Bästa sättet att hantera en kärlekssorg? [Sammanfogad tråd /Mod]

Allt släpper med tiden, du tycker nu att det skulle vara skitjobbigt om hon höll på med andra killar men om ett tag så inser du att du bryr dig inte om vad hon gör för du kan ändå inget göra åt det. Lägg detta bakom dig ny och bläddra blad och börja på ett ny kapitel, det blir bättre med tiden det lovar jag dig.

Hon hörde av sig idag igen.. Efter cirka två veckors total tystnad från min sida. Hon har skickat flera sms "Hur mår du? Sköt om dig"-stuket, jag har inte svarat. Jag har känt att det bara blir bättre av att stänga ute henne. Jag har varit i riktigt dåligt skick då jag var totalt ledsen i flera veckor och hade ingen lust med någonting, men nu ser jag ändå ljuset i tunneln, det blir faktiskt bättre, även fast man inte tror det!

Hon går i min skola så vi kommer att stöta på varandra varandra i en vecka nu (hon har haft praktik och jag går ut nästa vecka på praktik). Hur ska jag bete mig? Jag känner att jag inte tjänar något på att vara den trevliga killen jag egentligen är, speciellt inte mot henne. Hon har inget kvar att ge mig och jag har ingen dragning till att ha kvar henne som kompis. Hon är ett avslutat kapitel och det är dags att börja skriva på nästa, så känner jag.

Hon har dels varit ett rent skithuvud mot mig, hon är heller inte blyg med att visa att hon har en ny på Facebook etc.. Hon lägger gärna upp någon status om hur jobbigt det är att sova ensam efter en hel vecka med honom..

So... Hur är det bäst att beté sig? Är kluven..

Har det funkat bra för dej att inte svara eller höra av dej tycker jag du ska fortsätta så..

Ja det hade varit kul om det blir som mitt hjärta vill, eller hur det nu blir....

Det kommer bli som ditt hjärta vill men kanske inte precis som du tänkt dig. Är det nåt jag tror på så är det dig och ditt ex

känns skapligt att nån annan tror på mej och henne igen när jag själv knappt gör det

Ja visst är det ett spel som ingen egentligen kan vinna. För i slutänden så är ju resultatet förlust för båda parter då man förlorar någon ur sitt liv.

Nu är ju den förlusten ett måste i stort sett. I alla fall sett ur den dumpades perspektiv för jag vet inte med er andra men jag skulle i alla fall inte fixa att vara fortsatt vän med henne och sitta där och vara trevlig när hon är där med sin nya. När det enda jag egentligen vill är att han då ska råka ut för något i stället.

Nä då är det bättre att aldrig mera se varandra över huvud taget.

Sänder så mycket styrka jag bara kan till alla er andra. Stå på er det blir bättre.

Tänkte på att det inte är helt ovanligt att man nämner något om sitt livs kärlek.
Frågan är hur fan kan man veta det?

Jag har inte förmågan att se in i framtiden så jag har faktiskt inte en aning om vem eller vilka som kommer passera i mitt liv. Det som idag skulle kunna kännas som mitt livs lärlek må hamna på både andra och tredje plats i framtiden.

Om man slänger sig med sådana utryck som mitt livs kärlek tror i alla fall jag att man låser sig en hel del i sin läkeprocess och sätter sitt ex på en piedestal som ingen annan kan mäta sig med och jag tror inte det är bra.

Den enda som man med säkerhet vet någonting om är sig själv så börja ta hand om den personen och älska sig själv i stället för det sänder ut självkänsla och utrsrålar attraktivitet som gör andra intresserade och glada och det är något bra som gör att vi träffar nya igen.

Livet går vidare mina vänner glöm inte det även i de mörkaste stunderna finns en liten strimma ljus och det kommer att ta över bara man kämpar för att nå det.

Kom igen nu. Huvudet högt och le

Måste bara kolla med er om en sak. Jag har hållt på lite med mitt ex bästa vän i barndomen men dom har ingen kontakt nu och nu har jag ev en ny tjej på g där omkring mitt ex bor.

Är jag omedvetet smart lr rent av dum i huvudet?

Vad är det som är problemet?

Ingen aning

Jag kan bara utgå ifrån mej själv, hade ett förhållande på 5,5år och ett på 6,5år och jag kände inte riktigt samma sak för dom två som för min sista tjej.