Hur är det ens möjligt att ej vara libertarian?

Förbluffande ofta kommer det upp som en frågeställning ja. Det verkar som att många har bestämt sig för att det är de fattiga som räknas och ingen annan behöver ha det bra. Det är oetiskt och fel på alla sätt och vis. Rent löjligt blir det när människor tvingas bli defensiva och hävda att utan rika så hade de fattiga inte haft någon att leva på. Nu ska jag säga sanningen: Det är rätt att du dör om du är fattig. Rättvisa innebär inte bara att de bästa har det bra, rättvisa är det minst lika mycket när dåliga människor har det dåligt.

Ja. Grundproblemet är att arbetarna får för lite lön (i vissa fall). Detta är en verkligen viktig punkt eftersom arbetare gemensamt hade kunnat diktera villkoren för sina löner om insikten om detta bara hade funnits hos fler. Nu är det inte så och profitörer kan parasitera på mångas arbete.

Ja. Invandrarna är inte bara här av humanitära skäl. De ses som arbetskraft och lönedumpare av vissa, nationsunderminerare och gränsutraderare av andra, välfärdsunderminerare av andra. Det finns många intressen i att byta ut befolkningen. Framförallt göder invandrare vårt ekonomiska system eftersom vi har mist förmågan att reproducera oss själva, de blir som en slags konstgjord andning som håller de ekonomiska hjulen snurrande.

Varför skulle alla få det sämre om de rikaste och största företagen betalade mer skatt eller gav de anställda bättre löner?

Det är väl mer än allmänt känt att stora internationella bolag och många rika personer skatteplanerar, "donerar" pengar till stiftelser osv. för att kringgå beskattning? Pengar som från början roffats åt genom t.ex. för låga löner. kommer inte heller arbetarna till gagn i senare skede i form av skatteintäkter för då har dessa tillgångar trollats bort.

Du är förstås en idiot. Alla räknas. Varför ska du räknas, kan man fråga?

Ett libertariansk samhälle går inte att skapa, lika lite som ett anarkistiskt eller kommunistiskt, enligt teorierna. Det har aldrig funnits några sådana samhällen och kommer aldrig att skapas några. För precis som marxismen, så tar man inte hänsyn till hur människan är. Efter första stölden eller mordet kommer man att tvingas skapa lagar och därmed ett klassiskt samhälle. Något annat har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas, för det går mot människans natur.

Om det vore så att människor ville leva i de här omänskliga utopierna, skulle de redan har uppstått naturligt. Men ingenstans har det hänt. Det är något teoretiskt utan koppling till verkligheten. Fantasier.

Skatteplanering är ett juridiskt problem som jag tänker dra in. Det handlar bara om vilka lagar man har och vilka konsekvenser det leder till. Alla som har möjlighet att göra det, gör det. Även arbetare.

Om företagen gav högre löner skulle produktionskostnaderna stiga och varorna stiga i pris. Alltså skulle det ge resultat noll. Det enda som fungerar egentligen är effektiviseringar. Genom automatisering och effektivisering, kan man sänka priserna och det gör att man kan köpa mer för sina pengar. Det blir färre arbetare som jobbar med samma produkt, men tack vare att de blir billigare, leder det till en högre levnadsstandard, då man kan köpa mer för sin lön. Det är så välfärd faktiskt skapas.

Att tokbeskatta de rikaste ger i praktiken inte så stora skatteintäkter då de är så få och deras lön, är så att säga inte så stor som man tror. Deras rikedomar är investerade i fabriker och företag som genererar arbete. Drar man in väven dem går företagen i putten och människor blir arbetslösa. Vad man skulle kunna göra är att öka konkurrensen. Det skulle leda till fler rika men färre extremt rika. Men klyftorna skulle bestå ändå. Bara minska lite. Tar man alla deras pengar kan man göra det bara en gång, för sedan finns inga pengar för investeringar och nya företag. Var man ska ta skatterna nästa år är då frågan, om det inte genereras några nya vinster.

Men du undvek det jag skrev. Att om alla är lika fattiga finns det inga klyftor. Är det så man vill ha det? Frågan är väl mer hur man ser till att de som har det absolut sämst får det bättre.

Produktionskostnaden behöver inte minska för att arbetarnas löner stiger. Det kan likväl vara ägarnas vinster som blir mindre och de enskildas förmögenhet som inte blir absurt stora. Det finns många fördelar med högre löner. Men det är sidospår.

Jag har givit mitt personliga svar på din fråga för några kommentarer sedan:

Jag har personligen inget mot företagsamhet, personlig rikedom etc. men det ska finnas en rimlighet i hur resurser fördelas.

Men du har ingen nivå. Vad är rimligt och varför.

Fan vad du tar i !

Det har aldrig funnits ett liberianskt styre i modern historia, frånsett då Argentinas Milei (Som säger sig vara libertarian) Vi kanske får ge det lite tid och utvärdera hur det hela utvecklar sig.

Inte minst för facit för vem, eller vilka som kommer att falla emellan stolarna där staten släpper allting lös till förmån för privata särintressen.
I min bok är libertarianism en slutgiltig end-game för det klassiska kapitalistsamhället . Samhällets resurser hamnar i händerna på ett fåtal. Receptet stavas återgång till ett feodalt samhälle . Det är 300-400 år kliv tillbaka in i forntiden

Kommunalt avtalsområde gäller även för vissa yrkeskategorier i privat sektor

Som vilka då? Men vilket som är det sosseri det handlar om vilket man åtminstone lönemässigt kan slippa i privat sektor.

Kan du ge exempel på ett existerande libertarianskt samhälle så vi kan mer konkret få klart för oss vad det är för samhälle du vill ha.

Nej, Mileis Argentina är inte heller ett renodlat libertarianskt samhälle.

Jag gillar Milei och ifall jag skulle sätta en stämpel på mig själv hade det kunnat vara national-libertarian eller "klassisk liberal med nationalistiska böjelser". I absolut motsats till kommunismen är libertarianismen en bra filosofisk utgångspunkt. Men man måste låta den modereras av grundläggande västerländska värderingar och mänskliga instinkter. Vi är trots allt sociala djur med sociala instinkter.

Och det tycks Milei inse. Hans uppfattning, som jag instämmer i, är snarare att samhällsgemenskapen fungerar bättre när staten låter bli att lägga sina kladdiga fingrar i varenda syltburk den kommer över. Staten ska i princip vaka över landets gränser och upprätthålla lagarna. Allt som går utöver det bör den göra motvilligt och i möjligaste mån låta bli, enkelt uttryckt.

Läs Mileis tal till World Economic Forum nu i januari, det är riktigt vasst och beskriver kapitalismens osunda sammansmältning med vänsterideologi som idag präglar hela västvärlden.

Negative rights to life, liberty and property were transformed into an artificial and endless list of positive rights. First it was education, then housing, and from then on to absurdities like access to the internet, televised football, theatre, cosmetic treatments and an endless number of other desires that were turned into fundamental human rights.

Rights that, of course, someone has to pay for, and which can only be guaranteed through the infinite expansion of the abhorrent state. In other words, we moved from the concept of freedom as the fundamental protection of the individual against the intervention of the tyrant to the concept of liberation through state intervention.

On this foundation, wokeism was built – an ideology of monolithic thinking upheld by various institutions whose purpose is to penalize dissent, feminism, diversity, inclusion, equity, immigration, abortion, environmentalism, gender ideology, among others. These are all various heads of the same beast aimed at justifying the state's expansion through the appropriation and distortion of noble causes.

And what kind of society can wokeism create? A society that replaced the free exchange of goods and services with the arbitrary distribution of wealth at gunpoint. One that replaced free communities with forced collectivization. One that replaced the creative chaos of the market with the sterile and sclerotic order of socialism. A society filled with resentment where there are only two types of people – those who are net taxpayers, on the one hand, and those who are beneficiaries of the state on the other.

And by this, I don't refer to those who receive social assistance because they don't have enough to eat. I'm talking about the privileged corporations, the bankers who were bailed out during the sub-prime crisis, the majority of media outlets, the indoctrination centres disguised as universities, the state bureaucracy, the unions, social organizations and the crony businesses that thrive off the taxes paid by hard-working individuals and taxpayers.

Ja, det ska bli intressant att se hur det går för Argentina. Min förutsägelse är att det åtminstone kommer att gå bättre än för något annat sydamerikanskt land, både på grund av den förda politiken och på grund av att Argentina har den högsta andelen europeiskättade människor.

Allt möjligt. Privata bolag som bedriver samhällsnytta helt enkelt. Det är Sobona som är arbetsgivarorganisation då, men avtalsrörelsen ger ju inga bättre avtal för dem än för SKR.