Trekant med vän och nu behöver jag hjälp

Efter ytterliggare 2 dagar har jag ett full on breakdown där jag under någon timmas tid bara skrikgråter till min kille att jag känner mig så utanför hela tiden. Även allmänt nu.

(Jag har komplex ptsd och en av "attackerna" jag kan få är att min kropp svimmar av men jag är med i huvudet.
Efter en otroligt svårt tid med min sambo och mycket terapi så har jag och min sambo nu hittat tillbaka till den fina men mer stängda relationen vi har idag. Min vän som jag inte hade kontakt med på många veckor börjar bli mer och mer vän igen och även där hittar vi tillbaka till en sorts kompisrelation med mycket regler (från min sida, hon är nergraderad från närmsta vän till kompis som jag träffar ibland utan någon intimitet över huvud taget.
Hon försöker verkligen följa alla mina regler jag sätter och bemöta mig anpassat efter det som hänt.
Jag vill helt enkelt veta hur jag ska hantera detta?

Detta trodde jag aldrig att jag skulle skriva ut men jag behöver verkligen nya perspektiv.

VARNING FÖR TRIGGANDE TEXT DÅ DETTA BLEV ETT ÖVERGREPP AV SORT!!

Jag (kvinna) och min sambo (man) är flersamma. Vi har inte det typiska "öppna" förhållandet som är så vanligt nu med one night stands hej vilt och sånt utan vi är mer av "om personer utvecklas till mys, romans eller sexuellt över tid så välkomnar vi det" och är bara helt under tron att livet är till för att levas❤️ Mer kärlek är mer kärlek liksom.

Nu till sak. Sedan ett år tillbaka har en av mina tjejkompisar blivit mer och mer flirtig och vår relation har utvecklats till en mer flirtig sådan. Även med min sambo. Så vi 3 har blivit mer och mer flirtiga men mest jag och hon. Vi pussades och alla sov i samma säng när vi sov över osv. Detta byggdes upp i ca 8 månade innan vi 3 skulle på roadtrip och campa ihop i somras.

Vi hittade en jättefin plats ute i ingenstans och på kvällen efter nakenbad ledde det ena till det andra och vi hade 3kant. Allt var nice så vitt vi alla visste. Detta gjorde oss ju bara ännu mer sexuellt flirtigare under de kommande dagarna, inte bara gulligt flirt som innan.

Efter några dagar börjar vi hålla på igen men denna gången känner jag mig utanför och berättar detta för min kille efteråt. (Nej jag berättade inte det för min kompis och ja det var dumt att inte berätta)

Efter ytterliggare 2 dagar har jag ett full on breakdown där jag under någon timmas tid bara skrikgråter till min kille att jag känner mig så utanför hela tiden. Även allmänt nu.

Han försäkrar mig om att hålla sig till mig och försöka få mig att känna mig uppskattad härdam efter och vi förbereder oss för fest på kvällen på campingen vi nu kommit till. Allt eftersom så blir vi alla mer och mer packade och flirt uppstår igen mellan mig och kompisen. Min kille är glad att jag är glad osv.

På natten går jag och sambon till tältet och har sex bara vi 2 men när vi är mitt uppe i det så kommer tydligen kompisen dit för att hämta några grejer och ser oss hålla på. Hon tar friheten att gå in till oss och börjar vara med. Detta var jag inte med på riktigt men anpassade mig efter situationen för jag ville inte "sabba stämningen"... (Idiot som jag var) Och min sambo trodde att jag ville ha med henne då jag flirtat med henne på kvällen. (Dålig kombo)

Efter en stund så lägger jag mig ner när dem håller på då jag känner att jag börjar få ångest. (Jag har komplex ptsd och en av "attackerna" jag kan få är att min kropp svimmar av men jag är med i huvudet. Altså att jag inte kan röra mig alls men jag kan titta typ. Inte prata, ingenting, helt lam men medveten) Och såklart får jag en attack i denna stund. De märker inget för att dem fokuserar så mycket på varandra att jag bara ligger där... I kanske en kvart... Utan att de märker...

Efter den där kvarten hör jag "åh va söt hon är, hon har somnat" varav min kompis bestämmer sig för att "väcka" mig genom att fingra mig. Jag vaknar såklart inte utan får bara jätteont av alla sprickor jag får av att hon gräver i mig, men jag kan inte göra något åt det... Min sambo får snilleblixten också att han ska fokusera på mig för någonstans nu så kom han ju på vad han lovat mig tidigare på dagen... Att få mig att känna mig uppskattad och inte utanför...
Han gör sitt och även nu gör det ju bara jätteont för att fler sprickor uppstår. Dom håller på i ca 10 min och sen går dem iväg på toa och kvar ligger jag... Fortfarande lam.
Efter ytterligare kanske 10 min så kommer min kropp tillbaka... Panik över övergreppet som jag precis varit med om..

Spolar fram några månader!

Efter en otroligt svårt tid med min sambo och mycket terapi så har jag och min sambo nu hittat tillbaka till den fina men mer stängda relationen vi har idag. Min vän som jag inte hade kontakt med på många veckor börjar bli mer och mer vän igen och även där hittar vi tillbaka till en sorts kompisrelation med mycket regler (från min sida, hon är nergraderad från närmsta vän till kompis som jag träffar ibland utan någon intimitet över huvud taget.

Jag har fått reda på att det var med all välmening de gjorde det dom gjorde med mig. Att de ville att jag skulle vara med etc men såklart kan inget försvara att de gjorde det mot någon de trodde sov.

Vi har nu kommit till ett stadie där jag och hon träffas som kompisar (fikar, shoppar, middag ibland etc) men hela tiden återupplever jag övergreppet. Jag klandrar mest henne då hon bara kom in när vi höll på osv. Att hon kände att hon nu var en given del av vårt sexliv bara för att vi hade involverat henne ett par gånger...

Jag tror helhjärtat på att de inte ville skada mig och det var bristande bedömning från deras sida då vi alla hade druckit. Med det sagt har jag överseende med att de försökte göra rätt men att det blev så fruktansvärt fel... Och jag lever nu med svåra känslor och minnen.

Mitt dilemma nu då. Hon är en bra vän. Hon försöker verkligen följa alla mina regler jag sätter och bemöta mig anpassat efter det som hänt. Hon vill verkligen inte att jag mår dåligt liksom. Och jag ser ju detta och på papper gör hon ju allting rätt nu men jag har fortfarande så mycket i kroppen och huvudet. Att nästan hela tiden som vi är med varandra så tänker jag på hur vi pratar för att inte säga något triggande. Men allt är ju typ triggande. Om hon frågar om hon är fin i en tröja t.ex så blir det laddat. Om hon säger att jag är fin i något så blir det laddat osv...

Vi har dock gemensamma vänner och umgås i samma kretsar så det är inte så enkelt det här... Jag vet inte ens om jag vill bryta kontakten oavsätt. Jag vill bara veta hur jag kan läka då det känns som att jag provat allt. Att acceptera känslorna och bara låta de finnas, sätta regler för dem, konfrontera dem och prata mycket om det som hänt osv.

Jag vill helt enkelt veta hur jag ska hantera detta?

Och snälla snälla rara... Alla kommentarer om att 3kant är fel eller vad nu era personliga åsikter är, snälla försök bara att hjälpa och inte läxa upp mig. Jag har verkligen lidit nog och vill bara ha hjälp med känslorna jag nu bär. Tack❤️

Detta trodde jag aldrig att jag skulle skriva ut men jag behöver verkligen nya perspektiv.

VARNING FÖR TRIGGANDE TEXT DÅ DETTA BLEV ETT ÖVERGREPP AV SORT!!

Jag (kvinna) och min sambo (man) är flersamma. Vi har inte det typiska "öppna" förhållandet som är så vanligt nu med one night stands hej vilt och sånt utan vi är mer av "om personer utvecklas till mys, romans eller sexuellt över tid så välkomnar vi det" och är bara helt under tron att livet är till för att levas❤️ Mer kärlek är mer kärlek liksom.

Nu till sak. Sedan ett år tillbaka har en av mina tjejkompisar blivit mer och mer flirtig och vår relation har utvecklats till en mer flirtig sådan. Även med min sambo. Så vi 3 har blivit mer och mer flirtiga men mest jag och hon. Vi pussades och alla sov i samma säng när vi sov över osv. Detta byggdes upp i ca 8 månade innan vi 3 skulle på roadtrip och campa ihop i somras.

Vi hittade en jättefin plats ute i ingenstans och på kvällen efter nakenbad ledde det ena till det andra och vi hade 3kant. Allt var nice så vitt vi alla visste. Detta gjorde oss ju bara ännu mer sexuellt flirtigare under de kommande dagarna, inte bara gulligt flirt som innan.

Efter några dagar börjar vi hålla på igen men denna gången känner jag mig utanför och berättar detta för min kille efteråt. (Nej jag berättade inte det för min kompis och ja det var dumt att inte berätta)

Efter ytterliggare 2 dagar har jag ett full on breakdown där jag under någon timmas tid bara skrikgråter till min kille att jag känner mig så utanför hela tiden. Även allmänt nu.

Han försäkrar mig om att hålla sig till mig och försöka få mig att känna mig uppskattad härdam efter och vi förbereder oss för fest på kvällen på campingen vi nu kommit till. Allt eftersom så blir vi alla mer och mer packade och flirt uppstår igen mellan mig och kompisen. Min kille är glad att jag är glad osv.

På natten går jag och sambon till tältet och har sex bara vi 2 men när vi är mitt uppe i det så kommer tydligen kompisen dit för att hämta några grejer och ser oss hålla på. Hon tar friheten att gå in till oss och börjar vara med. Detta var jag inte med på riktigt men anpassade mig efter situationen för jag ville inte "sabba stämningen"... (Idiot som jag var) Och min sambo trodde att jag ville ha med henne då jag flirtat med henne på kvällen. (Dålig kombo)

Efter en stund så lägger jag mig ner när dem håller på då jag känner att jag börjar få ångest. (Jag har komplex ptsd och en av "attackerna" jag kan få är att min kropp svimmar av men jag är med i huvudet. Altså att jag inte kan röra mig alls men jag kan titta typ. Inte prata, ingenting, helt lam men medveten) Och såklart får jag en attack i denna stund. De märker inget för att dem fokuserar så mycket på varandra att jag bara ligger där... I kanske en kvart... Utan att de märker...

Efter den där kvarten hör jag "åh va söt hon är, hon har somnat" varav min kompis bestämmer sig för att "väcka" mig genom att fingra mig. Jag vaknar såklart inte utan får bara jätteont av alla sprickor jag får av att hon gräver i mig, men jag kan inte göra något åt det... Min sambo får snilleblixten också att han ska fokusera på mig för någonstans nu så kom han ju på vad han lovat mig tidigare på dagen... Att få mig att känna mig uppskattad och inte utanför...
Han gör sitt och även nu gör det ju bara jätteont för att fler sprickor uppstår. Dom håller på i ca 10 min och sen går dem iväg på toa och kvar ligger jag... Fortfarande lam.
Efter ytterligare kanske 10 min så kommer min kropp tillbaka... Panik över övergreppet som jag precis varit med om..

Spolar fram några månader!

Efter en otroligt svårt tid med min sambo och mycket terapi så har jag och min sambo nu hittat tillbaka till den fina men mer stängda relationen vi har idag. Min vän som jag inte hade kontakt med på många veckor börjar bli mer och mer vän igen och även där hittar vi tillbaka till en sorts kompisrelation med mycket regler (från min sida, hon är nergraderad från närmsta vän till kompis som jag träffar ibland utan någon intimitet över huvud taget.

Jag har fått reda på att det var med all välmening de gjorde det dom gjorde med mig. Att de ville att jag skulle vara med etc men såklart kan inget försvara att de gjorde det mot någon de trodde sov.

Vi har nu kommit till ett stadie där jag och hon träffas som kompisar (fikar, shoppar, middag ibland etc) men hela tiden återupplever jag övergreppet. Jag klandrar mest henne då hon bara kom in när vi höll på osv. Att hon kände att hon nu var en given del av vårt sexliv bara för att vi hade involverat henne ett par gånger...

Jag tror helhjärtat på att de inte ville skada mig och det var bristande bedömning från deras sida då vi alla hade druckit. Med det sagt har jag överseende med att de försökte göra rätt men att det blev så fruktansvärt fel... Och jag lever nu med svåra känslor och minnen.

Mitt dilemma nu då. Hon är en bra vän. Hon försöker verkligen följa alla mina regler jag sätter och bemöta mig anpassat efter det som hänt. Hon vill verkligen inte att jag mår dåligt liksom. Och jag ser ju detta och på papper gör hon ju allting rätt nu men jag har fortfarande så mycket i kroppen och huvudet. Att nästan hela tiden som vi är med varandra så tänker jag på hur vi pratar för att inte säga något triggande. Men allt är ju typ triggande. Om hon frågar om hon är fin i en tröja t.ex så blir det laddat. Om hon säger att jag är fin i något så blir det laddat osv...

Vi har dock gemensamma vänner och umgås i samma kretsar så det är inte så enkelt det här... Jag vet inte ens om jag vill bryta kontakten oavsätt. Jag vill bara veta hur jag kan läka då det känns som att jag provat allt. Att acceptera känslorna och bara låta de finnas, sätta regler för dem, konfrontera dem och prata mycket om det som hänt osv.

Jag vill helt enkelt veta hur jag ska hantera detta?

Och snälla snälla rara... Alla kommentarer om att 3kant är fel eller vad nu era personliga åsikter är, snälla försök bara att hjälpa och inte läxa upp mig. Jag har verkligen lidit nog och vill bara ha hjälp med känslorna jag nu bär. Tack❤️

Du låter som en jättejobbig människa att vara runt. Egocentrisk, full av inbillningar och psykiskt instabil. Att du dessutom påstår dig ha ”komplex PTSD som visar sig genom att du blir förlamad men helt vaken” tror jag inte ett dugg på. Låter som förstklassig bullshit. Och du har heller inte varit med om något ”övergrepp”. Vad som skedde var att du ville hålla på och ligga runt med kreti och pleti men det visade sig inte vara lika roligt längre när du inte fick vara i centrum. Då började du leta efter ett sätt att söka offerrollen. Chansen kom när du kände dig utanför i sängen den där kvällen. Jag slår vad om att du betraktar det som en våldtäkt och går i funderingar om att polisanmäla, eller åtminstone kommer att använda hot om polisanmälan för att manipulera din karl framöver.

Mitt råd till dig är att avsluta dina relationer med både sambon och vännen. Du är inte stabil nog att blanda in andra människor i ditt känsloliv och framförallt då inte i väldigt krävande polyamorösa relationsvarianter. Jag har varit med om din sort förr och hade jag varit din sambo hade jag försvunnit fortare än en sup i Finland.

Detta trodde jag aldrig att jag skulle skriva ut men jag behöver verkligen nya perspektiv.

VARNING FÖR TRIGGANDE TEXT DÅ DETTA BLEV ETT ÖVERGREPP AV SORT!!

Jag (kvinna) och min sambo (man) är flersamma. Vi har inte det typiska "öppna" förhållandet som är så vanligt nu med one night stands hej vilt och sånt utan vi är mer av "om personer utvecklas till mys, romans eller sexuellt över tid så välkomnar vi det" och är bara helt under tron att livet är till för att levas❤️ Mer kärlek är mer kärlek liksom.

Nu till sak. Sedan ett år tillbaka har en av mina tjejkompisar blivit mer och mer flirtig och vår relation har utvecklats till en mer flirtig sådan. Även med min sambo. Så vi 3 har blivit mer och mer flirtiga men mest jag och hon. Vi pussades och alla sov i samma säng när vi sov över osv. Detta byggdes upp i ca 8 månade innan vi 3 skulle på roadtrip och campa ihop i somras.

Vi hittade en jättefin plats ute i ingenstans och på kvällen efter nakenbad ledde det ena till det andra och vi hade 3kant. Allt var nice så vitt vi alla visste. Detta gjorde oss ju bara ännu mer sexuellt flirtigare under de kommande dagarna, inte bara gulligt flirt som innan.

Efter några dagar börjar vi hålla på igen men denna gången känner jag mig utanför och berättar detta för min kille efteråt. (Nej jag berättade inte det för min kompis och ja det var dumt att inte berätta)

Efter ytterliggare 2 dagar har jag ett full on breakdown där jag under någon timmas tid bara skrikgråter till min kille att jag känner mig så utanför hela tiden. Även allmänt nu.

Han försäkrar mig om att hålla sig till mig och försöka få mig att känna mig uppskattad härdam efter och vi förbereder oss för fest på kvällen på campingen vi nu kommit till. Allt eftersom så blir vi alla mer och mer packade och flirt uppstår igen mellan mig och kompisen. Min kille är glad att jag är glad osv.

På natten går jag och sambon till tältet och har sex bara vi 2 men när vi är mitt uppe i det så kommer tydligen kompisen dit för att hämta några grejer och ser oss hålla på. Hon tar friheten att gå in till oss och börjar vara med. Detta var jag inte med på riktigt men anpassade mig efter situationen för jag ville inte "sabba stämningen"... (Idiot som jag var) Och min sambo trodde att jag ville ha med henne då jag flirtat med henne på kvällen. (Dålig kombo)

Efter en stund så lägger jag mig ner när dem håller på då jag känner att jag börjar få ångest. (Jag har komplex ptsd och en av "attackerna" jag kan få är att min kropp svimmar av men jag är med i huvudet. Altså att jag inte kan röra mig alls men jag kan titta typ. Inte prata, ingenting, helt lam men medveten) Och såklart får jag en attack i denna stund. De märker inget för att dem fokuserar så mycket på varandra att jag bara ligger där... I kanske en kvart... Utan att de märker...

Efter den där kvarten hör jag "åh va söt hon är, hon har somnat" varav min kompis bestämmer sig för att "väcka" mig genom att fingra mig. Jag vaknar såklart inte utan får bara jätteont av alla sprickor jag får av att hon gräver i mig, men jag kan inte göra något åt det... Min sambo får snilleblixten också att han ska fokusera på mig för någonstans nu så kom han ju på vad han lovat mig tidigare på dagen... Att få mig att känna mig uppskattad och inte utanför...
Han gör sitt och även nu gör det ju bara jätteont för att fler sprickor uppstår. Dom håller på i ca 10 min och sen går dem iväg på toa och kvar ligger jag... Fortfarande lam.
Efter ytterligare kanske 10 min så kommer min kropp tillbaka... Panik över övergreppet som jag precis varit med om..

Spolar fram några månader!

Efter en otroligt svårt tid med min sambo och mycket terapi så har jag och min sambo nu hittat tillbaka till den fina men mer stängda relationen vi har idag. Min vän som jag inte hade kontakt med på många veckor börjar bli mer och mer vän igen och även där hittar vi tillbaka till en sorts kompisrelation med mycket regler (från min sida, hon är nergraderad från närmsta vän till kompis som jag träffar ibland utan någon intimitet över huvud taget.

Jag har fått reda på att det var med all välmening de gjorde det dom gjorde med mig. Att de ville att jag skulle vara med etc men såklart kan inget försvara att de gjorde det mot någon de trodde sov.

Vi har nu kommit till ett stadie där jag och hon träffas som kompisar (fikar, shoppar, middag ibland etc) men hela tiden återupplever jag övergreppet. Jag klandrar mest henne då hon bara kom in när vi höll på osv. Att hon kände att hon nu var en given del av vårt sexliv bara för att vi hade involverat henne ett par gånger...

Jag tror helhjärtat på att de inte ville skada mig och det var bristande bedömning från deras sida då vi alla hade druckit. Med det sagt har jag överseende med att de försökte göra rätt men att det blev så fruktansvärt fel... Och jag lever nu med svåra känslor och minnen.

Mitt dilemma nu då. Hon är en bra vän. Hon försöker verkligen följa alla mina regler jag sätter och bemöta mig anpassat efter det som hänt. Hon vill verkligen inte att jag mår dåligt liksom. Och jag ser ju detta och på papper gör hon ju allting rätt nu men jag har fortfarande så mycket i kroppen och huvudet. Att nästan hela tiden som vi är med varandra så tänker jag på hur vi pratar för att inte säga något triggande. Men allt är ju typ triggande. Om hon frågar om hon är fin i en tröja t.ex så blir det laddat. Om hon säger att jag är fin i något så blir det laddat osv...

Vi har dock gemensamma vänner och umgås i samma kretsar så det är inte så enkelt det här... Jag vet inte ens om jag vill bryta kontakten oavsätt. Jag vill bara veta hur jag kan läka då det känns som att jag provat allt. Att acceptera känslorna och bara låta de finnas, sätta regler för dem, konfrontera dem och prata mycket om det som hänt osv.

Jag vill helt enkelt veta hur jag ska hantera detta?

Och snälla snälla rara... Alla kommentarer om att 3kant är fel eller vad nu era personliga åsikter är, snälla försök bara att hjälpa och inte läxa upp mig. Jag har verkligen lidit nog och vill bara ha hjälp med känslorna jag nu bär. Tack❤️

Detta trodde jag aldrig att jag skulle skriva ut men jag behöver verkligen nya perspektiv.

VARNING FÖR TRIGGANDE TEXT DÅ DETTA BLEV ETT ÖVERGREPP AV SORT!!

Jag (kvinna) och min sambo (man) är flersamma. Vi har inte det typiska "öppna" förhållandet som är så vanligt nu med one night stands hej vilt och sånt utan vi är mer av "om personer utvecklas till mys, romans eller sexuellt över tid så välkomnar vi det" och är bara helt under tron att livet är till för att levas❤️ Mer kärlek är mer kärlek liksom.

Nu till sak. Sedan ett år tillbaka har en av mina tjejkompisar blivit mer och mer flirtig och vår relation har utvecklats till en mer flirtig sådan. Även med min sambo. Så vi 3 har blivit mer och mer flirtiga men mest jag och hon. Vi pussades och alla sov i samma säng när vi sov över osv. Detta byggdes upp i ca 8 månade innan vi 3 skulle på roadtrip och campa ihop i somras.

Vi hittade en jättefin plats ute i ingenstans och på kvällen efter nakenbad ledde det ena till det andra och vi hade 3kant. Allt var nice så vitt vi alla visste. Detta gjorde oss ju bara ännu mer sexuellt flirtigare under de kommande dagarna, inte bara gulligt flirt som innan.

Efter några dagar börjar vi hålla på igen men denna gången känner jag mig utanför och berättar detta för min kille efteråt. (Nej jag berättade inte det för min kompis och ja det var dumt att inte berätta)

Efter ytterliggare 2 dagar har jag ett full on breakdown där jag under någon timmas tid bara skrikgråter till min kille att jag känner mig så utanför hela tiden. Även allmänt nu.

Han försäkrar mig om att hålla sig till mig och försöka få mig att känna mig uppskattad härdam efter och vi förbereder oss för fest på kvällen på campingen vi nu kommit till. Allt eftersom så blir vi alla mer och mer packade och flirt uppstår igen mellan mig och kompisen. Min kille är glad att jag är glad osv.

På natten går jag och sambon till tältet och har sex bara vi 2 men när vi är mitt uppe i det så kommer tydligen kompisen dit för att hämta några grejer och ser oss hålla på. Hon tar friheten att gå in till oss och börjar vara med. Detta var jag inte med på riktigt men anpassade mig efter situationen för jag ville inte "sabba stämningen"... (Idiot som jag var) Och min sambo trodde att jag ville ha med henne då jag flirtat med henne på kvällen. (Dålig kombo)

Efter en stund så lägger jag mig ner när dem håller på då jag känner att jag börjar få ångest. (Jag har komplex ptsd och en av "attackerna" jag kan få är att min kropp svimmar av men jag är med i huvudet. Altså att jag inte kan röra mig alls men jag kan titta typ. Inte prata, ingenting, helt lam men medveten) Och såklart får jag en attack i denna stund. De märker inget för att dem fokuserar så mycket på varandra att jag bara ligger där... I kanske en kvart... Utan att de märker...

Efter den där kvarten hör jag "åh va söt hon är, hon har somnat" varav min kompis bestämmer sig för att "väcka" mig genom att fingra mig. Jag vaknar såklart inte utan får bara jätteont av alla sprickor jag får av att hon gräver i mig, men jag kan inte göra något åt det... Min sambo får snilleblixten också att han ska fokusera på mig för någonstans nu så kom han ju på vad han lovat mig tidigare på dagen... Att få mig att känna mig uppskattad och inte utanför...
Han gör sitt och även nu gör det ju bara jätteont för att fler sprickor uppstår. Dom håller på i ca 10 min och sen går dem iväg på toa och kvar ligger jag... Fortfarande lam.
Efter ytterligare kanske 10 min så kommer min kropp tillbaka... Panik över övergreppet som jag precis varit med om..

Spolar fram några månader!

Efter en otroligt svårt tid med min sambo och mycket terapi så har jag och min sambo nu hittat tillbaka till den fina men mer stängda relationen vi har idag. Min vän som jag inte hade kontakt med på många veckor börjar bli mer och mer vän igen och även där hittar vi tillbaka till en sorts kompisrelation med mycket regler (från min sida, hon är nergraderad från närmsta vän till kompis som jag träffar ibland utan någon intimitet över huvud taget.

Jag har fått reda på att det var med all välmening de gjorde det dom gjorde med mig. Att de ville att jag skulle vara med etc men såklart kan inget försvara att de gjorde det mot någon de trodde sov.

Vi har nu kommit till ett stadie där jag och hon träffas som kompisar (fikar, shoppar, middag ibland etc) men hela tiden återupplever jag övergreppet. Jag klandrar mest henne då hon bara kom in när vi höll på osv. Att hon kände att hon nu var en given del av vårt sexliv bara för att vi hade involverat henne ett par gånger...

Jag tror helhjärtat på att de inte ville skada mig och det var bristande bedömning från deras sida då vi alla hade druckit. Med det sagt har jag överseende med att de försökte göra rätt men att det blev så fruktansvärt fel... Och jag lever nu med svåra känslor och minnen.

Mitt dilemma nu då. Hon är en bra vän. Hon försöker verkligen följa alla mina regler jag sätter och bemöta mig anpassat efter det som hänt. Hon vill verkligen inte att jag mår dåligt liksom. Och jag ser ju detta och på papper gör hon ju allting rätt nu men jag har fortfarande så mycket i kroppen och huvudet. Att nästan hela tiden som vi är med varandra så tänker jag på hur vi pratar för att inte säga något triggande. Men allt är ju typ triggande. Om hon frågar om hon är fin i en tröja t.ex så blir det laddat. Om hon säger att jag är fin i något så blir det laddat osv...

Vi har dock gemensamma vänner och umgås i samma kretsar så det är inte så enkelt det här... Jag vet inte ens om jag vill bryta kontakten oavsätt. Jag vill bara veta hur jag kan läka då det känns som att jag provat allt. Att acceptera känslorna och bara låta de finnas, sätta regler för dem, konfrontera dem och prata mycket om det som hänt osv.

Jag vill helt enkelt veta hur jag ska hantera detta?

Och snälla snälla rara... Alla kommentarer om att 3kant är fel eller vad nu era personliga åsikter är, snälla försök bara att hjälpa och inte läxa upp mig. Jag har verkligen lidit nog och vill bara ha hjälp med känslorna jag nu bär. Tack❤️