Språkliga uttryck som unga inte begriper?

Har vad jag förstår använts som tillmäle också.

Mycket möjligt. Som SAOL skriver om skråpuk: anskrämlig ansiktsmask; ful och skräckinjagande person.

Nej, anser jag som undviker Windows. Saker sparas ganska automatiskt och ibland med synkning till något moln. Men det brukar finnas ett manuellt alternativ i någon meny.

Nej, men den allmänspråkliga termen kallbrand har i rätt stor utsträckning fått stryka på foten för facktermen gangrän. Och hindersprövningen är ju för de allra flesta äktenskap en ren formalitet.

Du är tjatig. Byt stift!

Med stift åsyftas det metallstift som fångar upp ljud från ett spår som avspeglar det ingraverade ljudet i en roterande skiva. Vid slitage på stift eller spår kan stiftet spåra ur och spela upp samma spår kontinuerligt. Ett nytt stift kan förbättra spåravkänningen.

Är det sant? Jag är förvånad över kallbrand/gangrän-skiftet. Tror aldrig jag hört någon lekman använda gangrän, oavsett ålder. Sen är det väl iofs inte något som dyker upp särskilt ofta i konversation, så kanske beror på det.

Även förvånad över hindersprövning. Även om det är en ren formalitet, så är det en formalitet som krävs. Och en obligatorisk formalitet har den ju varit länge. Kanske beror på att färre gifter sig unga nu för tiden, så de aldrig haft någon anledning att stöta på termen?

När jag gick i skolan krävdes ibland »målsmans underskrift« när man fick hem ett viktigt papper från skolan. Som omyndig och outvecklad saknade man ju rättskapacitet i många väsentliga frågor. Formuleringen betydde helt enkelt att någon av ens föräldrar behövde skriva under och ge sitt godkännande för det som Staten tänkte utsätta en för.

Numera verkar det juridiskt klingande »målsman« ha ersatts med det byråkratdoftande »vårdnadshavare«.

"Som en trasig skiva" och "backa bandet" måste vara ganska märkliga uttryck för den som varken sett VHS-kassetter eller varit med om att en LP hakat upp sig.

"Innan poletten trillat ner" är nog ett sådant uttryck också. "Poletten" som fenomen fasades nog ut redan på åttiotalet.

Hela "batikhäxa" och "kulturtant"-grejen är också lite svår att förklara. De där tanterna stötte man ju 1995, men det är fucking 30 år sedan nu!
De "progressiva" mammorna idag klär sig i tajta jeans och har linser, i stället för att klä sig i tält och ha hornbågade glasögon. Uttrycken syftar på en massa fysiska attribut som är inaktuella. "Batik", liksom...

Min kvinna envisas med att säga "målsman", och med att betona första stavelsen, så att det rimmar på "Dressman".

Det är ju det normala uttalet. Åtminstone norr om Hallandsåsen.

Håller inte med! Växte upp i Östergötland, och på mina föräldramöten hade "målsman" och "samlag" samma ordrytm.

Jag läste denna kommentar till den nya upplagan av SAOL:

"Att oumbärliga begrepp som lättgrogg, direktörsvilla, trindskallig, halvherrskap och galoschhaka utrangeras ur nya upplagan av Akademins ordlista för att ersättas av ultraprocessad, sötpotatispommes, tryffelmajonnäs, obesitas, högkänslig och incel är bara ett alltför bedrövligt tecken i tiden."

De utrensade orden är förmodligen obegripliga för de flesta unga.