Feltänket bostad som investering

TS har både rätt och fel. När han är 65 år och inser att han bor i en obelånad bostad som då antagligen är värd 100Mkr i den tidens penningvärde kommer att inse att det var hans livs bästa investering. Då kan han även börja casha hem t.ex belåna den med 1% varje år och ta ut pengarna och få en bra ålderdom.

Den som däremot bor i hyresrätt har ju ingenting när man fyller 65, och barnen får ärva ingenting.

Att en bostad även har en löpande kostnad t.ex renovering är delvis investering delvis löpande kostnad. Man kan även investera i en Ferrari från 1970-talet som stiger i värde, men den kostar riktigt mycket varje år att köra.

Jag föreslår alla att de FÖRST äger minst 50% av sin bostad innan de köper aktier. Så mycket smartare att spendera sina pengar, om man har lite, på kombinationen investering och fint boende. Aktier är dessutom mycket svårare än bostad att tjäna pengar på. man kan ju även förlora allt på aktier, det är i princip omöjligt med en bostad.

Att bo i ett fint dyrt område är en slags investering. Dels för din egen allmänna hälsas skull, dels för barnens framtid om de får gå i bra skola.

För mig handlar investeringar om att köpa något i syfte att göra en framtida vinst i pengar. Således kan en bostad i form av hus eller lägenhet rent definitionsmässigt vara en investering om syftet är att i framtiden sälja lägenhet och göra en vinst i pengar.

Så en Tesla var en investering eftersom den gick sälja för ett högre pris begagnad än man fick betala för den som ny.

Självklart kan en bil vara en investering. Till exempel brukar veteranbilar gå upp i värde över tid. Däremot är en bil, för de allra flesta, inte en investering utan ett transportmedel för att ta sig från punkt A till punkt B.

Du kan inte ens basala saker som att HR är det dyraste sättet att bo på, betydligt dyrare än att äga en BR. Du ser bara kostnaden för det nya köket, men i själva verket betalar du den i hyran + bonusvinst till hyresvärden.

Liksom en bostad för de flesta är en plats där man har sin säng.

Jag håller inte med dig. Den som är 65 år gammal och har lyckats betala av sitt lån på sin 100-miljonersvilla kan sällan realisera vinsten. Antingen eftersom denna person vill bo kvar i bostaden eller för att motsvarande bostäder i samma område också är värda 100 miljoner kr. Personen i fråga har således levt hela sitt liv och amorterat pengar och betalat ränta, vilket naturligtvis försämrat möjligheten att spara i värdepapper, för att i slutändan inte kunna realisera någon som helst vinst i pengar. Det låter enligt mig inte som sitt livs bästa investering, utan som sitt liv sämsta investering.

En person som däremot bor i en billig hyresrätt slipper att betala ränte-, drifts- och renoveringskostnader, utan kan istället lägga allt överskott på andra investeringar såsom värdepapper. En sådan person kan därefter leva passivt på avkastningen på kapitalet enligt 4-procentregeln resten av livet medan personen som äger villan måste leva på garantipensionen.

Fast om man blandar in vilja blir det snabbt subjektivt. Han kanske mycket väl skulle kunna tänka sig att bo in en 90-miljonersvilla med 10 miljoner på banken i stället.

Nej men du påstår däremot att man tjänar pengar på att belåna sig för att konsumera en villa med det enda argumentet att du ska sälja villan.

Så när du bestämt dig för att ”sluta bo” så ska du då ligga i diket med dina miljoner? Eller om du säljer med förlust, då får du ligga i diket med dina skulder?

Sluta tro att din belånade bostad är en investering. Det är konsumtion för att bo, för dom allra allra flesta förknippat med stora kostnader. Mycket stora kostnader nu när räntan går upp och priserna på fastigheter går ner, för dom som belånat sig till enorma summor, 4-5 miljoner och uppåt.

Det går för övrigt att bo mer eller mindre gratis (eller iaf. otroligt billigt) i såkallade ”Tiny house” så det finns ett tredje alternativ som varken gör en till lånetorsk eller göder en redan fet hyresvärd.

Må så vara, men i praktiken brukar man antingen behålla sin bostad tills man dör eller sälja den och realisera vinsten på en ny renovering eller liknande. Den som äger värdepapper kan med lätthet fortsätta realisera 4% av kapitalet för resten av livet, medan den som har sitt kapital bundet i sitt boende ständigt måste sälja och flytta någon annanstans, någonting en pensionär sällan orkar göra.

Men herrejävlar nu får ju folk skärpa sig!!!

Konsumera in villa, nu får du för fan gå och kamma dig!

Vad blir det härnäst, att folk konsumerar aktier?
Att folk investerar i resor till Mallis?!

Det stämmer säkert på de rikaste i samhället med jättefina villor, men standard för svenssons är väl snarare att man köper ett hus, uppfostrar barnen och sen köper någon trea i stan 20-25 år senare.