Bästa sättet att hantera en kärlekssorg? [Sammanfogad tråd /Mod]

Jag har varit med om en liknande historia som Xallos, men med några ytterligare mörka undertoner.

Mitt recept är: om det inte går att bryta ihop på direkten, skall man begrava sig i arbete och sömnlöshet tills sammanbrottet kommer av sig själv.
Tala inte med någon om någonting. Drick sprit. Vältra dig i din självömkan och handlingsförlamning. Isolera dig. Ät inte. Var subtilt självdestruktiv.

Mycket bra inlägg. Både ökat motionerande och nya förbindelser hjälper.
Det kan kännas onaturligt att "byta famn" när kjoltyget sviker men det hjälper.

Alkohol och sms är en väldigt dålig kombination. Trådstartaren borde hålla sig nykter framöver.

Och som vanligt bör man ju inte råda ANDRA då det handlar om kärlek..

Det finns en viss poäng i det du säger, om man vältrar sig i sin självömkan tillräckligt mycket så tar den slut en dag, dessvärre är jag inte där än!

Det tar åtminstone ett år. Kanske längre.
Ett tillägg till receptet: Avvisa alla hjälpförsök, med hänvisning till att de inte behövs, trots att de gör det.

Men drick inte vad du än gör!

Clean cut... bryt all kontakt. Det är som att sluta röka ungefär (och det är svårt). Stentufft de första 2-3 veckorna med stenhård abstinens... men så går dagarna och med tiden har man fyllt livet med annat. Nya vanor kanske tom nya vänner... Och för att inte tala om gamla vänner.

håll ut det går över... lovar

ring om du behöver snacka

Vi får starta en brustna hjärtans klubb och gå ut och roa oss istället för o sitta hemma och ömka oss själva!

När jag kommer hem ska jag krama om flickvännen ordentligt, lukta på hennes hår och bara mysa..

Ja är med!

I'm in!

Haha, intressant vändning. Jag ska inte dricka en droppe framöver, det lovar jag. Då kommer jag bara ringa eller sms:a fröken E. och göra bort mig. Inte en chans i helvete att jag skulle göra det i nyktert tillstånd!

Tack för era tips!

Kan intyga om att träning fungerar mycket bra. Helst tung och nästan dödande sådan