Citat:
Ursprungligen postat av
Tankefrihet
Intressant, om än dystopisk, analys. Jag håller med om en hel del, även om jag personligen inte spår att SD kommer tappa riktigt så mycket. Men den som lever får se. Dansk Folkeparti gick ju det ödet till mötes.
Riks och Bulletin är väl två andra exempel på satsningar som upplevt en hel del turbulens. Just Riks är nog den enda ”alternativmediakanalen” jag personligen har något direkt utbyte av, och då främst Richard Sörman. Han är en klok man.
Även Svegot kör ju på. De ger nog inte upp i första taget. Tycka vad man vill om dom, men de ligger inte på latsidan. Och skall vi löpa hela linan ut till nassarna verkar det väl vara samma med Nordfront. De kör nog på till siste man.
Jag har fått uppfattningen att Svegot och Nordfront är mer som sekter. Nordfront är ideologisk och som du säger så kommer man säkert att köra på tills man får organisationsförbud eller tills siste man hamnar på ålderdomshemmet. I Svegots fall drivs frontfigurerna av ekonomiska incitament samtidigt som det finns en sektkänsla i projektet, att skapa egna zoner och låsa in sig i den egna gruppen osv. Men märker framförallt huvudmannen att inkomsterna torkar upp så kommer han att lägga ner och hitta på något annat, precis som han gjort med alla andra projekt hittills. Det är jag helt övertygad om. Där är Svegot lite likt Samnytt. Man kommer inte att köra på gratis på ren envishet eftersom man saknar den ideologiska grunden.
Och det gäller väl för all alternativmedia med undantag av renodlade nazister. Figurer som Lennart Mattikainen, Katerina Janousch och Tobbe Mårtensson är alla på ett eller annat sätt Swishdrivna charlataner som har hittat sin nisch. Längre ner i undervegetationen hittar vi sådana som Knapptryckarna och Swebbtubedårarna. Samma där, man drivs av donationer från äldre naiva tittare som tror att ”om bara politikerna hade lyssnat” på Håkan Bergmark och diagnosknippet Fritjof Persson ”så hade de förstått att vi är fel ute”. Det är en makalöst naiv inställning som jag tror kommer att försvinna med boomergenerationen.
Att jag tar upp de här namnen beror på att de alla är del av samma rörelse, eller utskott på samma träd om man så vill. Och i stort sett alla drivs av ekonomiska incitament. Och det är dessa som förutom Samnytt, Nya Tider, Nya Dagbladet, Nyheter Idag, Fria Tider etc som utgör svensk alternativmedia. Seriositeten är alltså som bäst tveksam. I många fall handlar det om rena bedragare. Det är därför mitt tidigare inlägg framstod som lätt dystopiskt. Jag ser inte hur svensk alternativmedia ska kunna ha en framtid med tanke på att den till stora delar utgörs av sådana här figurer.
Och så har vi som sagt det här med att tiden går och både problemen och befolkningen förändras. Alternativmedia var ett symptom på de problemformuleringar som fanns då.
Men visst, jag kan ha helt fel. Vem vet?