Citat:
Ursprungligen postat av
Kattaskallar
Om nu det finns så lite pengar hos hen.
Varför behöll hen inte sin lägenhet och lät skulden gå vidare till kronofogden?
Hade det blivit pengar över till utmätning?
Med tiden så hade Skuldsanering varit aktuellt.
Att vännen har normala kognitiva förmågor verkar vara lögn.
Att gå och låna 250' för att hjälpa en ytligt bekant verkar alltför korkat.
Lägenheten blev för stor och dyr då sambon flyttade ut nyligen för då fick hen betala hela hyran själv. Hyreslägenhet = ej säljbar.
Hen har inga utmätningsbara tillgångar i övrigt förutom en gammal risig bil för att ta sig till jobbet, behövs pga konstiga arbetstider så en utmätning skulle inte ge nåt.
Men korkat köper jag. Så inåt h-e! Tror du inte jag själv har frågat samma sak: hur i h-e kunde du ställa upp på detta, det var liksom upplagt för en blåsning? Det lät som det gjordes i något slags försök att visa hur godhjärtad man kan vara. En lärpenning, visst. Men om långivaren sagt nej - vilket dom rimligen borde ha gjort skulle detta aldrig inträffat.
Om man spelar på detta med funktionsnedsättning: jag har en annan bekant med en bror som har en mildare funktionsnedsättning. Denna lyckades mer eller mindre bli övertalad att köpa en ny moped på ett företag och det var först när han hade tagit hem den (bodde hemma då) som det orimliga uppdagades, han hade ingen betalningsförmåga för denna moppe så firman fick återta moppen utan kostnad - just på grunderna att man sålt till en som bevisligen saknat kognitiva förmågor. Han var förresten över 30 år då, alltså ingen tonåring.
Skulle detta kunna åberopas här? Jag ska höra om personen har en diagnostiserad bokstavskombination - vilket jag tror - finns det då grund för att så att säga ogiltigförklara lånet?