Sitter fast i mitt huvud, kan ej sluta tänka..

Det känns som att min hjärna löper amok. Som att jag är besatt av att tänka och aldrig kan få stopp på surret. Den ena tanken avlöser den andra och det gör det omöjligt att koncentrera sig eller känna mig rofylld i stunden. Har varit så här i över 10 års tid men på senare eskalerat till en ny nivå. Har på senaste åren fått sämre smak och luktsinne samt att jag upplever ljud/musik sämre. När jag konverserar med folk flyger jag ofta iväg i tankar och måste anstränga mig för att lyssna på vad den andre personen säger. Sover ingenting på nätterna utan sömnmedel, ligger bara vaken och tänker. Tränar nästintill varje dag, men ingenting hjälper och jag känner mig maktlös över mitt mående. Mitt mående har förstört relationer, sysselsättningar och i princip allt som jag någonsin värderat tidigare. Mina känslor existerar inte och likaså min sexuella lust som är i princip obefintlig. Tycker ingenting är kul och känner ingen glädje i någonting i livet över huvud taget. Har en röst i huvudet som säger att hen ”vill dö” men det är ju ingenting jag egentligen vill.

Vad ska jag göra? Orkar inte må så här mer.

Lyssna på en ljudbok hur man kan lära sig meditera

Har du fått en diagnos? Typ ADHD?

Bygg luftslott och fantisera ihop en film i huvudet som du kan fortsätta bygga på. Tänk på andningen och känn efter så du inte ligger och spänner dig någonstans. Lite bra musik kan vara skönt.

Fundera på någon udda hobby, kanske skaffa ett terrarium med någon flummig gecko. Ska du göra ett rengskogs tema med levande växter eller öken? Kanske ett litet akvarium eller ett skitstort saltvattensakvaruim med koraller och anemoner.

Det är bra med ett större projekt tycker jag eftersom det kräver mer fokus och tankekraft.

Just nu har jag snöat in på att odla grejer från frön. Massa olika palmer. Planterade en kokosnöt och dadlar från Willys, dvärgpalm, guldpalm, väderkvarnspalm mm. Men även lite ovanliga växter som meskalin kaktus, peyote och cannabis.

Jag försöker bryta tanken direkt när jag börjar tänka på gamla minnen eller bakåt i tiden. Min hjärna kommer ändå söka sig till någon obekväm eller jobbig händelse 100% den kan leta upp saker som jag inte tänkt på flera år. Så jag bryter tanken direkt och fokuserar på något av mina luftslott eller en av mina hobbys. Vad jag ska göra senare, vad jag ska laga för mat?

I värsta fall får du söka en läkartid och medicinera dig.

Låter som att du är väldigt stressad. Du tränar varje dag, du äter säkert en usel kost, du dricker säkert massa koffein = stress stress stress. Du ignorerar alla signaler att kroppen behöver vila!
Rösten som säger att du vill dö menar bara att livet du lever just nu orsakar massa lidande och stress.

Här har du en bra kanal du kan lyssna, massa bra råd där. https://www.youtube.com/watch?v=7SbbcViK-ac

Flytta utomlands ?

1. Vad tänker du för tankar? Ofta när vi övertänker är det för att vi har obearbetade känslor eller känslor vi inte tillåter oss att känna.

2. Hur ser dina skärmvanor ut? Att vara ständigt uppkopplad fuckar våra hjärnor rejält.

3. Meditera. Ta en tyst stund för dig själv och koncentrera på dina andetag. Räkna tio andetag åt gången. Börja med fem minuter och öka successivt. Det har iaf hjälpt mig oerhört mycket med koncentration och onödigt tänk.

4. Försök släppa egot och se på dig själv från ett utanför perspektiv. Bli medveten om dina tankar och betrakta de "opartiskt" så att säga. Är de verkligen sanna? Hjälper det dig att tänka dem?

Beklagar. Har och har haft samma problem så länge jag kan minnas.

Är du storkonsument av socker/koffein/nikotin möjligtvis?

Mina problem har blivit rätt mycket bättre sedan jag slutade med dessa (och alkohol). Tankarna har lugnat ner sig, och även det fysiska krypet och den kroppsliga oron har blivit rejält bättre. Det blir liksom inte längre helt omöjligt att koppla av. Man kan dra ett andetag och lugna ner sig ibland till och med.


Stressen börjar ta kål på dig. Den bryter ner oss både mentalt och fysiskt i långa loppet. Man blir nästan som allergisk till slut, räcker med minsta lilla så tappar man fattningen totalt. Eller så får man nåt elakartat fysiskt istället. Eller både och, beroende på hur länge man överlever.

Dags att dra i bromsen, dra ner på intryck och aktiviteter, och lära dig att vila, och att koppla av. Spelar ingen större roll hur, men om du inte gör det så kommer du bara att bli sjukare med tiden. Och sk "mediciner" kommer inte att hjälpa mer än (i bästa fall) kortsiktigt.

Ja det rekommenderar jag också, och tackar för (den i mitt fall välbehövliga) påminnelsen!

Prova att helt utesluta sömnmedlet inkl ev alkohol, annan psykofarmaka etc är mitt förslag.

Jag knaprade själv piller i xx antal år, drack i perioder under nära två decenniums tid, käkade hormonella preventivmedel m.m. m.m. men lade sedan av med all sån skit för drygt en handfull år sedan och upplever inte längre någonting av det du beskriver, utan känner mig mestadels lugn i sinnet oberoende av vad som händer och sker runt omkring.

Somliga kan säkert även vara känsliga för socker och koffein, men det låter åtminstone positivt med din dagliga träning.

Kan inte förstå hur detta artificiella pillertrillande blev så accepterat här i väst när det går mot allt vad naturligt leverne heter. Våra förfäder vrider sig i graven kring hur fel det blev och hur envetna vi till varje pris är med att fly från våra sanna jag.

Tycker det låter som en depression, eller obehandlad ADHD, eller både och. Tycker du ska ta kontakt med sjukvården och beskriva problemen. Lite så det började för min del, innan jag försökte ta livet av mig. Huvudet fick på högvarv år efter år med full spetta på katastroftankar tills man helt enkelt inte såg någon vits med att fortsätta.

Är ganska säker på att jag har någon form av bokstavskombination även om det inte är på pappret, och det ledde nog i sin tur till en depression.

Känner igen det där med tankar som aldrig vill sluta snurra. Ligga vaken hela nätter med en kakafoni av ständigt malande och ältande. Det började runt 20 och blev värre och värre med åren.

Jag vet inte hur du mår annars men jag själv hamnade i en långsamt nedåtgående spiral av alkoholmissbruk, spelmissbruk och depression.

Numera är jag nykter och spelfri. Det jag "hittat" som hjälpte mot detta maniska tankemalande är kombinationen antidepressiva och mindfulness. Jag vet hur det kanske låter, jag hade själv himlat med ögonen åt någon som tipsat mig om mindfulness, men jag kan inte nog rekommendera dig att pröva. Ladda ner någon gratis app och prova köra 10-15 minuter mindfulness på kvällen. Och öva på dagarna att hyssja din inre röst (bruset som sätter igång). Så fort tankarna börjar vandra, påminn dig själv att din inre röst ska vara tyst och fokusera på andningen ("in, ut, in, ut" etc.)

Mindfulness har äntligen, efter drygt två decennier av plåga, gett mig ett verktyg att tysta mitt inre. Äntligen har jag fått lite sinnesro, även om jag såklart fastnar i mina gamla mönster då och då under dagarna. Men varje gång cirkusen kommer igång så kan jag snabbt hyssja den och återställa lugnet. Du kan lyckas du med - kan jag så kan alla


Ja, ADHD är nog också värt att kolla upp TS. Ska själv påbörja en utredning nu under hösten, mycket möjligt att detta också hänger ihop med tankekaoset. Och även jag har ett suicidförsök i bagaget.