Ni som tycker att konspirationsteorierna är trams....

...hur menar ni att världen fungerar då?

Ni som menar att det här med Rothschilds, Rockefeller, NWO, zionism, Blackrock, Vatikanen och Bilderbergsmötena m fl bara är löjliga konspirationsteorier, hur funkar samhället och världen enligt er?

Jag tror att det från utsidan att betrakta kan framstå som att världen styrs av några få personer osv men egentligen är det inte riktigt så utan det är bara vad vi som betraktar helheten tror.

Inte minst tycker jag att senaste årens börsuppgångar vittnar om den demokratiska världens uppsida. När personer som Elon Musk får sitt kapital ökat och är dubbelt så rik som tvåan i världen, enligt forbes, blir det tydligt att det inte är något system som reglerar disruptors.

Försöker förstå vad du menar.
Det finns ju folk med helvetes mycket mer makt och våldskapital än andra, och det brukar vara dessa som får sin vilja igenom.

Konspirationsteoretiker är dagens typ av religon. Något att tro på för att lätta sin ångest om att allt kanske bara helt enkelt är random.

De du säger finns förstås. Men att säga att de konspirerar med varandra, utan att ha klara belägg för det är svårare. Men det finns säkert vissa kopplingar då de rör sig i samma sfär. Men att säga att de konspirerar med varandra är svårare, för då hamnar man in konspirationsfacket och ingen bryr sig om kritiken.

Så om man vill angripa dessa, menar jag att man måste angripa det de gör och som är publikt. De agerar i eget intresse. Man att försöka kritisera dem för att de har någon hemlig plan som inte går visa, kommer inte att fungera. WEF har vissa uttalanden som man förstås kan kritisera som sådana. Skapa en bild av dem och deras åsikter, vilket jag tycker man lyckats rätt bra med. Men kommer man med nån konspirationsteori, faller det och man kommer att bortse från kritiker som galningar.

Så istället för att påstå att Blackrock startade kriget i Ukraina, kan man angripa dem för att de utnyttjar kriget för egen vinning, profiterar på kriget och döda människor o.s.v. Skapa misstänksamhet mot dem. Problemet är att berättigad kritik kommer att hamna i samma grupp som konspirationsteoretikerna, om man inte kan tysta dem. Så de som driver konspirationerna gör att berättigad kritik hamnar i samma grupp.

Det är som med covid. Det finns mycket berättigad kritik mot det, men den drunknar i de som säger att man sprutar in nanorobotar och genom det, att man kan avfärda alla kritiker som foliehattar. Ett stort problem.

Men att anklaga andra för att vara konspirationsteoretiker, är även en härskarteknik för att tysta. Så jag menar att man måste ha konkret kritik och främja sig från de galna konspirationsteoretikerna, för att få genomslag för berättigad kritik.
Däremot kan man göra antydningar och skapa tveksamhet hos andra för deras moral. T.ex. retoriska frågor som, "Gör de så här bara för egen vinning?". Men rena konspirationsteorier kommer aldrig att gå hem.

Va?

Sammanfattat: svårt att bevisa.

Men oavsett vad så har jag svårt att lita på nån pga allt skit som sker i världen.

Min bild av världen är den att de som har mest pengar formar världen efter sin vilja.

Konspirationsteoriernas lockelse ligger ju i att de bygger på korn av sanning, som sedan dras ut till alltmer osannolika samband och kopplingar till andra (ännu värre) konspirationsteorier. Det finns vissa enklare konspirationsteorier som har visat sig vara sanna, och det tar tyvärr vissa konspirationsfanatiker som bevis för att alla konspirationer är sanna.

Konspirationsteorier har väldigt mycket gemensamt med religion, eftersom båda trossystemen kräver att den troende måste åsidosätta även basala tvivel för att helt kunna följa religionen/teorin. Man måste alltså förkasta även uppenbara sanningar, och istället bekänna sig till samband som är uppenbart falska. För att detta ska vara möjligt så krävs det att den troende känner ett ”högre syfte” med sin tro, att h*n är mer upplyst, mer informerad eller på annat sätt bättre än den som inte tror. Detta resulterar snabbt i en extrem polarisering gentemot de som (med rätta) ser med skepsis på de extremt svaga och långsökta länkar som alla komplicerade konspirationsteorier bygger på, och den polariseringen förstärks mer ju djupare in i konspirationsträsket en person sjunker.

För många blir konspirationsteorierna, precis som många sekter, en total återvändsgränd eftersom att börja ifrågasätta grunderna i teorierna (eller religionen) är samma sak som att ifrågasätta allt man har gjort de senaste åren. En typ av sunk cost fallacy som mentalt i princip tvingar konspirationsteoretikerna att inte börja tvivla, eftersom det skulle kullkasta hela deras livssyn och tvinga dem att fundera över varför de har kastat bort tid, relationer och pengar på något som bara är rena påhitt.

Man ska tvivla på det mesta, men inte allt. En enkel tumregel är att de som tvivlar på allt är tokiga, liksom de som inte tvivlar på något alls.

De senaste åren har allt som "Konspirationsteoretiker" antytt visat sig vara sant....

Covid kom från ett labb
Ryssland har inte hjälp Trump vinna något val
Biden har använt sin presidentiella makt för att själv ekonomiskt gynnas
Hunter Biden Laptop
Covid Vaccinet var inte nödvändigt
Covid vaccinet dödade fler unga män än räddade unga män
Covid maskerna var meningslösa
Osv

Det här med att alla borde få ett mikrochip i sig är ju inte mitt påhitt och inget som jag vill ska hända.
Men om det händer så måste jag tyvärr snällt acceptera det.
Händer det så har ju väldigt rika och mäktiga personer fått det att hända.
Förmodligen inte för allas bästa utan för sitt eget bästa.

Kommer dagen att det faktiskt händer att alla måste ha skiten i sig, då har jag väl inte haft fel.

Det är ju hjärndöda offer som tror på att änglabarn styr världen och att onda människor inte existerar inom dessa ramar.

Ja, den bilden är delvis rätt, men frågan är väl då hur man får upp ögonen för det hos andra. Då menar jag att skapa och sprida rena konspirationsteorier, aldrig kommer att göra det. Tvärtom blir det ett sorts skydd mot berättigad kritik. Den drunknar i det och tas inte på allvar.