Citat:
Fast ser man till public service s var den frn slutet av sextiotalet, inte som det var tnkt. T.ex. sexitiottavnstern fick ett enormt genomslag i MSM och public service som nog inte fanns i samhllet i stort. D fanns det inga konkurrerade medier. Vnstern tog ver helt enkelt och det har varit s, egentligen till stor del, sedan dess.
Att man lyssnade p samma svenska underhllning, d alla var svenskar, r inget konstigt. Idag har man andra problem. Men public service har egentligen aldrig haft ngon uppgift mer n att vara ett organ fr staten. Oberoende av vilken den r. Den har ingen uppgift lngre, varken som sanningssgare eller lgereld, d det finns en uppsj av medier idag, som man i och frs sig gemensamt frsker att marginalisera och tysta, fr de r ett hot mot deras egen sanning.
S varfr ska man ha kvar ngot som inte ens klarar den uppgift, de en gng var skapade fr och som de sktt dligt. En form av beskattning, fr ngot mnga inte lngre bryr sig om.
Om man menar att de ska vara kvar. Mste man frklara varfr och varfr det r vrt pengarna idag. Anledningen att man la det p skatten, var fr att mnniskor var inte beredda att betala fr det lngre, d de r utkonkurrerade kostnadsmssigt, innehllsmssigt och siktsmssigt.
Man frsker upprtthlla bilden av ett gemensamt Sverige som helt enkelt inte finns lngre. En illusion.
Att man lyssnade p samma svenska underhllning, d alla var svenskar, r inget konstigt. Idag har man andra problem. Men public service har egentligen aldrig haft ngon uppgift mer n att vara ett organ fr staten. Oberoende av vilken den r. Den har ingen uppgift lngre, varken som sanningssgare eller lgereld, d det finns en uppsj av medier idag, som man i och frs sig gemensamt frsker att marginalisera och tysta, fr de r ett hot mot deras egen sanning.
S varfr ska man ha kvar ngot som inte ens klarar den uppgift, de en gng var skapade fr och som de sktt dligt. En form av beskattning, fr ngot mnga inte lngre bryr sig om.
Om man menar att de ska vara kvar. Mste man frklara varfr och varfr det r vrt pengarna idag. Anledningen att man la det p skatten, var fr att mnniskor var inte beredda att betala fr det lngre, d de r utkonkurrerade kostnadsmssigt, innehllsmssigt och siktsmssigt.
Man frsker upprtthlla bilden av ett gemensamt Sverige som helt enkelt inte finns lngre. En illusion.
Med alla fel och brister gr dock public service en hel del bra rapportering som frmodligen inte skulle bli gjord annars.
Att det inte finns ngot gemensamt Sverige r ocks fel. Sverige r fortfarande en stark nationalstat med oerhrda resurser till sitt frfogande och en lojal befolkning.
S fr min del r det principiellt OK med en hundring skatt i mnaden till Public Service.
Med det frbehllet att med sdana resurser i ryggen mste inrttningen utsttas fr granskning p ett helt annat stt n idag. Och det mste finnas korrektionsmedel ocks. Exempelvis nr sna som Bjerstrmskan fr ka jorden runt p semesterresor, leta efter dligt vder och gra sina jvla klimateriereportage, lokalreportern vljer att frst av alla frga ett fnoskparti med 3,45 % rsterna, man gnar stora delar av programtiden i nyhetsprogrammen t att Gudrun Schyman drar igng ett skitparti med sina jvla polare osv i det ondliga.
Och med det sagt har Public Service en viktig funktion som en sammanhllande kraft i vrnandet av vrt kulturella arv och vra vrderingar.
