Rätten höll fast vid mammas tillbakadragna påståenden?

Därför jag ställde de andra övriga frågorna.

Jag fattar. Nu verkar du ju kunna mer än en vanlig Svensson i juridik nu efter allt som hänt. Inom alla yrkeskategorier så finns de ju ess och bondläppar som är så kassa att man kunde få bättre hjälp utan dem. Självklart är det värt att göra allt du kan just nu.

Det är ju galet att det ens går upp i domstol och går igenom på hörsägen och endast vittnesmål som du beskriver här. Men toxiska personer kan hitta på allt möjligt gränslöst då de själva kan hävda att det inte alls var meningen med att sätta dit dig.

Den kommer främst eftersom jag är intresserad av rättsfall och juridik, jag läser många domar och FUP tex, och det jag märkt är att när folk skriker efter hårdare fall och fler fällande domar så blir rättssäkerheten lidande, jag har sett fällande domar som inte ens skulle lett till åtal många gånger nu, en del rättar hovrätten upp, men inte alla gånger, och dessutom har man blivit fälld i tingsrätten i ett känsligt fall kan folk hämta ut papper om dig och läsa och lagra hur länge de vill, så man blir straffad ändå på ett eller annat sätt, även om du är skyldig och dömd och har avtjänat ditt straff så är det inte över där heller utgivningssiter och bakgrundskontroll företag har kvar uppgifter om dig för evigt, och detta leder enligt mig att vi har en stor del av befolkningen i ett utanförskap, ett utanförskap som det kanske inte finns någon återvändo ifrån, då är frågan vad kvarstår av ditt liv.

Så det är därför jag är intresserad och jag hade även velat hjälpa folk även fast jag inte kan, men jag kämpar på olika sätt för att det ska bli någon form av ändring på det här, på ett eller annat vis.

Det finns några stycken som är väldigt bra juridiskt kunniga på forumet dock finns det flera som tror de är bra men inte är, var noga med vilka du väljer lyssna på, bförsök hitta trådar här på forumet och läs man vet aldrig vad man finner här, en sak till hade du hemförsäkring när det här hände? det borde du haft eftersom du bodde hemma hör med dem oftast ingår juridisk hjälp som tillägg i en hemförsäkring det är värt kolla upp med.

Rubrik justerad för att tydligare återge trådens innehåll.

Utgången rubrik: "Hjälp! Min mamma och syster satte dit mig."

/Mod

Familjen består av jurister. Och sen är det som du säger att man satt sig in mer på grund av vad som hänt.

Vet inte om jag förstår sista delen av ditt andra stycke. För vem kan de neka att de försökte sätta dit mig?
Min mamma erkände ju både för hovrätten och innan dess även för mig privat att hon hade ljugit medvetet för att få mig fälld.

Jag är även dömd för att ha hotat min mamma. Hon frågade mig med en tillgjord röst om jag tänkte släpa henne ur huset om hon inte gick frivilligt efter jag helt lugnt bett henne gå, trodde pågrund av hennes röstläge och absurda fråga att hon skämtade, så jag gav ett svar i samma anda om att jag hade slagit sönder något. Då frågade hon mig om jag menade allvar. Jag blev väldigt ställd över hennes fråga men lyckades ändå svara att jag inte tänkte göra någonting och att jag inte menat allvar. Sen pratade vi lite till vanligt och hon åkte, frivilligt, iväg från huset och sedemera till polisstationen där hon sade sig frukta för sitt liv och anmälde mig.

I tingsrätten nekade hon till att jag skulle förklarat för henne att jag inte menat allvar med att slå sönder något eller varit sarkastisk/skämtsam. Åklagaren kunde knappt heller hålla sig för skratt för min förklaring.
Nu hittade jag dock efter rättsprocessen en anhörigintervju med min mamma som vården gjorde med henne gällande en, om mig, allmänpsykologisk utredning. Och i den säger hon själv att det lätt blir missförstånd gällande just om folk skämtar med mig eller inte beroende vilket röstläge som används och att jag generellt har svårt att tolka andra... Önskar jag hade känt till att det fanns dokumenterat sen innan så jag hade kunnat åberopa det som bevis som stöd för min utsaga. Jag visste inte ens om att jag hade autism, fick reda på det först av att läsa polisförhören som hölls med mamma. Det var dock inget som kom till domstolens kännedom då det inte togs upp under huvudförhandlingen.

När jag pratade med min mamma efter tingsrättsförhandlingen så sa hon att hon bara hittat på att hon var rädd för mig eller att hon trodde jag var kapabel att slå sönder något. Och att det var helt rimligt att jag missförstod henne då vi brukar ha den typen av sarkastiska jargong, även om det ofta blir missförstånd.

Det är inte bara hon och jag som skämtar på ett sådant sätt. När jag var och klippte mig senast så tackade jag frisören för sin insats. Denne sa då skrattandes att det var tur att jag blev nöjd, för annars hade jag väl smällt till henne. Jag förstod att hon med hög sannolikhet skämtade, men vågade ändå inte skämtsamt säga t.ex, "ja, vilken tur", som jag förmodligen hade gjort innan rättsprocessen, utan förblev nu bara tyst istället. För i teorin hade hon kunnat göra som min mamma och gått till polisen och sagt att jag tänkt smälla till henne om jag inte hade varit nöjd med klippningen. Hade jag då sagt att jag sagt så, men på skämt, hade jag förmodligen blivit dömd igen.

Att jag ens valde att försöka förklara för polisen och rätten att det var ett missförstånd var för att min advokat sa till mig att jag inte gjort något brottsligt i och med att jag tydligt förklarade för min mamma i direkt anslutning till "hotet" att jag inte menat allvar och därmed gjort något som kallades (tror jag) ett "frivilligt tillbakaträdande". Han manade mig därför att vara öppen med vad som egentligen hänt när jag frågade honom om det inte vore klokast att nyttja sin rätt till att vara få vara tyst i och med att det hela var en ord mot ord situation. Jag kunde naivt nog aldrig heller föreställa mig att min mamma skulle ljuga om vad som hänt på det sätt hon gjorde. Hon var den som under uppväxten lärde en vikten av att aldrig ljuga.

Tack så mycket. Ska ta tillvara på dina råd. Och ja, det är en mardröm att hela ens liv finns utfläkat för evigt. Det sa min advokat till mig att han trodde min var en del av förklaringen till min familjs agerande, att de var ute efter att karaktärsmörda mig.

Vad specifikt tycker du är fel med detta fallet?

Ditt fall när ett solklart ord emot ord fall, vilket inte ska leda till en fällande dom eller ens rättegång, nu har de istället bakat ihop deras vittnesmål emot dig och låtit dem lyssna och tala ihop sig emot dig, därmed finns det inga vittnes mål i den bemärkelsen, och det är solklart jäv, tycker med det är märkligt din systers gamla arbetskamrater är de som ska döma dig, det skulle med kunna gå inom jäv, det står i lagboken att det ska vara bortom rimligt tvivel man är skyldig för man ska bli dömd, här finns det ju verkligen rimliga tvivel, hoppas rättegången ogillas och tas om i en oberoende domstol, sedan att man bortser helt ifrån vad som sagts i förhör är märkligt med, och din mamma erkänner ju hon ljugit, så du är dömd på olagliga grunder med igenom mened.

Mm. Att det hela var ord mot ord gällande händelsen mellan mig och min mamma var min advokats sista argument i sin överklagan till högsta domstolen. Min trovärdighet blev nog dock tyvärr lägre än min mammas efter att jag nekat till att ha hotat min syster eller att ens varit på den plats hon påstod efter att min mamma plötsligt påstod i tingsrätten att hon bevittnat händelsen. Det fick det att framstå som att jag är en lögnare.

Min mamma kunde inte begå mened då hon inte var klassad som ett vittne, utan målsägande. Trots att hon egentligen bara hade rollen som ett vittne gällande åtalet mot min syster. Falsk tillvitelse borde dock gå att tillämpa tror jag.

Tack för ditt stöd.

Vi är alla olika och tänker på olika sätt.

Jag menar du håller väl med att om någon känner sig hotad av någon så är det sant för den personen även om den som hotar inte alls menar eller kände så.

Just detta kan en del människor ha svårt att förstå. De alllra flesta kan känna av situationen och den känsla som en annan person har och sin egeni ett givet läge.

De som känner dig borde veta av alla dina beteenden och de borde inte komma som en överaskning hur du reagerar i en situation som denna men ändå så har dem gjort det dem gjort.

I lagboken står det att det beror mest på om det man sagt eller gjort har skpat allvarlig fruktan hos målsäganden, så man måste alltså på ett eller annat sätt kunna visa man känt allvarligfruktan det verkar ha mera betydelse än vad det är man säger exakt ordagrant, sedan om det ska styrkas brukar det oftast inte räcka man ahr sagt något i ren ilska utan det brukar även kräva man ochså har betett sig hotfullt med, på ett eller annat sätt som visar det är styrka i orden man säger, har man däremot använt sig av någon form av vapen i samband med hotet då hamnar vi helt plötsligt på grovt olagahot och då är oftast ett längre fängelsestraff aktuellt, i TS fall är det märkligt hans familj hävdar det känt allvarlig fruktan för TS de känner ju honom sedan han var liten och han har inte skadat dem innan, det borde vara en försvårande omständighet för dem, men det har man helt bortsett ifrån, jag tycker det är en ord emot ord situation och stödbevisningen har ju både erkänt den ljugit och ändrat historian och sedan skulle man även kunna se en viss jäv i situationen då de alla är nära släkt och det kanske handlar mer om välja sida i konflikten än att faktiskt få TS fälld här, även om det är på detta tråkiga sätt de väljer göra det på

Du överklagade alltså till högsta domstolen? det tolkade jag som du inte hade gjort först, är du säker på du inte menar hovrätten?

Du är insiktsfull, du borde bli domare eller åtminstone nämndeman. En polis som närvarade under rättegången som stöd åt ett vittne ringde mig efteråt och sa att det var ett justitemord att låta målsäganden närvara under varandras förhör. Alla motstridigheter från polisförhören kunde lättare slätas ut.

Jag har läst hovrättens dom igen, och de skriver bland annat:

"Även med beaktande av den i hovrätten tillkomna
bevisningen så värderar hovrätten emellertid utredningen på samma sätt som tingsrätten och finner alltså styrkt att vid de två åtalade tillfällena har Randomthings uttalat sig så som åklagaren har påstått.

En av förutsättningarna för att bedöma ett uttalande som olaga hot är att gärningsmannen hotar med brottslig gärning. Vad gäller hotet mot systern innehåller uttalandet ingen preciserad brottslig handling. Enligt hovrättens bedömning är det uteslutet att Randomthings åsyftat att t.ex. vidta rättsliga åtgärder mot sin syster, utan lika med tingsrätten anser hovrätten utrett att han med sitt uttalande har åsyftat någon form av brottslig handling.

Av systerns uppgifter framgår att hon uppfattade det som att det kunde handla om att tillgripa eller förstöra hennes egendom, men hon har uppenbarligen inte uteslutit att det också kunde handla om ett brottsligt angrepp mot hennes person, vilket framgår av bl.a. att hon efter hotet ska ha sovit i ett annat rum än sitt vanliga och att fadern ska ha sovit på en soffa för att ha kontroll över läget. Enligt hovrättens bedömning har Randomthings uppsåt omfattat att hans uttalande kunde uppfattas så som systern gjorde. Hotet har, som åklagaren har påstått, varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för systerns säkerhet till person och egendom, och åtalet för olaga hot är styrkt."

Någon kunnig här får gärna hjälpa mig tolka detta. Min försvarare lovade att höra av sig för att gå igenom domen med mig, men det gjorde han tyvärr aldrig.

De styrker min systers rädsla med hjälp av att min pappa i tingsrätten bekräftade hennes påstående att hon sovit i ett annat rum av pågrund av rädsla för mig samt att han på min systers begäran skulle sovit på soffan för att "kontrollera läget" . Det är dock inget som varken hon eller pappa nämnde i sina polisförhör. Och min pappa nämner det först efter att han fått sitta i rätten och höra min syster säga det. Jag förstår inte heller varför min syster skulle behöva skyddas eller gömma sig för mig när hon säger till polisen i sitt första förhör att hon inte trodde jag skulle kunna ge mig på henne personligen, eller någonsin har gjort det heller.

Jag tror även som du inspirit att min syster känt press att ta sida, även om hon nog dock gjort det utan något direkt större inre motstånd, då hon alltid hyst något slags agg mot mig. Min pappa ringde mig absurt nog efter rättegången och sa att han trodde min systers agerande bottnade i avundsjuka över att hon vet att han älskar mig mer. Han erkände med att hon aldrig bett honom sova på soffan eller att han skulle gjort det för hennes skull, utan det ljög han om. Han har sovit där varje natt nästan sen minst tio år tillbaka på grund av en sömnapne som gör att han snarkar så högt att han inte kan sova i samma rum som mamma utan att väcka henne.

Det jag mest grubblar över gällande domen är om de gör gällande att de jag själv säger mig ha sagt till min syster kan läggas till grund för domen, eller om det enbart är vad åklagaren och min syster hävdar sagts.

Jag överklagade till högsta domstolen, ville att min advokat skulle ta upp den orättvisa som det innebar att målsäganden fick närvara under varandras förhör trots att de i vissa avseenden i praktiken bara var påstådda vittnen. Min försvarare valde dock att inte ta upp det, utan argumenterade istället något om att det hela var en ord mot ord situation och ville ha något slags prejudikat för det om jag minns rätt.