Hatet mot Dumpens gäddor - sublimering?

Lyssnade på ny rättegång mot 2 peddohunters som misshandlat nån gubbe som vill träffa en 14-åring.
Idioterna Bob och Oscar åkte fast och fick båda 2 års fängelse, värt att förstöra sitt liv för att misshandla nån som tänder på fjortisar, det gör en miljon svenskar 🤠

Ja speciellt hos en så förslappad underklass som den svenska.
Ett krig skulle rensa ut och efteråt skulle bara de dugligaste o lydigaste Stridshingstarna utgöra en fin, och mindre stursk, underklass.
Vi kommer dit.

Det finns andra trådar om Dumpen och dess gäddor, här vill jag diskutera om hatet mot gäddorna är ett exempel på psykologisk sublimering. Sublimering är ett begrepp som innebär att hatkänslor flyttas från ett område till ett annat, som får agera åskledare. Behovet av sublimering uppstår när det primära abjektet (hatobjektet) inte går att angripa av olika skäl.

Ett exempel: många är trötta på aggressiva kaos-/gängblattar, men det är fortfarande inte socialt rumsrent att kräva massiv återvandring (särskilt inte med våld och tvång). Man kan få problem i både sitt privatliv och arbetsliv om man uttrycker åsikter av typen "jaga hem dem med piskor och spikklubbor", trots att när det gäller de värsta blattarna så tror jag att det finns många som tycker just så privat. Att ens antyda att man röstar på SD kan vara socialt självmord.

Ett annat problem är att gängkriminella har stor makt och stort våldskapital, varför det kan vara farligt att som offentlig person gå omkring och yttra att dessa ska få dödsstraff eller släpas i kedjor bakom en traktor etc. Skulle någon vanlig tjänsteman eller ens politiker vilja kväsa gängen med metoder lånade från Cesare Mori* så hade denne troligen hamnat på gängens radar och kanske fått hotfulla samtal eller påhälsning på annat sätt.

*
Medan kaosblattar inte är ett socialt accepterat abjekt, och gängkriminella upplevs som alltför mäktiga; så är pedofiler ett abjekt som det är socialt accepterat att både känna och uttrycka hat emot. Den som uttrycker hat mot pedofiler riskerar nästan ingenting alls socialt, och pedofiler som grupp skulle jag påstå saknar våldskapital att tysta sina hatare. Går man ut på Linkedin och kräver kastrering av pedofiler får man ryggdunkar och kan ses som en fin människa.

Syftet med den här tråden är inte att varken försvara peddosar eller driva tesen att (kaos-)blattarna ska ut (de diskussionerna finns redan i andra trådar). Syftet är att diskutera om det enorma hatet mot peddos egentligen är ett symtom på en allmänhet som känner sig både maktlös och räddhågsen.

Kan det vara så?

Jag håller med trådskaparen fullt ut. Har själv haft exakt samma fundering - att den ilska och det hat som Dumpenfolket ger uttryck för är ett sätt för svennesvensken att kanalisera sin ilska över andra saker - och då är frustrationen över invandringskaoset det jag främst tänker på.

Det finns våldsamma blattar som ger sig på folks barn, men det är inte alls lika accepterat att hata dem. Hur ser du på det?

Hatet emot pedofiler är knappast unikt för Sverige. Det kryllar av pedofiljägare likt dumpen i de flesta länder och kommentarerna och hatet emot gäddorna är detsamma världen över.