Varför är just sverige sånt u-land när det kommer till serier?

Och då menar jag ur nästan alla aspekter, svensk produktion, till allmänt serieläsande, till utgivning i allmänhet, ja kort och gott ur alla synpunkter.

Det enda som överhuvudtaget är värt att nämna är politiska och eller självbiografiska serier.


Finns det några historiska anledningar till att serier möts med sånt ointresse i sverige.

Jämför man med utgivningen i danmark så är det som natt och dag.

1) I Sverige får man inte skämta om vad som helst.

2) Serierna är ofta längst bak i tidningen = minskat intresse för dem. För att inte tala om dagens läge då knappt någon läser papperstidning, varför läsa en seriestripp när man kan se en katt jaga efter ansjovis i en stövel på YouTube parallellt som man läser nyheter.

Sen vet jag inte om jag håller med om din uppfattning då såväl Hälge som Rocky är starka kort som faktiskt passar de allra flesta.

Är det så mycket bättre i Danmark? Sett historiskt är väl allmänt serieläsande varit på hög nivå i just Sverige. Ta bara Fantomen som exempel. Blev ingen hit i USA men folk i vissa länder i Europa diggade den däribland mest svenska serieläsare.

Här ser du dansk utgivning av serier:
https://www.faraos.dk/comics/dkcomics

Det skall tilläggas att det på senare år har blivit bättre med förlag som albumförlaget och cobolt, ades mm.

Men ja. Se här:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_...serietidningar

Noll...

Sverige är ett u-land när det gäller all underhållning. Film, tv-serier, teater, allt.

Med Åsa-Nisse som ledstjärna blir det inte bättre än så.

För kronologiska listor över svenska serietidningar från år 2000 och framåt, se:

https://seriewikin.serieframjandet.s...ar_(2000-2009)

https://seriewikin.serieframjandet.s...ar_(2010-2019)

https://seriewikin.serieframjandet.s...ar_(2020-2029)

Det är sällan ekonomiskt gångbart att starta en ny serietidning i Sverige idag, lönsamheten finns i serieböcker och även där blir man nog inte miljonär.
Nyare serietidningar har kommit och gått. Wikipediasidan ovan (med den tomma listan på serier som påbörjats 2000) stämmer inte riktigt. Exempelvis har vi "Djurliv" från 2020. Tråd: (FB) Djurliv - Ny svensk serietidning
Edit: Såg nu inlägget av schizophrenia

Att Danmark verkar ha större utbud av serietidningar kanske har att göra med Tidsams monopol:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Horst_Schr%C3%B6der

Kan inte alls hålla med om att Sverige skulle ha varit eller vara ett u-land på serieområdet, tvärtom har serietidningsmarknaden här varit bland de största i världen med hänsyn till befolkningsstorleken. Däremot har ju publiceringsformerna varit olika så att seriealbumet dominerat i Danmark medan serietidningen där varit förhållandevis obetydlig. I Sverige var det Bonniers/Åhlén & Åkerlund och Semic Press som dominerade och deras främsta produkt var seriemagasinet – med det amerikanska formatet som förebild, men också präglat av den inhemska serietraditionen från veckopressen, med folklig humor och familjeserier i antologititlar. Man gjorde ett försök med att ge ut Tintin i albumform 1960 men det misslyckades.

I Danmark gjorde Illustrationsförlaget, sedermera Carlsen, samma försök med albumpublicering av Tintin samma år och det gick också trögt i flera år, men där gav man inte upp utan envisades med fortsatt utgivning. Antagligen var detta skälet till att albumformatet blev så dominerande i Danmark när genombrottet för fransk-belgiska serier i albumform väl kom på 1970-talet. Det var ju också till stor del genom de danska förlagen Carlsen och Gutenbergshus/Egmont (Hemmets Journal) som den stora albumvågen kom till Sverige – inte minst genom Jens Peder Agger. Bonniers/Semic fortsatte däremot framgångsrikt med serietidningsformatet men lyckades aldrig något vidare med sina albumutgåvor – liksom man misslyckats med Tintin så misslyckades man t.ex. med den första svenska utgåvan av Smurferna.

Sålunda har albumformatet kunnat leva vidare i Danmark – nästan alla utgåvor som listas på https://www.faraos.dk/comics/dkcomics är ju album – medan detta format väl i Sverige numera mest säljer till en vuxenpublik präglad av specialintresse och/eller nostalgi. (Även Cobolt är ju f.ö. ett danskt förlag i grunden.)

Jag läste mycket serier som ung, från det jag var 5 till 15 kanske. Mycket "nörd" saker från den tiden är kul idag, typ Lego är fortfarande kul att bygga, TV spel så klart också. Men har läst mina gamla tidningar. Satan vad tråkigt det är.

Var en fantast av Knasen förr, men jävlar vad farmor-humor det är, läste fem hela tidningar (bara knasen-serien hoppade över resten) och jag skrattade inte en gång ens, inte ens ett flin.

Så serietidningar känns betydligt mer outdated än andra "barnsliga nörd-saker" så att säga, fattar att det dör ut.

Tack för den historiska bakgrunden. Och det förklarar väl lite grann. Album utgivningen är fortfarande en hyffsat levande del i danmark(och nu i viss mån i sverige tack vare albumförlaget/cobolt), medans serietidningen lever en allt mer borttynande tillvaro här(fantomen, bamse, kalle kvar typ). Även i usa är ju serietidningen(floppy) på nedgång till förmån för samlade utgåvor som trades, omnibusses samt manga tankobons.

Det är väl därför serier i sverige har hamnat i stiltje. Utgivningen var beroende av serietidningsformatet vilket inte är specellt konkurrenskraftigt mot andra kulturformer. Det var ett format som funkade innan kabeltv,tvspel, streaming mm i massupplagor till väldigt låga priser. Men när de kostar 70,80 kr för ett nummer eller 5 dollar i usa. Känns det nog inte värt.