Obs - långt inlägg
Hej,
Jag är en man i 20-års åldern som sedan ett år tillbaka lidit av fruktansvärt illamående i kombination med ångest liknande symptom.
Det hela började med att jag i slutet av gymnasiet på vårterminen börja känna mig illamående efter luncherna. Där och då tänkte jag inte mycket på det och lät det gå förbi. Studenten närmar sig och jag åker på studentresa (mycket drickande, lite sömn) och allt går bra fram tills timmarna innan jag ska flyga hem. Då befinner jag mig på ett shoppingcenter och har svårt att andas och väldigt illamående. Där o då ringer jag föräldrarna som lugnar ner mig och gör det möjligt för mig att flyga hem. Under denna tidpunkt var jag övertygad över att detta uppenbarade sig pga av sömnbrist.
Jag kommer hem till Sverige och det hela försvinner och jag tänker ej mycket mer på det. Tills det att jag ca 1 vecka efter studenten åker upp till huvudstaden med jobbet, då kommer återigen illamåendet och svårt att andas. Jag lyckas ta mig hem och tänker återigen inte så mycket på det. Jag har några lugna dagar hemma sedan åker jag tsm med familjen utomlands med bil, och där nu allt helvete brakar loss. Tre dagar ner till södra Europa av konstant illamående, andningssvårigheter, kräkreflexer, helspänn i hela kroppen och kände mig riktigt dålig.
I mitt huvud trodde jag att något har fysiskt fel med mig, men jag uppsökte aldrig någon vård. Ångestsymptomen la sig under veckan till viss del när jag badade osv. Men kom tbx lika starkt när det var dags för hemresa.
I samband med illamåendet, blev det svårt att äta/dricka vilket ledde till att jag nästan varje gång innan jag skulle äta/dricka något fick ångest för att uppleva dessa symptom igen - vilket sitter kvar än idag.
Jag kommer hem och besöker VC för att kontrollera blodvärden, allt ser bra ut men jag blir remitterad till en psykolog. Under sommaren hinner jag få allt mer ångest symptom såsom katastroftankar, svårt äta / dricka, trötthet och allmänt nedstämd.
Jag börjar i UNI under hösten och detta fortsätter, och förstör mitt social a liv och blir allt värre. Jag upplever ångest symptom under föreläsningar och blir extremt illamående, vilket leder till att jag knappt är fokuserad och får kämpa extra mycket för att hamna i fas.
Psykologen hjälper mig med KBT, att utsätta mig för sakerna som ger mig ångest. T.ex resa (fick stor ångest såfort jag fick tanke på att resa då alla mina tidigare ångestsymptom uppenbarat sig vid resande fot- och sedan satt sina spår i huvudet), delta på föreläsningar osv.
Jag jobbar under hösten på att utsätta mig allt detta som ger mig ångest. Under våren känner jag mig bättre, mycket pga av jag har mycket i skolan och mitt fokus kan skifta till plugget snarare än mina egna tankar. Värt att veta är att ångesten släpper såfort jag sysselsätter mig med något som tar min uppmärksamhet alt tar dusch / lång promenad.
Jag utsätter mig att resa, jag mår hemskt 90% av tiden då men på hem vägen känner jag mig normal. Jag gör framsteg men ångesten upprepar sig
Varje gång oavsett hur många gånger jag reser. Sak samma med allt annat, illamåendet är där och konstant.
Sommaren kommer och jag reser samt jobbar. Det känns bra. Men nu börjar jag istället få konstant illamående för minsta lilla sak, förut var det mer kopplat till resa, äta mat osv.
Men nu upplever jag illamående/ångestsymptom om jag ska gå till frisören, äta på restaurang, gå och plugga, umgås med vänner, gå till stan, gå till deltidsjobbet mm. Nästan allt som kräver att jag gör något skapar illamående.
Jag börjar också nu övertänka saker och ting.
” dricker jag tillräckligt med vatten för att ej bli uttorkad ” —> dricker mycket vatten —> dricker jag för mycket vatten nu och riskerar att bli vattenförgiftad? —> dricker mindre och hamnar i en ond spiral
Detta har även utvecklats till en form av hypokondri, jag är överdrivet rädd och ängslig över olika symptom som min ångest skapar —> vilket jag tror är farliga åkommor —> mer ångest
Jag är så hemskt trött på detta och sliten och vill verkligen få tillbaks mitt liv. Detta orkar jag inte mer utav. Jag vill gå tillbaka och fungera som en normal människa.
Hur får jag bort ångesten och det förbaskade illamåendet hela tiden. Mitt allmäntillstånd är bra, utan det är illamåendet som skapar mest problem för mig.
Finns det något ljus ur denna tunneln? Detta har pågått över ett år…
Hej,
Jag är en man i 20-års åldern som sedan ett år tillbaka lidit av fruktansvärt illamående i kombination med ångest liknande symptom.
Det hela började med att jag i slutet av gymnasiet på vårterminen börja känna mig illamående efter luncherna. Där och då tänkte jag inte mycket på det och lät det gå förbi. Studenten närmar sig och jag åker på studentresa (mycket drickande, lite sömn) och allt går bra fram tills timmarna innan jag ska flyga hem. Då befinner jag mig på ett shoppingcenter och har svårt att andas och väldigt illamående. Där o då ringer jag föräldrarna som lugnar ner mig och gör det möjligt för mig att flyga hem. Under denna tidpunkt var jag övertygad över att detta uppenbarade sig pga av sömnbrist.
Jag kommer hem till Sverige och det hela försvinner och jag tänker ej mycket mer på det. Tills det att jag ca 1 vecka efter studenten åker upp till huvudstaden med jobbet, då kommer återigen illamåendet och svårt att andas. Jag lyckas ta mig hem och tänker återigen inte så mycket på det. Jag har några lugna dagar hemma sedan åker jag tsm med familjen utomlands med bil, och där nu allt helvete brakar loss. Tre dagar ner till södra Europa av konstant illamående, andningssvårigheter, kräkreflexer, helspänn i hela kroppen och kände mig riktigt dålig.
I mitt huvud trodde jag att något har fysiskt fel med mig, men jag uppsökte aldrig någon vård. Ångestsymptomen la sig under veckan till viss del när jag badade osv. Men kom tbx lika starkt när det var dags för hemresa.
I samband med illamåendet, blev det svårt att äta/dricka vilket ledde till att jag nästan varje gång innan jag skulle äta/dricka något fick ångest för att uppleva dessa symptom igen - vilket sitter kvar än idag.
Jag kommer hem och besöker VC för att kontrollera blodvärden, allt ser bra ut men jag blir remitterad till en psykolog. Under sommaren hinner jag få allt mer ångest symptom såsom katastroftankar, svårt äta / dricka, trötthet och allmänt nedstämd.
Jag börjar i UNI under hösten och detta fortsätter, och förstör mitt social a liv och blir allt värre. Jag upplever ångest symptom under föreläsningar och blir extremt illamående, vilket leder till att jag knappt är fokuserad och får kämpa extra mycket för att hamna i fas.
Psykologen hjälper mig med KBT, att utsätta mig för sakerna som ger mig ångest. T.ex resa (fick stor ångest såfort jag fick tanke på att resa då alla mina tidigare ångestsymptom uppenbarat sig vid resande fot- och sedan satt sina spår i huvudet), delta på föreläsningar osv.
Jag jobbar under hösten på att utsätta mig allt detta som ger mig ångest. Under våren känner jag mig bättre, mycket pga av jag har mycket i skolan och mitt fokus kan skifta till plugget snarare än mina egna tankar. Värt att veta är att ångesten släpper såfort jag sysselsätter mig med något som tar min uppmärksamhet alt tar dusch / lång promenad.
Jag utsätter mig att resa, jag mår hemskt 90% av tiden då men på hem vägen känner jag mig normal. Jag gör framsteg men ångesten upprepar sig
Varje gång oavsett hur många gånger jag reser. Sak samma med allt annat, illamåendet är där och konstant.
Sommaren kommer och jag reser samt jobbar. Det känns bra. Men nu börjar jag istället få konstant illamående för minsta lilla sak, förut var det mer kopplat till resa, äta mat osv.
Men nu upplever jag illamående/ångestsymptom om jag ska gå till frisören, äta på restaurang, gå och plugga, umgås med vänner, gå till stan, gå till deltidsjobbet mm. Nästan allt som kräver att jag gör något skapar illamående.
Jag börjar också nu övertänka saker och ting.
” dricker jag tillräckligt med vatten för att ej bli uttorkad ” —> dricker mycket vatten —> dricker jag för mycket vatten nu och riskerar att bli vattenförgiftad? —> dricker mindre och hamnar i en ond spiral
Detta har även utvecklats till en form av hypokondri, jag är överdrivet rädd och ängslig över olika symptom som min ångest skapar —> vilket jag tror är farliga åkommor —> mer ångest
Jag är så hemskt trött på detta och sliten och vill verkligen få tillbaks mitt liv. Detta orkar jag inte mer utav. Jag vill gå tillbaka och fungera som en normal människa.
Hur får jag bort ångesten och det förbaskade illamåendet hela tiden. Mitt allmäntillstånd är bra, utan det är illamåendet som skapar mest problem för mig.
Finns det något ljus ur denna tunneln? Detta har pågått över ett år…
