Bästa sättet att hantera en kärlekssorg? [Sammanfogad tråd /Mod]

Hon är patetisk. Det enda hon gör är super och försöker få uppmärksamhet. Viket hon får av korkade killar som tror de får ligga med henne. Det får de säkert också...
Hennes självkänsla är otroligt låg, och hon gör bara bort sig. Enligt mig alltså...

Det får dem. Och det gör hon.

Tack för peppen, NewDeer. Den behövdes ikväll.

Anytime Bob

Innerst inne så vet väl även du att du är bättre än henne? Det är hon som är förloraren här -
hur vacker hon än är...

Träffade en tjej för några veckor sen som det har känts jävligt bra med, en sund relation liksom helt enkelt. Föga förvånande tog det inte lång tid innan jag började tänka mer och mer på henne och allt sånt där. Kärlek tror jag det kallas, klart jag inte var helt säker på det men.. ja, ni fattar säkert.

Så fick man just ett otrevligt besked om att "det är henne det är fel på och hon vill att vi ska vara vänner". Hur hon tänkt sig att vi ska kunna vara vänner endast i fortsättningen har jag ifrågasatt men ej fått något svar.

Extra komiskt, eller vad man ska säga även, att det är givetvis på MSN som jag får beskedet. Visst, hon kan inte ringa mig för tillfället och vi är inte med varandra, men jag tycker det är jävligt okänsligt gjort faktiskt.

Frågan är nu då hur jag ska hantera det här? Jag tänker inte försöka övertala henne till någonting eller så, och jag tänker inte vara sur eller arg på henne utan snarare på mig själv.

Jävla brudar... ni vet hur man ställer till det i huvudet på en

EDIT: kanske skrev i fel tråd? någon mod får gärna lägga över dit det passar...

Förstår hur du känner.

Har själv bara tankarna på min föra fasten jag chatar med en ny tjej.
Vet att dom inte är värda en och att det är deras förlust igentligen.
Min tror att hon har hittat kärleken i egypten och ska åka ner igen, tyvär så tror jag att hon kommer att ångra sig men hon är för stolt för att erkäna det och tar hellre smällen än att erkänna det.
Vet att hon inte kommer att krypa i första taget men vill man ha henne efter att man varit där nere????

tror inget hände första gången men nu vet man inte.

känner ingen det med att kolla forum och facebook. min har tagit bort mig som vän och spärrat för mig att se andras inlägg.
Det ända som jag ser är hennes subjekt och dom vet jag att hon skriver för att retta mig.
Jävkla bitch men hon är inte värd all den energin som hon tar.

Haha, känner igen mig som fan! Enda mitt ex gör är att supa osv nu. Hon har tydligen börjat prata med en kille hon var på g med innan hon träffa mig mycket i telefon osv med och därav har jag lagt ner helt att ens försöka vinna tillbaka henne..

Ändå så fortsätter hon att försöka med mig eller något, vet inte riktigt vad hon håller på med då hon vissa veckor kan vara jättedissig till att det kan andra veckor gå till att "du hör aldrig av dig längre" osv..
Tänker däremot inte lägga ner mer tid på henne nu, lagt nog med energi sen vi gjorde slut OCH jag har tagit mig ur det värsta depp-stadiet och jag tänker fan inte gå ner i det igen! Betraktar det som slut för gott nu, kommer hon krypandes tillbaka någon dag när hon inser att det inte var grönare på andra sidan gräset så ska hon allt få kräla för mig.

Iaf, back to you Bob! Att du bryr dig är verkligen inte patetiskt, vet sjläv hur det är när man går in och kollar hennes sidor på olika sidor enbart för man bryr sig, det är fan oundvikligt
Men du får tänka på att det är du som går ut som vinnaren ur det här, det är du som lärt dig en jävla massa av hur du ska hantera detta nästa gång det händer för man lär sig nytt varje gång det tar slut.

Fortsätt kämpa på och träffa andra tjejer så ska du se att du glömmer henne allt mer! Men man glömmer aldrig någon helt dock.


Fan.. ibland önskar jag man hade någon Delete knapp i huvudet så man kunde radera såna här grejer..

one word: Vodka

One word: gör't inte.

Det hjälper inte så jävla mycket att bli så full att man däckar i snödrivor. Tro mig. Man blir bara förkyld och känner sig därav ännu kymigare; dels för att man inser att man ändå inte får tillbaka henne/honom genom att supa ner sig, dels för att man inser att botten är nådd (och naturligtvis också för att man blivit förkyld av att ligga i den där jävla snöhögen och lalla ).

Nu finns det iofs inte mycket snö kvar att däcka i, men principen är densamma och det är fortfarande jävligt kallt ute. Att däcka i en buske i början av april är nog inte nån höjdare det heller...

Åh vad jag känner igen mig! Precis så där var jag också och jag lider med dig - det känns så fruktansvärt onödigt och dumt i efterhand när man har gett efter. När man glider in på det spåret blir det som en besatthet och man söker efter information av vad slag som helst på samma sätt som en knarkare letar knark. Det kliar i fingrarna och när man väl fattar vad man håller på med har man redan fyra flikar öppna som på alla sätt hänger ihop med den där man försöker låta bli att tänka på. Man letar febrilt efter bevis på att man på något sätt fortfarande betyder något.

Nu vet jag inte om ditt backslag är av samma karaktär som mina var (är), men kände igen mig så sjukt mycket att jag var tvungen att skriva något.

Det här var kanske inte var ett så uppiggande inlägg från min sida... Dock kan jag tillägga att det blir lättare att stå emot ju längre tiden går, ju mer av hennes (dåliga) förändringar du ser. Så på något sätt är nog det här en del av sorgeprocessen, för på sitt sätt tar det ju ner personen ifråga från den piedestal man har placerat henne/honom på.

jag som tjej, har ätit när det var slut med min kille och efter en vecka eller så.
tänkte jag bara han bestämmer inte över mej längre, han har ingenting mej att göra längre så varför äter jag det här, varför deppa jag över honom, när det finns någon därute som är den RÄTTE, för det var ju inte han
så jag tog på mej dancskor och gick ut och festa
bästa terapi ever
hoppas det hjälper

Hur mycket vill du dra ut på det? Det är bara att klippa helt och låta tiden ha sin gång. Visst, har man problem med sin självbild och så vidare kan man ju få hjälp där, men det enda som hjälper ett brustet hjärta är ju tid. Bra tillfälle att träna på tålamodet.

Sådär var jag för ett par månader sen. Det här var bara en tillfällig idioti i stundens ingivelse. Jag orkar faktiskt inte bry mig om henne längre. Hon är inte värd den uppmärksamheten.