

... Den anklagade erkände sedermera, varför juryn inte behövdes och skickades hem med rådet att fika försiktigt.

Bästa redaktörer, kommatangenten bränns inte!

Kanske det även skulle vara på sin plats med ett "varvid" eller "varefter" istället för ett "varför"?

I dagens nyhetsflöde på radio har nya rapporter framkommit, att stramare tyglar på kreti och pleti har gett effekt. Andelen fattiga familjer är nu uppe i tvåsiffriga procenttal. Det kan vara värt att analysera en enda fras utifrån vilken attityd hos uppläsaren som lyser igenom. Genom att skifta betoning på två ord kan uppläsaren representera höger eller vänster. Följande text är lätt bearbetad för att illustrera hur två uppläsare faktiskt läste med olika prosodi och därmed blev mere [tve]tydliga än de ”om möjligt” hade för avsikt. Här citerade i tidsordning:

A) ... alltså med en ekonomi som ligger under sextio procent av medianinkomsten ...

B) ... alltså med en ekonomi som ligger under sextio procent av medianinkomsten ...

Reaktionen inför B är att då får dom skylla sig själv om dom ligger och därmed hamnar i utanförskapet.

Situationen ger mig vatten på kvarnen: Uppläsare i media borde i sitt manus ha en notation för prosodin. Kan man anmäla en tendentiös prosodi till Radionämnden?

Göteborgs-Posten skriver i dag i en ledare med titeln ”Nya Jas en gökunge?” följande: (min fetning)

... Ständiga besparingar drabbade försvarsförmågan medan antalet regementen och soldater skyddades. Ibland fanns förband bara på papperet. Fanns de i verkligheten var de flesta undermåligt beväpnade, utrustade och övade.

... Det nya svenska yrkesförsvaret har väsentligt färre soldater, men betydligt bättre vapen, utrustning och utbildning. ...

Är det någon förbättring vad gäller hur soldaterna är utrustade och övade? Jag menar strikt tolkat, utan välvilliga semantiska glasögon.

I talad retorik skulle man göra en mikropaus (prosodisk markering) före de tre attributen, för att betona att adverbialet ”undermåligt” respektive attributet ”bättre” avser alla faktorerna och inte bara den första.

I skriven text utan strukturklammer kan man upprepa det negativa respektive positiva adverbialet.

... Fanns de i verkligheten var de flesta undermåligt beväpnade, uselt utrustade och illa övade.

... men betydligt bättre vapen, bättre utrustning och bättre utbildning. ...

Tycker man att upprepningen blir skrymmande så är det bara att ta till en entydig notation, åtminstone i manus för uppläsning:

... Fanns de i verkligheten var de flesta undermåligt {beväpnade, utrustade och övade}.

... men betydligt bättre {vapen, utrustning och utbildning}.

Den minst sagt etablerade författaren Henning Mankell skriver regelbundet en krönika i Göteborgs-Postens kulturdel. Jag delar många av Mankells åsikter vad gäller mänskliga dilemman. I dag skriver han om »slutförvar« för radioaktivt avfall, särskilt om det förment handlingskraftiga Finland, som har kommit långt med slutförvaret Onkalo ’Gömställe’. Det sägs hålla atomsopor borta från biosfären i minst 100 000 år.

Författaren har trots sin rutin gjort en tankevurpa, synes det mig (min markering):

... Inte heller vet vi vad som sker efter exempelvis framtida istider. (Få vetenskapsmän betvivlar att det dröjer mer än 60 000 år innan en ny stor istid drabbar oss.) ...

Troligen menar Mankell:

(Få vetenskapsmän betvivlar att en ny stor istid kommer att drabba oss inom 60 000 år.)

Det är bara 10 000 år sedan inlandsisen lämnade Skandinavien, och det är en ovanligt lång isfri period sett i geologisk tidsskala.

Ett annat alternativ hade ju varit att ta bort "mer än".


(Få vetenskapsmän betvivlar att det dröjer 60 000 år innan en ny stor istid drabbar oss.)

Blev det entydigt rätt där? Jag tycker det är fel även utan »mer än«.

Det verkar som om en så bokstavligt bister sanning behöver lindas in för att inte rubba den ömtåliga framtidstron i Bryssel med omnejd. En rak formulering vore annars följande:

Med stor sannolikhet kommer en ny stor istid att drabba oss inom 60 000 år.

Det kommer förstås att finnas forskare som förnekar att det är en stor istid på väg bara för att Sveg ligger under tio meter packis. Det är ingen stor istid, bara en naturlig variation.

Har jag förstått dig rätt: Ursprungstexten bör tolkas som att en ny stor istid troligen kommer att drabba oss om drygt 60 000 år (men sannolikt ett par tusen år dessförinnan). Du vill å andra sidan betona att en ny stor istid väntar oss – bortom rimligt tvivel – inom denna period.

Vi kommer troligen att drabbas av ett flertal istider inom nämnd period, men samtidigt tror jag att Mankell syftade på (den stora) istiden om drygt 60 000 år. Är dock inte helt säker på att jag förstod dig rätt ... Men se Figur 1 på andra sidan.

http://www.ostrom.se/fakta%20om%20istider.pdf

Jag vet inte om journalisterna samspelar i "inlindandet", men det är ju helt klart så att den ursprungliga texten var onödigt omständlig. Kanske medvetet, kanske inte.

Nej, det är inte "entydigt" men lika försvarbart som med "mer än". Det är därför jag menar att "mer än" bara gjorde det ännu krångligare.

Det blir som att säga: Jag säger nej till att säga ja till att säga nej.

Det är ju bättre att skriva:

Få vetenskapsmän motsätter sig att det dröjer mindre än 60 000 år innan en ny stor istid drabbar oss.