Bästa sättet att hantera en kärlekssorg? [Sammanfogad tråd /Mod]

Idag är det tungt... Han skrev följande på sin Facebook: " Hoppas ni får er mycket kärlek idag, för det får jag <3".

Jag vill seriöst bara spy. Varför är han lycklig och glad medan jag känner mig som ett vandrande svart hål med ett hjärta i tusen bitar? Orkar inte...

Lyssna gärna på detta:
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=1272

Vänner! Jag vet att man vill spy på denna dag. Jag tänkte faktiskt skippa plugget och ligga i sängen hela dagen bara för att alla annonser om just denna kärleksdag är åt helvete för mycket. Men, jag tog mig i kragen och drog iväg. Skönt med lite dagsljus. Resten av dagen blir det att vara ensam men jag tycker, tvärtemot vad jag tyckte igår, att det känns väldigt skönt. Jag ska slå igång någon bra film och äta god mat. Jag satt och pratade med en vän idag och då hörde jag helt plötsligt mig själv säga: vi passade ändå inte ihop, jag slet för mycket. Jag fick dra hela lasset. Vi skulle aldrig blivit tillsammans. Man ska vara två i ett förhållande, i vårt fanns det bara jag. Att jag kan säga så och faktiskt mena det känns fantastiskt. Som ett jättesteg i rätt riktning. Jag känner att det är rätt att vi gick skilda vägar även om jag saknar honom så jäkla mycket emellanåt. Kanske lite kär i kärleken, vad vet jag. Jag tror att det som jävlas för mig mest just nu är att jag var den som blev bortvald. Jag kan inte acceptera att han inte ville ha mig, jag ställde upp för honom jämt. Gjorde allt och lite till. Jag har grubblat igenom detta SÅ många gånger och på senare tid har jag faktiskt börjat känna att det hade tagit slut förr eller senare. Hade inte han gjort det nu hade jag kanske känt att jag inte orkat mera om ett år och då är jag helt plötsligt väldigt tacksam att han förstod det nu. Ett till år av minnen och bra stunder hade blivit ännu värre att genomlida. Då känns den här sorgen helt plötsligt överkomlig.

Han är inte den jag trodde att han var. Han är inte det jag behöver än hur mycket jag vill att han ska vara det. Det är den bittra verkligheten. Men då finns det ju faktiskt någon mycket bättre därute för mig. Var han är har jag ingen aning om men jag vet att han kommer komma. Likasom personen kommer att komma för er. De bästa människorna som finns sitter ju faktiskt i detta forum och är ledsna när vi egentligen borde förstå att det är våra ex som förlorat. Det är dom som valt bort jordens kap. Jag vill tacka er som ställt upp så fruktansvärt mycket. Har hängt här mycket och jag vet inte vad jag hade gjort utan er. Det tillkommer nya människor hit hela tiden och det finns alltid de som vill hjälpa. Det ger mig hopp att det finns så godhjärtade människor därute som ställer upp helt utan egen vinning. Ni är bäst. Kom ihåg det. Så, även fast vi inte har vår alla hjärtansdagdejt så har vi ju varandra och det är ju faktiskt inte så jäkla illa. Ni förtjänar all kärlek och hoppas att detta gjorde er dag lite bättre ändå. Fortsätt kämpa!

Tack, orkade inte länka i min post. Bästa programmet på länge!

Tror nog jag inte är ensam om att göra detta "misstag". Man får ju alltid höra att om man vill komma över någon, måste man hitta en ny.
Tror nog att man framför allt måste sörja och låta tiden läka de djupaste såren. Annars slutar det med att man känner så som jag och du gjorde efter uppbråttet med din tjej.

Det mesta har lagt sig då, men jag får ändå rysningar och känsla av illamående när jag tänker på den natten. Skuld också men blir väl bättre snart. Det värsta är alla de som var där och är så jäkla nyfikna!!! Måste hela tiden fråga om något hände mellan oss och liknande. Försöker ju bara glömma det, blir inte bättre av det. Har lust att be alla flyga och fara.

Jag hoppas han gör det. Det här mår jag mest dåligt över. Det sista jag vill är att JAG sårar någon och att den mår dåligt pga mig.

Var bara tvungen att skriva av mig igår. Känns lite bättre när man får göra det och när folk förstår en.

Hoppas alla har en bra dag.

Jag kommer förmodligen tala om för henne att jag bryter helt ikväll, eller väntar jag tills det blir i morgon, dagen är väl kanske inte den bästa egentligen..

men jag fixar inte detta mer, vi har fått mer kontakt sista veckorna och det är kul, men det plågar mej bara mer och mer, känns som saknaden blir ännu värre när jag vet att jag kan skicka sms till henne och att hon svarar
Känner också att mitt behov av att skicka sms blir större och större....

Fan detta är verkligen piss !

Följer dig med spänning... hur går det för dig?

Varit en pissdag rent ut sagt
Knåpade ihop ett mail igår som Lerdric fick läsa, hade tänkt skicka det meeeen jag vill nog helst säga det face to face till henne, känns mer riktigt och rätt då
Jag har inget emot henne och vill göra det som känns rätt, skickade sms innan och frågade om hon hade tid över så jag fick berätta, nu i veckan är det fullt upp för henne men hon ska höra av sej om hon är i stan i veckan annars får det bli i helgen.

Har lyssnat på denna sång ett antal gånger idag: Jag saknar dig mindre och mindre..
http://www.youtube.com/watch?v=PjIV2OFoSXs

Blörk sånt går inte lyssna på.... blir bara värre då

Både och, samtidigt känner jag hopp...