Dejta redflag eller inte?

Jag är en kvinna strax under 50 som äntligen har träffat en snäll, seriös och omtänksam kille efter att ha varit singel i ca 10 år och mest dejtat yngre förmågor (dvs 0% chans till ett seriöst förhållande).

Nu märkte jag ganska snabbt att det finns allvarliga redflags med den här nya killen - jag gjorde t ex en tråd där jag beklagade mig över att han började snacka om analsex i ett tidigt skede (för tidigt enligt mig) - men det var nog bara en miss i kommunikationen.

Nu ska jag vara väldigt tydlig: även jag har många redflags! Jag är en vandrande redflag. Can't help it. Så jag hade ju kunnat låta den här killen vara av ren omtanke, för att inte förstöra honom helt enkelt. Men jag gillar honom ändå, trots alla barriärer.

Så vad tycker ni? Ska jag ge upp och låta grabben vara, eller ska jag jobba för en äkta relation baserad på kärlek och tillit?

Positivt:

* Snäll, omtänksam, seriös, intressserad av att prata känslor och att kommunicera helt enkelt.

* Säger att han vill ha ett jämställt förhållande.

* Tolerant, delvis.

* Intellektuell - mycket värdefullt för mig som själv är välutbildad & intellektuell, men i regel faller för "bad boys" dvs luffare. Den tiden är över nu....... fast attraktionen kvarstår. Jag vill gärna stadga mig, samtidigt som jag är vild och kanske omöjlig att tygla.

* Vi har bra samtal

* Vi försöker lyfta varandra och förstå varandra (vilket tyvärr gick åt helvete rätt snabbt). Vi förstår inte varandra alls, i detta tidiga skede.

* Han har barn och jag märker att han är en väldigt bra pappa! Funkar även ihop med mina barn, och barnen funkar jättebra med varandra.

* Jag gillar den jag är när jag är med honom!!!!! Jag blir lugnare, mer skötsam, använder ett vårdat språk och beter mig mer vuxen. Är väldigt omogen annars.

Negativt/ tveksamt:

* Socialt awkward (det är även jag)

* Tydlig diagnos, gissningsvis någon Aspberger-variant (även jag har en liknande diagnos, EMO)

* Risken för missförstånd är uppenbar. Vi pratar inte just nu.

* Verkar otroligt känslig, till den grad att jag under hela tiden vi dejtade kände att jag gick på äggskal och hela tiden oroade mig för att säga eller göra något som irriterade honom.

* Mamas boy

* Ingen större erfarenhet av förhållanden alls, trots sin höga ålder (vi är jämnåriga).

* Han verkar ha en massa vänner. Jag har inga.

* Tendenser till att vara känslokall, vilket är min mardröm då jag levt med en sådan kille tidigare.

* Verkar inte alls lika sexgalen som jag är. Normalt eller redflag?

* Hans stjärntecken suger RÖV. Jag kan ämnet, och han har det värsta stjärntecknet av alla.

Min främsta oro är att alla runtomkring honom kommer att demonisera mig och se mig som "den elaka flickvännen som förstörde hans liv". Det blir ju lätt så när man råkar sätta klorna i en naiv mamas boy utan någon som helst långvarig erfarenhet av kvinnor....

Så vad säger ni. Låta grabben vara eller ge honom en chans (& därmed eventuellt förstöra hans liv)?

Din låga intelligens borde vara ett tecken på att hålla dig borta från andra människor.
Det kommer aldrig att gå bra.

En person som ser stjärntecken och klockslag som riktlinjer för om någonting kommer gå bra eller dåligt är verkligen någon ALLA borde hålla sig borta ifrån.

Bespara honom det.
Bespara dig dig.

Nu blir jag lite nyfiken. Vilket är det värsta stjärttecknet av de alla?

Den kommentaren var helt väntad, men jag bortser från den då jag har VETSKAP om att stjärntecken spelar stor roll pga lång livserfarenhet och upprepade erfarenheter som bekräftar de klassiska modellerna:

* Skorpioner är egoistiska, passionerade och sexgalna.

* Oxar är envisa, trygga och stabila.

* Jungfrur är veka men snälla

* Skytten är målmedveten & passionerad

* Tvillingar är schizo

* Kräftor är dumma i huvudet, osv

Detta har jag fått bekräftat gång på gång på gång och har aldrig hittills blivit motbevisad.

Låt grabben vara.
Eller bli KK.

Som sagt, læmna honom åt SITT öde, försök inte nästsla in någon ditt förutbestämda, för det är väl förutbestämt allting?
Varför frågar du då oss vanliga döda på flashback, när du redan är allvetare.

50 år, herregud

Du verkar vara en rolig kvinna som gillar skrock måste jag nog säga. Du menar om du ställer upp 1000 personer som är oxar så har alla samma attityd?
Jag tror att du tror alldeles för mycket på vidskepelser.

Kan det vara möjligt att du tror att Ufo passerar Umeå och Stockholm nästa vecka också.
Du menar att alla kräftor är dumma i huvudet? Hur tänker du får du gärna berätta för att jag känner många som är kräftor som är världens snällaste. Det innebär väl att du inte kan dra alla över en kam eller hur,

Jag tror att du ska låta killen vara för att du verkar ha många konstiga idéer. Det känns som att det kan vara bättre att satsa på sex partner. Då känns det som att du inte behöver ha några förpliktelser.
Det känns som att jag tror att Detta kan funka väldigt bra för dig tror jag.

Kräftan. De är deprimerade på en nivå som är högst beklämmande. De drar ner en under ytan & man kommer aldrig upp igen. Man kan aldrig förstå en kräfta, för de krälar runt i sin egen lilla skuggvärld & dessutom går de baklänges vilket är en redflag om något.

De är otroligt kallhamrade, i min erfarenhet. Visar 0 känslor. Fast på ytan är de så snälla och oskyldiga, närmast helgon /eremiter. De är helt döda inuti. Ska dock sägas att jag hållit mig långt borta från kräftor under hela mitt liv av dessa anledningar, så jag baserar min erfarenhet på endast två personer.

Kräftan symboliserar två saker:

1. Cancer - en sjukdom som äter upp dig inifrån.

2. Galenskap - kräftan gör dig galen

Inse att din tid är förbi och att du nu får nöja dig med bottenskrapet likt din analfixerade toyboy.

Ingen vettig och/eller attraktiv man kommer att ge dig tillräckligt mycket uppmärksamhet för att några av dina ”red flags” ska hinna komma i åtanke.

Korrekt. Men har du varit TILLSAMMANS med en kräfta? Det är då det blir obehagligt på riktigt.

Jag tror på aliens, tomtar, troll, magi, sagor, legender, parallella verkligheter, tidsresor, alla upptänkliga väsen, reinkarnation, alla de stora världsreligionerna utom en - ja jag tror i princip på allt utom tandfen.

Tror även på vetenskapen, med den lilla reservationen att vetenskapen inte täcker några som helst magiska fenomen då de helt enkelt ligger utanför vetenskapens område pga att de är osynliga dvs omätbara. Du kan fråga vilken kvantfysiker som helst om detta, det är ganska legio och okontroversiellt sedan millennieskiftet ungefär.

Okej vi kan ta ett exempel bara för att kolla läget hur du tänker.
Du menar att du aldrig kan gå på en speed date utan att veta någonting om Vilket stjärntecken man är i?
Så om du träffar en skorpion eller en kräfta eller en tvilling så kommer du att backa?