Väst- och centraleuropeiska judar i SU efter kriget?

Vad jag förstår förnekar vanligen inte revisionister massdeporteringarna av judar österut, däremot förnekar man systematiska massmord och utrotningsprogram. Förmodligen har det funnits många nu svårfunna trådar på temat "men vart tog de då vägen", men här vill jag på förekommen anledning höra revisionisternas syn på en specifik aspekt av detta:deporterade väst- och centraleuropeiska judars öde.

Om de inte utrotades systematiskt måste de ha tagit vägen någonstans. Jag har fått uppfattningen att revisionister hävdar att många miljontals judar hamnade i Sovjetunionen under kriget, evakuerade på icke-ockuperad mark, och därefter fortsatte att leva där efter kriget. Är det rätt uppfattat att hundratusentals eller kanske ännu fler deporterade franska, belgiska, holländska, ungerska, tjeckoslovakiska, grekiska o.s.v. medborgare av judisk härkomst sålunda ska ha blivit kvar bakom järnridån utan att varken de eller deras efterlevande någonsin krävt att få komma hem eller att deras öde uppmärksammas på något sätt? Eller gäller dessa teorier bara de polska judarna, vilkas fall är mer komplicerat genom flera gränsförändringar och där det definitivt förekom deportationer österut av en viss mängd judar redan 1939-1940 efter den sovjetiska ockupationen av östra Polen.

Det vore i så fall märkligt. Vi hade ju en judisk emigration med hundratusentals människor från Sovjetunionen på 1970-talet, och långt fler judar har lämnat landet efter 1988. Dessförinnan hade vi en underjordisk dissidentrörelse i Sovjetunionen som tog upp inomsovjetiska deporterade folkgruppers öde som krimtatarer och volgatyskar och deras rättigheter utan att någonsin diskutera denna förmenta mängd icke-sovjetiska judar. I slutet på 1980-talet och början av 1990-talet vändes på snart sagt varenda sten i det sovjetiska förflutna, utan att någon tog upp detta och utan att det bildades några föreningar för sådana icke-sovjetiska judar – vilket borde ha skett eftersom varenda etniska grupp med mer än 30 individer organiserade sig och började ställa etniska krav vid den tidpunkten.

Jag har rest mycket i Ryssland och Ukraina och har där enbart träffat på en familj som stämmer in på detta öde – deras farföräldrar var moldaviska judar som evakuerades till det inre av Sovjetunionen efter Barbarossas inledning. Och de är strängt taget inte icke-sovjetiska eftersom SU införlivade Moldavien 1939. Annars har jag träffat många människor med helt eller delvis judisk härkomst – ingen av dem har någonsin sagt ett ord om någon sådan massiv överflyttning av icke-sovjetiska judar till SU efter och under kriget, eller ens berättat någon anekdot om någon de träffat med den bakgrunden.

Så varför hör vi ingenting från eller om dessa väst- och centraleuropeiska judar? Borde inte sovjetiska judar berättat mycket om dessa icke-sovjetiska judar som en masse hamnade i Sovjetunionen och inte alls dött som man tror i väst?

Eller förvanskar jag de revisionistiska argumenten här, och hur resonerar man i sådana fall i själva verket?

Det var många svepande tal om judar hit och dit i trådstarten. Sist vi diskuterade detta tema kunde ingen gaskammarkramare komma med någon statistik om hur många som verkligen försvann.

Så nu är det ju roligt att någon riktig vetenskapsman och van akademiker kommit hit som kan visa på källor och statistik till de västjudar som försvann och framför allt vilka som kom tillbaka. Samt framför allt vilka vetenskapliga metoder som har använts vid räknandet! Jag ser verkligen fram mot de klara resultaten.

Angaende de franska judarna sa deporterades endast de judar fran Frankrike som saknade fransk medborgarskap, eftersom Petain & co motsatte sig deportationer av franska medborgare. Sammanlagt ca 70 000 - en minoritet av de judar som uppholl sig i landet da tyska trupper klev over gransen - deporterades osterut.

Man kan utga fran att de flesta av dessa 70 000 judar hade flytt fran Tyskland (och eventuellt andra lander med anti-semitiska policies som Polen). Av dessa 70 000 raknas alla de som inte efter kriget atervande till Frankrike och registrerade sig dar som "forintade". Men varfor skulle dessa judar efter kriget atervanda till Frankrike?

Nu avser jag ju inte att genomföra grundforskning på ett främmande akademiskt gebit enkom för din räkning. För sådant ansöker man om projektpengar och med sådant arbetar man heltid under lång tid. Dessutom är jag till skillnad från många andra deltagare på detta forum inte Holocausthistoriker, kemist, fysiker, statistiker och pyroteknikexpert i en person.

Mitt syfte med tråden är att få reda på huruvida revisionister verkligen resonerar så som beskrivs i trådstarten i denna fråga, eller om det är jag som snedkonstruerar en uppfattning dessa i själva verket inte ger uttryck för. Menar man att det till följd av deportationer från västra och centrala Europa uppstod en stor, och snart bortglömd icke-sovjetisk judisk befolkning i Sovjetunionen efter kriget som bestod av personer som i hemländerna antogs vara bragda om livet under förintelsen?

tras, ingen av revisionistmupparna här på FB är något av de saker du tar upp, vilket du snart kommer att märka.

För övrigt, ett mycket välformulerat och gediget inlägg. Tyvärr kommer du att upptäcka att dina motdebattörer inte kommer att bemöta dig på samma sätt, alltså med sakargument. de kommer bara att rabbla samma tröttsamma ramsor....

Stan

Det var ju roligt att stan finns kvar om än lite i skymundan. Nå, för att denna tråd ska ha någon bäring är det viktigt att veta hur många västjudar som försvann. Annars blir det inte särskillt meningsfullt, eller?

Förra gången kom vi inte fram till det men nu är ju stan här också och kan hjälpa till. Det är inte otroligt att kvark kommer med en länk som visar på försvunna judar som sist sågs i Holland och sedan förmodades ha blivit gasade utan några särskillda belägg för den saken.

Jag har en teori om att "dekadenta västjudar" lätt kunde hamna i Stalins gulag utan att ha något belägg för detta. Man kan jämföra med de svenskar som frivillit sökte sig till Sovjet på den tiden. Det var nog ingen hit att vara bildad västjude i sovjet på den tiden vilket kan förklara varför familjen Frank inte ville stanna i Polen.

Men pratar vi om 10 tusen eller 10 miljoner? Kan man inte klargöra detta blir diskussionen ganska meningslös.

Ur Nederländerna bortfördes 107 tusen judar.

Av dessa kom 102 000 aldrig tillbaka. Deras namn kan man slå upp här: http://www.joodsmonument.nl/

Ungefär 34 000 av dessa hade förts till Sobibor - av vilka bara några få överlevde.
En av dessa överlevande är Selma Wijnberg, som flydde i revolten. De andra överlevande hade haft arbetsuppgifter nära förintelselägret.

Tycker du att det var bra att Pétain motsatte sig dessa deportationer av franska medborgare?

Invandringsfientliga Vichy-regimen lyckades förstås inte skydda de franska medborgerna. Först fick de lämna ut de judarna som hade blivit fransk medborgare. Sedan även andra.
http://www.deathcamps.org/reinhard/deportfrance.html

Tänk vad förutsägbar du är. Men du kunde väl åtminstånde hitta en länk som fungerar .

Länken fungerar utmärkt.

För dummies som oförutsebart inte hittar själv: http://www.joodsmonument.nl/article....005.72&lang=en

Kommer att skriva inlägg här lite då och då - håller just på att läsa Sanning och Zimmerman parallellt, vilka båda torde vara högst relevanta för trådens ämne. Eftersom detta inte precis är någon heltidssysselsättning för mig kommer det att ta ett tag innan jag kommer med mer utförliga poster här.

Under tiden kan väl t.e.x. revisionisterna i stället för att bara spela över bollen svara på huruvida de anser att väst- och centraleuropeiska judar verkligen hamnade i SU och fortsatte att leva där efter kriget. Eller formulerar ni era svar på frågan vart judarna som deporterades men inte systematiskt likviderades tog vägen enbart utefter hur andra formulerar frågan? Med andra ord, ställer ni inte er själva den frågan och försöker svara på den?

Vars gravar inte kan hittas ska det väl vara. Har någon gift sig med en svensk och blivit begravd i exempelvis Sala så är chansen stor att denna person är med i In Memoriam.

Annars får jag beklaga att jag trodde det fina monumentet var en trasig hemsida.

Sen blir i alla fall jag skeptisk till hur man kan veta så exakt vilken dag så många dog i Auschwitz.