Finland-Östsverige?

Finland tillhörde i praktiken Sverige i runt 700-år sedan vi besegrat dom finska hedningarna under ett korståg och därefter hade Birger Jarl i ett krig mot Novgorod erövrat majoriteten av Karelen och i praktiken skapat finlands gräns mot Ryssland.
Men trots det verkade det inte ha skett speciellt stora ansträngningar för att "försvenska" Finland utan befolkningen talar fortfarande finska än idag.

Detta i slarp kontrast mot dom mest södra delarna av dagens Sverige som erövrades från den slemme dansken 1658 och bara på ett par generationer försvenskades till den milda grad att dom danskvänliga skurkarna snapphanarna tappade allt stöd och västdanmark blev sydsverige.
Invånarna bytte ganska snabbt från danska till hjälplig svenska, dvs skånska., detta i stark kontraskt till finnarna som envisades med sitt obegripliga språk.

Frågor.

1. Kallades dagens finland för finland eller östra sverige i dagligt tal gram till 1809?

2. I dag brukar dagens sverige i historieböcker om den tiden kalla det dagens sverige för det egentliga sverige, gjordes det redan innan 1809 i dagligt tal?

3. Varför gjordes inga, eller iallafall bara svaga försök att försvenska finland innan 1809?
Det verkar som Estland blev betydligt mer försvenskat än Finland, är det sant?

Man talade om Finland som en "separat" del av landet också innan 1809, ja. 1808 menade man med Finland länen Uleåborg, Vasa, Åbo och Björneborg, Nyland och Tavastehus, Kymmenegård och Savolax och Karelen/Kuopio.

Det behövdes väl inte direkt någon försvenskning av Finland. Adeln, de höga militärerna, prästerna och akademikerna i Finland talade alla svenska. Folket i allmänhet räknades inte annat än när de skulle betala skatt och kriga.

Finland kallades allmänt för "östra rikshalvan" och på samma sätt som dagens Sverige delas in i tre landsdelar (Götaland, Sveland och Norrland), så delades det gamla Sverige in i fyra landsdelar.
Norra halvan av Finland var den östra halvan av Norrland. Södra halvan av Finland var Österland.
https://sv.wikipedia.org/wiki/österland

Som Bonobo22 skrev så var så gott som hela den finländska samhällseliten svenskspråkig.

3. Det var väl först from 1800–talet som man började få idéer om att alla inom en nation skulle tala samma språk (nationalstat). Huruvida de förstod vad man sa eller inte spelade inte så stor roll bara de gjorde vad som förväntades av dem, betala skatt och liknande, som någon annan nämnt.

Under stormaktstiden skedde inga försök till att försvenska de områden som tagits över. De hörde till Sverige iom att det var Sverige som kunde beskatta dem, inte för att de pratade svenska.

Men det satsade resurser på att försvenska skåne med svenskspråkiga präster och biblar på svenska och befolkningen måste ha fått någon slags undervisning i svenska eftersom dom blev "svenskar" så snabbt.

Varför blev då Åland helsvenskt?
Samtliga invånare verkar ju tala svenska och vägskyltar och andra officiella texter är också svenska, vilket är märkligt eftersom dom efter Finlands självständighet aldrig verkat ha strävat efter att tillhöra Sverige utan har föredragit att vara en del av Finland.0

Åland befolkades väldigt tidigt av etniska svenskar. Det är inget som svenska staten har genomfört på det sättet som de försvenskade Skåne.

Nästan alla ålänningar ville faktiskt återförenas med Sverige när Finland blev självständigt, men Sverige fann sig (förstås) i en dom från Nationernas Förbund 1921 att Åland skulle förbli finskt. Det plus att Finland förlorade andra världskriget gjorde det till en ickefråga.

Jo, var visserligen skillnad mellan de områden som tagits över på kontinentaleuropa och de som angränsade till Sverige. För min del blir det mest spekulationer att diskutera det vidare… men kanske att en landsgräns på den tiden inte var särskilt tydlig. Folk i Sverige och Skåne hade säkert visst utbyte med varandra och låg kanske inte särskilt långt ifrån varandra ifråga om såväl språk som kulturellt.

Eller så har det att göra med att dansken var den eviga fienden, och om det fanns en möjlighet att kuva dem, om så bara en del av dem (Skåne) så skulle det minsann göras. Som hämnd för allt de utsatt svenskarna för genom åren.

Svenska flottan skickade ju ett par krigsfartyg i slutet av WW1 tillsammans med minst ett krigsfartyg från tyska flottan efter rykten om att det var hårda strider på Åland mellan ryska demobiliserade soldater och åländsk civilbefolkning.
Efter kontroll av läget bevisades det bara var ett rykte spridit av grupper av svenskvänliga ålänningar medan majoriteten av befolkningen även i fortsättningen ville tillhöra Finland.

Fast när Danmark försökte återta skåne fick dom ju stöd av frivilliga band av danskvänliga snapphanar vilka förde ett extremt brutalt gerillakrig mot dom svenska ockupanterna.
Något motsvarande hände inte i Finland, förutom möjligtvis under upproret kallat "klubbekriget" som främst vände sig mot den svenskspråkiga adeln i Finland.
Känns spontant att om svenskarna aktivt hade försvenskat Finland så hade motsättningarna mellan adeln och allmogen minskat.

Svårt att säga säkert hur många som ville fortsätta att tillhöra Finland: https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85landsfr%C3%A5gan

"Den 27 januari 1918 – dagen efter det finska inbördeskrigets utbrott – anlände den åländska delegationen till Stockholm. Sändebuden hade med sig namnunderskrifter från 7 097 ålänningar motsvarande 96 % av den myndiga befolkningen (denna procentsats finns i många historiebeskrivningar av Ålandsfrågan och uttrycket är myntat av Johannes Eriksson). Gyrid Högman bevisade sedermera i sin avhandling 1981 att den siffran är starkt överdriven."

96% av den myndiga befolkningen påstås ha velat tillhöra Sverige. Det bevisades att siffran var överdriven men det framgår inte av artikeln hur mycket.

Det är dock stor skillnad i tid. Vi vet väl egentligen inte hur finnarna reagerade när de blev en del av Sverige. De kanske, liksom danskar och skåningar, gjorde uppror då, men källorna från den tiden är mer skrala. När Skåne blev en del av Sverige, flera hundra år senare än finnarnas områden, så hade finnarna sedan länge accepterat att vara en del av Sverige.

Jag tror inte att språket hade någon betydelse i motsättningar mellan adel och allmoge, det låg inte på något sätt till grunden för det. Problemen fanns nog oavsett vilka språk de pratade.