Är Kamala Harris rolig eller weird? Humor som politisk egenskap

Jag läste en hyllning till Kamala Harris som jämför henne med våra svenska politiker. Hyllningen är nyförälskad och färgad av att skribenten inte önskar tillbaka Trump, men bortsett från det har den poänger.

Hur ska humor viktas som politisk egenskap?
Skulle du välja ett parti på grund av dess humor igen?

Jag säger igen eftersom Hanif Bali inte längre sitter i riksdagen för Moderaterna men fick göra det han ville på Twitter länge på grund av att det genererade röster från dem som tyckte att han var rolig.

Jag citerar ur hyllningsartikeln nedan:

"Harris kampanj använder humor och framtidstro, framhäver de udda sidorna av både hennes och vicepresidentkandidaten Tim Walz personligheter.

De utstrålar kämparglöd. Kamala Harris slagord är ”When we fight, we win” och hon har fått Beyoncés välsignelse att använda låten ”Freedom” på sina kampanjmöten.

Det inger hopp. Donald Trumps återkomst känns inte längre given. Och framför allt visar Harris att det går att vara optimist – på ett övertygande sätt – i ett politiskt läge då allt verkar gå åt helskotta.

Det hade varit underbart att se något liknande i Sverige. Men vi har inga motsvarigheter till Harris, varken vad gäller personlighet eller kommunikation."

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/...-kamala-harris

Är Kamala Harris rolig eller luktar wierd redan lite unket av skolgårdsmobbningen som Trump så väl behövt men som kanske kommer sent?

Vad behövs för att humor ska stödja politiken snarare än underminera den?

Nepotistisk fråga åt en kompis

Självklart kommer de pinsamma beundrarkrönikorna om Harris nu. Allt annat hade varit mycket överraskande. Samma sorts politiska groupies beundrade ju även Hilary Clinton något enormt 2016.

Ojojoj, använder Harris musik av Beyonce på sina möten. Då måste hon ju vara jättesuperbra. Och så skrattar hon så fint. Och så är hon både kvinna och BIPOC, så härligt!

Det är nivån och det lär komma fler innan valet.

Exakt. Beundrandet är gammalt. Men nu var jag också intresserad av att diskutera politisk humor med och av politiker. Alltså jag vill ju att Harris vinner även om hon är en dryg jävel. Hon är den som kan slå Trump på hans planhalva. Men vad blir de långsiktiga effekterna för politiken i sig när man tramsar bort den? För en återkommande kritik av Harris är att hon inte har nog tydlig politik.

Kamala är inte rolig. Hon skrattar när hon inte vet vad hon talar om, en försvarsmekanism. Lite som Märta Stenevi.

Fan är "wierd"? Kort för "wired" eller nåt?

Harris är inte särskild karismatisk, nej, och hon låter ofta hög när hon skrattar. Så humor är knappast något som är utmärkande för henne. Att försöka sig på en "positiv" framtoning är rätt vanligt bland politiker, så även här i Sverige.

Nä, det här handlar mest om att skribenten ogillar Trump och håller på demokraterna. Inte mycket till analys i det du citerade.

Ja, det är en god jämförelse, och Märta Stenevi hade också kunnat använda narcissistiskt psykologiskt självförsvar på Trump som hon gjorde på Daniel Hellden.

Jag har inte heller uppfattningen att Kamala Harris har mer funny bones än Trump, men hon är en ännu bättre översittare än han.

Precis. Det är inte mycket till analys utan det är ett beundrarbrev. Skribenten har även tidigare skrivit om längtan efter humor, men tycks förväxla humor och optimism med att trycka till någon hon inte gillar i största allmänhet. Skolgårdsmobbning a la Märta Stenevi, en god svensk jämförelse. Pun intented.

Dom vet att Kamala inte kan vinna över Trump när det kommer till debatter och hårda ord.

Därför satsar Kamala-gänget på att det ska vara mysigt, trevligt och woke. Alla ska med. Kamala är den varma modern. Tillskillnad från Trump är det här istället myshörna och pyamasparty. Varma skratt och allt kommer bli bra är budskapet.

Istället för att bemöta Trump så väljer man att inte göra det alls och bara kalla honom för weird istället. Så har man rundat problemet.

Såna där krönikor är bara pinsamma. Kamelen och vänstermedia får börja diskutera sakfrågor nu och sluta försöka gömma sig bakom att hon är 25% svart, har humor (enligt några träskaft) och gillar Beyonce. Tanten har tyvärr ingenting att komma med politiskt, ett tomt skal.

Nej, hennes leende känns väldigt påklistrat. USA har aldrig haft några roliga politiker förutom just Obama som kunde vara briljant humoristisk i vissa situationer.

Hur bemöter man Trump? Själv skulle jag ju slå in löständerna på honom men det kan ju inte den Demokratiska kampanjen göra.

Om du är 12 år och gillar hårda ord så är Trump en vinnare. De flesta vuxna människor vänder sig till Kamala

Har Sverige haft politiker som använt humor till politikens fördel? Frågan rör humor som politiskt verktyg med utgångspunkt i det redan nattståndna "wierd".