Citat:
Ursprungligen postat av
MagicaDHex
Håller med dig att hon ser “off/avtrubbad” ut på vissa av dem.
Och jag har samma inställning som dig kring medicinering - speciellt till barn.
Faller inte både sociopati och psykopati under antisocial personlighetsstörning, eller det gör det kanske inte? De är lika, men har också markanta skillnader.
Jag har sagt det innan och säger det igen att jag tror att MGM1 är en sociopat.
“Min bedömning var narcissism, antisocial störning och i det avund och svartsjuka. Jag kände enbart iskyla av att se videon.”
- Håller med dig, och det värsta (utöver vad de gör mot BO såklart) är att hon verkar njuter av det. De skrattar, hetsas, det upplevs som att hon tycker att det är kul.
Kul att "känna denna makt".
(Skulle inte förvåna mig att om det kommer fram att BO har knivskador i ansiktet att det är MGM1 som orsakat dem).
Motivbild 1:
Ja som du säger, den videon är snart 5 år gammal. Det är många år för hatet att växa ganska obehindrat.
Vem vet om hon hade hamnat bland rätt folk då - så kanske hon hade kunnat bli räddad.
Det var hemskt att se det på hennes TT, hur iskall hennes mamma är. Och ännu mer hjärtskärande när man läste alla kommentarerna från andra barn som också delade med sig av hur deras mammor skulle svara/eller inte svara om de hade skrivit “ Jag älskar dig mamma” till dem.
Jag tycker att det är tragiskt vad de båda mördarna har fått genomgå i sina liv, och tänk hur lite vi egentligen vet om allt då det enda vi egentligen vet är det som dokumenterats innan placeringar och dylikt. Det är inte konstigt att de blivit som de är, inte alls.
Men det tar inte bort faktum att de mördat en 14-årig tjej på ett brutalt sätt, och lämnat henne död eller döendes.
Antisocial personlighetsstörning är just en personlighetsstörning. I den benämningen är alla psykopater antisociala men alla antisociala är inte psykopater.
Psykiatrin skulle isåfall genom röntgen av hjärnan kunna fastställa diagnosen och genom mer specialiserade, utredningar men istället ställer eee diagnoser mer efter åsikt. Det är inte svårt att felaktigt få den diagnosen av psykiatrin trots att adhd utredningar är grundligare och mer omfattande samt längre.
Vi ställer inte diagnoser på barn just för att de kan ha perioder som.är turbulenta eller av omognad verka som om de är personlighetsstörda. I det ingår inte att tortyrmörda sina kamrater. Brottet är såpass grovt att det utan tvekan är något fundamentalt fel hos alla inblandade. De kanske kommer dölja det bättre men det här är med största sannolikhet inte flickor där egna reflektioner etcetera kommer medverka i en normal utveckling.
Som utomstående är det lite svårt att bedöma andras störningar men det verkar som något som är internaliserat i hela deras grundväsen även bland de som sällan avslöjar hur katastrofalt märkligt de tänker. Ett exempel är en kille från min högstadietid som bara flyttade in hos mig och ansåg det
orättvist att jag hade en bostad. Han var dkrekt medveten om hur extremt svår min tonårstid var liksom utsatt, därefter levde jag mycket bostadslös och har kämpat för det mi sta medan han och de andra destruktiva människorna generellt manipulerat och ljugit sig genom livet. Jag hade aldrig haft en konflikt med killen som då uppenbart varit en av de som bakom min rygg saboterat för mig. I hans världsbild hade jag förmåner som gjorde hans liv orättvist. Ett eget hem och en inkomst. Att han haft allt, familj, arbete, bostäder och på egen hand helt förstört sitt liv genom missbruk och antisociala beteenden fanns inte i hans verklighetsuppfattning. Det var
synd om honom enligt honom själv. Trots att han inte kunde tänka som en normal människa eller fungera ville han även gå vidare i att arbeta med människor. Komplett dysfunktionell inre värld utan en fungerande personlighet och som var redo att söka sig till platser där han skulle "rädda" människor han identifierade som offret han såg sig själv som. Problemet är att de människorna inte ser människor korrekt. Att jag levde utan missbruk, hade varit jourhem och gjort en värdefull indats för många människor och lidit hårt, var i hans värld ändå ingenting eftersom han såg mig som "dålig" och därmed någon han kunde agera hänsynslöst mot, våldsamt och aggressivt samt som han ansåg hade saker jag inte förtjänade (ett hem), egna saker (som han hade sönder en del) ochett kylskåp med mat. Dvs han var arg på att jag hade det grundläggande i livet, mådde bra och hade det hemtrevligt. Han har bett om ursäkt och det är ovanligt men sannolikt för att han visade mig vem han var medan han idag gör det han då sa att han skulle göra- har ett mål med att arbeta med utsatta människor och personer i missbruk. De där ursäkterna några gett mig från tonåren väger inte så tungt när man ser hur de uppträder om de får möjlighet (en annan gemensam bekant hade ursäkat sig långt tidigare när han skulle ordna upp sitt liv). Jag tror inte det finns ånger i deras ursäkter utan är en del av att manipulera. För att de alltid har manipulerat människor.
Och så fungerar de personlighetsstörda. Beteendena de döljer för att tjäna något hos andra, är vad de egentligen tycker och tänker kring dem själva men även omvärlden. De ger sig på de som är svagare, när de är fler, osv men de manipulerar vuxenvärlden samtidigt som deras störningar är under utveckling och därmed i direkt interaktion med andra människor som faktiskt vill dem väl. Som barn har de med andra ord även människor omkring dem som inte är dåliga men som istället används av dem för att konflikterna de skapar ska få de vuxna att ta parti för dem medan offren utsätts för straff, repressalier, skäll. Störda vuxna var som.tegen en gång i tiden barn som utsatte andra barn och kom undan genom att skapa syndabockar. Det är så förövare lär sig hur de ska komma undan, hur de ska få felaktig sympati, hur de ska utsätta offren socialt osv. Det är ytterst sällan syndabocken som är den faktiska, skurken.
Jag skrev ett inlägg av direkt vrede som jag raderade eftersom det inte har något gott värde samt att andra kan ta illa vid sig utan att de ska behöva må dåligt av att de kanske har komplex men inte är skadlig för någon.
För det är som så att det räcker med att se på de här flickorna för att veta att öven om offret inte är fotomodell så är hennes brott mycket troligt att hon var den sötaste av dem. Och det dog hon för.
De brukar attackera huvudet på tjejer de är avundsjuka på men skärskador i ansiktet skulle vara mycket grovt. Jag föreställer mig att de huggit i hennes krop av affekt. En del av våldet var mycket sannolikt våld mot huvudet och saken är att ja, människor kan dö av att andra i raseri och affekt attackerar ett huvud och slår runt det i golv och väggar.
Det är hjärtskärande att se filmen men den lilla flickan finns inte utan är en del av monstret som.
riktar en kniv mot en bunden person som.skriker av dödsångest. Det krävs avsaknad av enpati, för att inte stanna upp. Men de kör sin gangstergrej och filmar för att imponera på killarna som inte vill ha dem. Allt handlar om.social status, avund och svartsjuka.
Man ska minnas att den empati man känner för människor kommer ifrån en själv. De du känner med, känner inte vad du känner. Barn som far illa och utvecklar störningar (de som.blir störda dvs) stänger av affektiv empati för all framtid för att slippa känna med sina förövare och det är vad vi ser i videon. Avsaknad av affektiv empati. De kanske kommer tycka synd om dem själva och gråta en massa men det handlar om att de åkt fast, inte offret. Det är bara deras självupptagna verklighet som existerar. Är någon av dem.det minsta normal bör de utveckla PTSD av vad det gjort och självtraumatiserat den egna personen. Men så sker sällan. Trauman får man som regel av andra, i nte sig själv.
Jag har bara sett videor och läst slutet av tråden. Jag vet inte vem som är misstänkt gärningsman 1 eller 2. Jag såg videon på Emilia och blev rasande över vad de utsatt det stackars barnet för och min tolkning var att det handlade om avund och svartsjuka.
Om man inte vill bli kallad för hora så kan man ju sluta bete sig som en.
