Citat:
Ursprungligen postat av
molliesmille
Så är det på folkbibliotek också: ”Det är LIKA för ALLA, oavsett skilsmässor och små barn: alla ska ha likadana scheman; lika många helger och kvällar (eller fixa jobb på forskningsbibliotek, finns inte överallt. Väninna, sjuksköterska, valde att bli vårdlärare när hon inte orkade med villkoren i vårdjobb, hon provade först sjukhus, somatiskt och psykiatriskt, vårdcentral, hemsjukvård, 1177. (Vårdlärarjobbet visade sig ha andra utmaningar).
Ja. det är inte helt lätt att detta med famijebildning har samma tidsspann i livet som arbetslivet. En vän(inna) till mig var specialistutbildad operationssjuksköterska för neurokirurgiska operationer på barn. På något vis har man utformat organisationen av vårdarbetet så att sådana som hon behöver inte bry sig så mycket om arbetstider och löner, ledigheter och sådant för läkarna tar allt ansvar som behövs för patienternas vård och säkerhet. Är man inte nöjd så går det bra att säga upp sig. Så det gjorde hon och fick, som hon beskriver det, ett mycket trevligt arbeta. Hon träffade glada, entusiastiska personer som inte klagade, skällde eller gnällde utan uttryckte tacksamhet och gav henne dricks. Ja, hon tyckte verkligen det var roligt och kände sig uppskattad. Honn tjänade betydligt bättre än som specialistutbildad operationssjuksköterska inom neurokirurgi. Wow kan man tycka vad var det för jobb hon kunde klara? Jo, hon fick en fast tjänst i garderoben på Älvsjömässan.
Den här familjen i Lyckeby har för att kunna passa scheman på jobben tvingats att anlita dagis/förskola och därtill farmor som barnvakt. Dagis och förskolor är inte i funktion på samma arbetstider som vården. Stängt på kvällar och stängt på helger. Om pappan gör sin ST nu och mamman är nyutexaminerad så har de under flera år levt på studielån och barnbidrag. Om det äldsta barnet överlever så är det en tuff framtid för honom att hantera förlusten av syskonen och farmor. Föräldrarna är sjukskrivna både pga av hans tillstånd nu (Våra av sjukt barn) men också för egen del pga chock och akut sorg.