Något konstigt med människans evolutionära utveckling?

Nej, det "beror" inte på "hur man räknar". Krokodiler är närmare besläktade med dinosaurier (inklusive fåglar) än med ödlor. Att de inte kan flyga är irrelevant då det även gäller de flesta dinosaurier och andra släktingar och att bygga systematik utefter vad organismer gör snarare än vad de är har varit ute sedan Linnés dagar.

Efter diapsida, som är den vedertagna stammen här har vi archosauria¹ på ena grenen och lepidosauria på den andra. Om vi ska koppla ihop krokodiler med ödlor så måste vi alltså först tillbaka till diapsida eller klad i dess anslutning, och sedan gå hela vägen upp för lepidosauria för att komma till squamata, ödlor. Om vi ska gå från krokodiler till dinosaurier så behöver vi bara gå tillbaka just archosauria. "Kladvandring" ger ett entydigt svar och det finns inget sätt att vandra åt något "annat håll i trädet" som kan förkorta eller förlänga ett släktskap. Det skulle inte bara bryta mot principen om monofyli, utan det skulle vara tämligen inkompatibelt även med ett para- eller polyfyletiskt träd.

Vad du menar med att krokodiler är "lika" besläktade med ödlor och dinosaurier men mer "avlägset" till fåglar är omöjligt att begripa eftersom fåglar är dinosaurier. Det vore som att säga att "myrkottar är lika nära rovdjuren som elefanter, men mer avlägset till rävar", dvs två fel av två möjliga. Myrkottar är närmare carnivora än antlantogenata och rävar är carnivora.

Så nej, det beror inte på "hur man räknar", men däremot beror det så klart på vilka träd man konstruerar. Saker flyttar runt i livets träd utifrån vad vi lär oss (och om vi jämför träd med avseende på vissa gener, etc), men för ett givet träd finns alltid ett och endast ett sätt att ranka släktskap.


1) Det finns på denna nivå ingen mening med att gå in på alla mellanklader och klader som slutar på "-morpha" kan ofta hoppas över och är inte så illustrativa utan mer för att s.a.s. avhjälpa övergången från gammal linnéiansk systematik till modern kladistik. Tänk t.ex. distinktionen mellan amniota och reptilomorpha.

Observera att människan enligt vedertagen definition är en människoapa, inte endast "släkt" med dem!

Jovisst, vi har allt från bordsskick till smarta telefoner, till skillnad från de andra fyra (eller sju, beroende på hur man vill räkna) arterna. Men, det är lätt att måla ringar runt pilen där den sitter, och säga: se, jag träffade mitt i prick!

Faktiskt samexisterade vi ju under någon tid med en eller flera andra arter, med ungefär samma teknologi som vår egen art då hade: Neanderthal-, Denisova- och den märkliga Floresmänniskan!

(-Men, de dog ju ut, ju! Vilket visar att vår art var överlägsen!)

Nå, det vete fan! Kanske dog de ut i konkurrens med vår (som vi gärna vill tro!) smartare, mer socialt begåvade eller bara talrikare art; men det är fullt tänkbart att de bara missgynnades av tillfälligheter! Kanske var det klimatförändringar som dräpte dem liksom en stor del av den övriga pleistocena megafaunan, eller smittsamma farsoter, eller något annat!

Antag att det istället varit exempelvis Denisovamänniskan som ensam överlevt, och kunnat besjunga sig själv med orden:

"Nu står han allena, bland flyttblock och grus,
Bland stenkols- och Devonkullar;
Och hans öga blinkar mot brandrött ljus,
Som på bergens spetsar rullar."

(Harriet Löwenhjelm, Förhistorisk jakt)


Hade inte denne isåfall sett sig som lika unik i sin hypotetiska världsordning som vi i vår?

Det är nog ifrågasatt. Jag kan också en hel del om vetenskap och håller inte med... Människoapor har 48 kromosomer, päls, går ofta på alla fyra, kan inte tala, är inte bra på att använda verktyg, har inte jättehög intelligens, kan inte konstruera avancerade saker.

Jag anser detta (och mängder av övriga skillnader) nog att inte kalla människor för "människoapor"....


Är det? Inga människoapor eller övriga djur gör eller har dessa saker. Varför ska man ignorera något minst sagt signifikant?


Ok, men hur mycket bevis finns att dessa arter var lika avancerade gällande redskap och annat? Hur som helst uppnådde inga av dessa andra hominider civilisation...


Visst, det kan ha varit allt möjligt men en trolig anledning var att homo sapiens var mer flexibel. Men som du skriver också möjligen en massa annat...


Vem vet men nu blev det inte så... Det hävdas dock att människor delvis har DNA från dessa arter så då finns åtminstone något kvar.

Sen var detta något som vetenskapen inte accepterade under lång tid, och de forskare som kom på det ifrågasätter också out of Africa-hypotesen. Den är dock något de flesta forskare bekänner sig till...

Well, du kan snarare ingenting om ämnet om du tror att detta är något att hålla med om eller inte hålla med om utan är en definitionsfråga. "Människoapor" är Hominidae, vilket är en grupp inom "människoartade apor", Hominoidea.

Inget av det du listar är diagnostiska kriterier och sluta låtsas att du också "kan en hel del" om vetenskap eftersom du uppenbart är helt okunnig om detta.

De diagnostiska kriterierna som är relevanta (Hominoidea) är svanslösa apor, prognatism, en tandformel om 2123/2123, minskad behåring i ansikte och reducerat antal hårsäcker, ett reducerat eller helt förlorat bacculum, naglar i stället för klor, motstående tumme, M/L-komplement opsin, reducerade hörntänder och många fler detaljer jag inte kommer ihåg nu. Gemensamt för apor i stort är två bröstvårtor och flexibla armar (som kan hålla en avkomma för amning), stereoskopisk syn och en förkärlek för trikromati och utöver detta finns givetvis av molekylära data som entydigt skapar ringar i ringar av klader helt i enlighet med lagen om monofyli.

Sluta skriva "anser" när du menar "okunnigt vill eller tycker".


Därför att det inte är några diagnostiska kriterier som kan mätas och vägas för att placera oss in klader. Vår eller någon annans arts kultur eller beteende är inte något som kan användas för systematik, inte sedan Linnés dagar. Man får egentligen gå tillbaka till antiken där man definierade djur "efter vad de gör" i stället "efter vad det är". Simmade var du en fisk, valar var fiskar och flög du var du fågel, fladdermöss var fåglar, trodde man.

Den förkrossande majoriteten av människor är mycket marginellt intelligentare än random annan släkting i vår närhet och kan inte utveckla vare sig mobiltelefoner eller bestick eller liknande och det tog oss själva många tiotusentals år för att några få skulle vara klipska nog att spränga nästa intellektuella vall. Många människor är rentav för dumma för att ens förstå att det finns något att veta kring t.ex. hur mobiltelefoner, fysik eller organismen fungerar. De saknar helt enkelt intresse och lever i bara "adaptiv acceptans", vilket beteendemässigt är identiskt med hur en hund kan acceptera att åka bil och förstå att det är ett ofarligt monster som inte är intresserad av att äta en.

Dessutom, varje sånt här tafatt kreationistförsök att ställa upp ett kriterium likt språk, verktyg, medicin, lärdom, kommunikation, theory of mind, kultur, etc, dvs att hela tiden försöka höja en ribba och justera målsnörerna är dömda att misslyckas eftersom dessa kriterier antingen måste vara så allmänt hållna att de går att hitta andra arter med kriteriet, eller så specifika ("rymdraketer") att de är löjeväckande skräddarsydda. Jaha? 99,99% av oss bygger inte och kan inte bygga rymdraketer och bombardierbaggen kan spruta väteperoxid ur röven, det kan inte du.

Nej du. Seriösa kriterier bygger på distinkt morfologi och fysiologi, distinkta molekylärdata och distinkta fossiler. Vilka ben har vi i kroppen och hur är de artikulerade? Hur ser vår pre- och postnatala utveckling ut? Evodevo. Vad kan alla i gruppen göra vs vad kan ingen av dem göra och vad kan alla andra grupper göra som vi inte kan, osv.

Bordskick och mobiltelefoner är ett helt enfaldiga kriterier eftersom människan levt 90% av tiden utan det ena och 99.975% av vår tid utan det andra. Och 99% av oss förstår inte ens den senare utan använder den bara med acceptans. Jag råkar vara en som faktiskt förstår, både mobiler och biologi.


Och därför tror du i din enfald att vi inte är apor? Hur många björnar äter bara bambu? Aha, panda är ingen björn! De flesta arter har något, givetvis, som utmärker dem från andra arter, även utmärker dem exklusivt bland precis alla andra nära släktingar. Vår skillnad är uppenbar för oss, men den är inte kladistiskt signifikant.


Nej, nu ljuger du. Svante Pääbo ifrågasätter inte OoA. Det är det ingen som gör förutom neonazister och vissa kinesiska forskare som behöver en rasistiskt kinesisk nationalistisk idé om att kinesers ursprung måste vara så speciellt, att de vill vara en egen linje från H. erectus. Det senare är dessutom inte "mot OoA" utan bara "kineser kommer egentligen från en tidigare OoA" som forskare i allmänhet sedan länge accepterar (ja, att OoA har skett flera gånger, inte att kineser inte skulle vara H. sapiens då). Det är en slags rest efter att många länder i nationalistisk yra kring förra sekelskiftet ville vara mänsklighetens vagga, när evolutionen som faktum stod klar, men Darwins magkänsla att det var Afrika vi kom ifrån ej ännu var klarlagd. Ingen som inte är en pseudovetenskaplig stollpelle med förkärlek för nazism och konspirationsteorier ifrågasätter OoA. Det är bara media (även popvetenskaplig sådan) som ofta gör ett dåligt jobb med att förklara varje gång fynd av uppenbara hominider men icke H. sapiens hittas utanför Afrika.

Och mig lurar du inte som sagt. Jag vet att du är kreationist men att du försöker dölja det. Vissa kreationister har tydligen dessa marschorders, att sprida FUD utan att avge källa. Lite som att scientologer ofta är ytterst ovilliga att erkänna att de tillhör sekten i fråga. Jag är duktigt trött på dina "jag ställer bara en fråga"-trådar.

Jag tror på en form av kedjereaktion.

Nu ska vi inte tro att apan för 6-8 miljoner år sedan såg exakt ut som apan idag, dessutom så tror jag att redan för 6-8 miljoner år sedan så fanns det flera varianter lite som idag, artrikedom. Men det vi ser idag är de som överlevt och lämnat kvarlevor efter sig som vi upptäckt.

Problemet med kvarlevorna är väl att det är kanske lite svårt pussla ihop alla grenar.

Iallafall, en del arter utvecklas relativt lite under en lång tidsperiod på flera miljoner år. Den enklaste förklaringen är givetvis att de har ingen anledning att utvecklas annorlunda utan har funnit sin optimala skepnad i den miljö de lever i.
På så sätt att när en mutation uppstår är det nästan alltid till en nackdel.

Sedan är min kedjereaktionsteori den att när det väl uppstår en mutation som är positiv och gynnar individen i förhållande till andra individer av samma art, då är överlevnadschansen större och sprider den nya mutationen. Vissa förändringar leder till ytterligare förändringar. Både i livstil, miljö man lever i och att fler mutationer inträffar.

Det är som att byta riktning lite granna. Om mutationer sker men man åker samma väg hela tiden så är det ingen jätteförändring, men om en mutation sker så att man byter riktning och kör in på en annan väg, då blir det mycket annorlunda.

Vad var det som hände med människan jämfört med apan?

Det är som man alltid säger, den upprättgående människan, att kunna gå längre sträckor på två ben. Vilket i sin tur frigör händerna i högre grad. Nya miljöer att upptäcka, nya sätt att överleva, annan föda. Nytt sätt att jaga. De här nya stimulerade förmodligen att hjärnan utvecklades för helt klart gynnar förändringarna i sig att man är mer en tänkande varelse än att gå i samma spår hela tiden och göra som föräldrarna gör.

Det man kan diskutera och funder mer kring människans utveckling är i vilken ordning allt sker och varför det var gynnsamt. Att ta andra djurs päls och ta kontroll över elden, vilket kom först? Att tappa vår egen päls hade både fördelar och nackdelar och är en fråga som förbryllat många eftersom uppenbarligen så har de allra flesta djuren med några få undantag kvar sin päls.

Vi är ju ganska nakna och sårbara utan våra kläder och verktyg. Det kan alla lätt konstatera om man väljer att ta av sig skorna och gå barfota att det uppstår en mängd begränsningar som inte finns där om vi har riktiga skor på oss.

Hur blev vi så veka och så starka samtidigt?

Arter kommer inte att evolvera om deras nisch inte förändras.
Om mutation sker som får den nya inriktningen att tex hitta en annan nisch så flyttar de över till den, medan grundarten stannar kvar i sin gamla.

Det ligger en hel del i detta, men arter muterar sällan så drastiskt att en enda mutation medför möjlighet att exploatera en helt ny "nisch".

Snarare gör en gradvis förändring i miljön att vissa gener, nedärvda eller förvärvade genom mutation, efterhand blir allt vanligare resp. sällsyntare i genpoolen, tills arten efter många släktled transformerats till vad taxonomer skulle benämna en "ny art". Vilket inte hindrar att en delpopulation av den ursprungliga "arten" kan finnas kvar lokalt, i en miljö som inte undergått samma förändring.

Och märk att "miljö" även innefattar sådant som sexuella preferenser, eller helt enkelt geografiskt avstånd! Gråtrutskomplexet kan, alltefter om du är taxonomisk "hopklumpare" eller "splittrare" anses som allt mellan tio olika arter, eller en enda!