Citat:
Ursprungligen postat av
RaktFramEmotSolen
ag r frlder till ett numera vuxet barn (23 r) med diagnos hgfungerande autism. Barnet har just brjat sin andra hgskoleutbildning som ser ut att misslyckas, precis som den frsta. Barnet har svrigheter med logik och att se sammanhang. Kognitiva problem. Barnet r stressat och uttrycker olycka. Barnet r inte vackert eller charmigt, har svrt att skaffa vnner trots idoga frsk. Egentligen r mitt barn snllt och vnligt, men har under hela sin uppvxt blivit ratat och bortvalt, s det har lagt sig till med en hrd och otrevlig attityd.
Jag har alltid haft hga krav p mig sjlv och pressat mig till att bli en hgpresterande person i yrkeslivet. Jag har svrt att acceptera att mitt barn r lgpresterande och inte kan fungera socialt. Barnet ger mig ngest och ibland nskar jag att ungen dr i en bilolycka. Det finns i samhllet ingen plats fr ungen. Hjlp mig!
Lter som problemet ligger i dig. Varfr knner du att du behver vara hgpresterande? Jag sjlv r det men lgger inte den synen p livet p mina barn. Varfr knner du att du behver vara hgpresterande? Frga dig sjlv det p djupet. Kanske d kan du hjlpa ditt barn p rtt vg i livet.
Sen sger man inte sitt barn till en 23-ring, man sger dotter eller son. Sker p att han inte rvt ngot?
Menar inte att vara elak. Knner igen mig sjlv.
