Kan AI principiellt få äkta känslor o medvetande? Framtiden biljoner år om nödvändigt

Det går att föreställa sig att man kan klona en människas hjärna och överföra exakt konfiguration ner till synaps- och atomnivå till en nytt huvud och att denna då skulle få ett identiskt nytt medvetande och uppleva sig som en ny person utifrån sin känsla av det nya jaget.

En avancerad artificiell intelligens i en framtida köttslig robot kan klara turing testet i både tal, känslor, beteende och utseende såsom människor.
Vi skulle med andra ord inte kunna skilja roboten från vanliga människor.

Men skulle den principiellt sett även kunna känna riktig kärlek, smärta, svartsjuka, ångest, rädsla och empati oavsett hur avancerad teknik som behövs för att bygga den?

Etta, nolla, vad tror du själv?

Klart att den kan efterlikna det (om husse ber om det, vilket är grunden till allt, en dator börjar inte jobba själv utan att någon säger åt den), men det är fortfarandes en dator som inte tänker som en människa.

Vad är det i så fall som skiljer denna identiska robot från hennes föregående/parallella riktiga människa som hon klonades från? Jag tror inte att det är möjligt men vet inte.

Ganska mkt, men grunden är väl att en människa är en levande varelse som gör saker på eget initiativ medans en dator är en maskin som inte ens fungerar utan instruktioner. Ska tex Chat Gpt fungera så behöver någon ge den instruktioner att den ska svepa nätet efter material för som den senare återberättar. Den sitter ju inte och filosoferar och kommer fram till nya saker, men den kan ju dra slutsatser av det material som finns tillgängligt som inte en människa klarar (eftersom människan inte att klarar att läsa in samma mängd material och använda allt för att dra slutsatser).

Så en dator kan alltså bli ”smartare” än en människa, men det kommer alltid vara en dator.

Många upplever ju det som någon slags intelligens, men något medvetande är det väl inte tal om.

Det är information som den fått av människan.

Att klona en människans hjärna genom att replikera nervcellerna med elektroniska sådana är naturligtvis praktiskt ogenomförbart, men likväl ett ofta framfört tankeexperiment som tål att diskuteras.

Givet att vi lyckas kopiera nervcellernas logiska funmktioner i form av propagering av signaler, så måste den klonade hjärnan komma att styra sin mun att berätta samma saker som den riktiga hjärnans mun. Berättar den riktiga hjärnans mun om medvetande, känslor och inre själsliv så kommer även den klonade hjärnans mun att berätta om medvetande, känslor och inre själsliv. Munnens berättelse kan då inte bero på något som den riktiga hjärnan har men som den klonade hjärnan saknar. Säger den riktiga hjärnan att den har ett utomkroppsligt medvetande så kan det helt enkelt inte förklaras med att hjärnan har ett sådant, utan det den säger måste bero på något annat.

Jag lutar åt att det inte går, men det är en fråga jag funderat en del kring och som jag inte vågar mig på att ge ett definitivt svar.


Lite kvällssvammel:

Som du säger: vi kommer säkerligen kunna skapa en AI som är omöjlig att särskilja från en människa när man kommunicerar med den men att den skulle få samma sorts medvetande som vi tror jag inte är möjligt. Eller mer specifikt: jag tror att om vi mot förmodan lyckas med det, då kommer vi inte veta hur den fungerar eller exakt vad det var vi gjorde som skapade medvetande. Om vi visste det skulle vi med andra ord helt förstått oss själv, som om vi stod utanför oss (vilket väl inte går). Självreferensen tror jag är grundproblemet: ett medvetande i "en platonsk grotta" skulle på något sätt ha kunnat se sig självt urifrån. Å andra sidan: våra unika grottor, om de är en del av en och samma planet så att säga, häger ju ihop med berget ('alltet'). Så att vi ändå kan nå kunskaper som övergår våra individuella fysiska och mentala (eller själsliga) begränsningar är ju också en rimlig gissning?

Ja. Det finns nog inget som matematiskt och fysikaliskt utesluter detta. Har den här sortens system och egenskaper växt fram en gång är jag ganska övertygad om att det kan ske en gång till.


Det där känns som en lite knepigare fråga. Det är nog ganska komplicerade synergier mellan hjärnan och resten av kroppen. Så en separat virtuell hjärnsimulation tror jag inte kommer fungera. Om man vill att ett AI ska tänka som en människa behöver man förmodligen simulera hela kroppen.

Ett alternativ är så klart ett AI som inte alls tänker som vi, men som spelar en roll, och på så sätt kan lura människor. Men det var inte så jag tolkade denna delfråga.


Vi kan slumpa fram ettor och nollor, som vi själva inte förstår. På samma sätt som vi förmodar att naturen, utan att egentligen förstå vad den håller på med, slumpat ihop aminosyror, celler, osv.


Vår hjärna är en dator.

Va? Vi är uppbyggda med nerver och elektriska signaler. Jämför mot kablar och elektriska signaler. Klart det i teorin (och antagligen praktiken snart) är möjligt.
Enbart en religiös kan tro något annat.

Var inte säker då religiös nog är det sista jag är.
Att vi är uppbyggda av nerver och elektriska signaler är sant men bara sant i förhållande till vad mina och dina elektriska signaler får oss att uppleva. Men... there could be more to it - till livet - utanför din förmåga att förstå.

Du kan inte definiera var ditt medvetande sitter, vad det väger, hur mycket energi det innehåller och till vem det tillhör förutom när du etiketterat dig med namn, personnummer, minnen, kön osv till vad vi människor är överens om men avhängigt de där elektriska signalerna du pratade om. Våra mänskliga måttstockar.

Är medvetandet en produkt av hjärnaktiviteten, eller hjärnaktiviteten ett fenomen som vi upplever inuti medvetandet. Är du 1 st. medvetande eller är du inne i ett "annat" och kanske större medvetande.

Varför är inte du din enäggstvilling? Jag säger att hon är du, och vise versa, men utan att ni upplever det så.

Vem är du när och vad återstår av dig när du inte inte förknippar dina upplevelser med dig själv... Var drömmen du drömde igår natt sann bara för att du trodde så medan du drömde den.
Är verkligheten på samma sätt sann bara för att du nu tror samma sak...

Det finns inga säkra svar mer än genom våra sinnesorgan till hjärnan som kanske är styrd och digererad av något vi aldrig kommer kunna veta. Att säkert tro är allt vi säkert kan.

Chansen att vi kom till borde vara exakt noll men här sitter vi trots det livs levande... Eller så är chansen/risken till existens alltid 100%, dvs att medvetandet upplevs ur olika "vinklar" och antar olika uttryck, kroppar och former.
Det återstår inte att se för något svar lär vi aldrig få.

Vi är fortfarande tänkande individer.

Men du kan väl prova att köpa en laptop, koppla i strömmen och sen se hur datorn utvecklas av sig själv? Inte så mkt nej, eftersom att den behöver instruktioner för att göra något.

Det där var ett svar från en religiös/spirituell. Bevisar min poäng.

Va? Jag sa inte att vi är där nu. Jag sa att det teorin är möjligt och förmodligen också i praktiken ganska nära framtid.

Kan vi och andra djur kan såklart en dator

Att inte förstå det är bara ignorans.