Hur hittar man vänner i vuxen ålder?

I och med att du gillar friluftsliv så kan jag ge tipset att skaffa en hund. Det är det bästa jag gjort och jag har hittat vänner genom det. Bra för hälsan och att hunden i sig blir en otrolig vän. Det finns också en massa olika klubbar och träningar där man träffar folk.

Det förutsätter förstås att man gillar hundar och att man är beredd att lägga ner jobbet som krävs ;-)
För mig har det varit livsomvälvande.

Aa det kommer bli tufft till en början. Därför viktigt att se till att du är i sammanhang där du träffar människor. Föreningsliv/kurser osv är perfekt för detta.

Hade också ett förhållande där mina andra förhållanden blev lidande. Var tufft första året, väldigt ensamt.
Men nu är det tvärt om. Träffar människor till höger och vänster, det är riktigt härligt och helt klart rätt beslut.

Jag kände mig faktiskt MER ensam med henne än utan henne. Vissa personer är så att dom är sjuka själva och då blir man medberoende.

Men jag har lärt mig nåt av det. Kommer inte göra samma misstag igen.

Var ensam ett bra tag. Då får du tid att hitta dig själv. Det kommer vara tufft första månaderna/året. Men tar du dig igenom det kommer du ut starkare på andra sidan. Folk underskattar styrkan i att kunna vara själv, vi är så dopaminberoende även i relationer.

Alltså om hon får dig att känna att hon döljer något är det verkligen tid att gå vidare!

När barnen är små, ska kanske tilläggas. Mina är i den åldern man inte släpper iväg dem till kompisar ensamma. När barnen träffar kompisar i lekplatsen brukar jag försöka prata med föräldrarna, om de verkar trevliga och barnen leker bra tillsammans kan jag föreslå en playdate. Pratar även med andra föräldrar vid lämning/hämtning på förskolan och om det är trevliga föräldrar till barn jag vet att mina barn gärna leker med kan jag föreslå att hitta på något tillsammans när förskolan är stängd. Planeringsdagar är perfekta då många är hemma och behöver sysselsätta barnen.

Man har alltid en öppning med barn. T.ex ytliga frågor om vilken förskola barnen går på. Min erfarenhet är att många föräldrar är ensamma och barnen inte har många kompisar på fritiden. Flera av de jag träffat är inte uppvuxna på orten och har skralt med vänner i närheten och vill träffa nya människor. Efter ett tag om relationen fördjupas blir man introducerad för den nya vänskapens vänner med barn och så ökar kretsen.

Ja det sistnämnda är ju tilliten och den väljer hon att leka med? Du har inget att förlora TS, din brud är exakt sådär som jag trodde. Hon kommer aldrig sluta för det är så hon har lärt sig att relationer ska vara, hon kommer aldrig tolerera att hon inte är med i matchen.

Vad gör dig ledsen med att göra slut?
Hur var ditt liv innan hon kom in i det?
Finns det något du vill ha tillbaka i ditt liv som du inte kan få med henne?
Var det dessa tankar någonting du själv eller dina vänner fick dig att fundera på innan henne?

Det går! Jag hittade nya vänner efter 40!

Det låter som att du bor i en stad?

Kan du laga mat? Kan du hitta recept på nätet och klarar att följa? Då kan du bjuda människor du inte känner så väl på middag, det är alltid uppskattat. Så sitter ni och pratar och så kanske du klickar med någon och ni vill göra andra saker tillsammans.

Om du bor i en större ort kan du annonsera efter folk, bor du på en mindre ort får du ta mod till dig och fråga.

Du kan också starta en aktivitet. Starta en whiskeyklubb eller en ring där man bjuder varandra på middag. Gillar du musik? Varför inte starta ett band? Eller så kan du starta en diskussionsklubb eller en bokklubb. Eller gå med i någon aktivitet som redan finns. Danskurs är väldigt bra, om det kan intressera?

Det viktigaste är att du kommer ut. Inte sitta hemma framför datorn, där träffar du inga.

Börja med någon sport, tex kampsport, när du hittat en bra klubb så får du en tillhörighet. Och klubbkompisar. Och därifrån kan du få vänner för livet.

Tror jag svarade liknande i den tråden. Hoppas du kan hitta styrkan och modet som du kommer att behöva, om du skall kunna frigöra dig från henne.

Att du är ihop med en total psykopat är ett mycket större problem än att du inte har några vänner. Du borde åtminstone ta och läsa på lite om hur farligt det kan bli om man blir fast i klorna på en brud med sk BPD (numera kallat EIPS).
För dom brukar vara som svarta hål som slukar allt och alla som kommer i deras väg.

Grejen är att jag aldrig haft ett seriöst förhållande innan. Bara dejtat och snackat me brudar som inte lett någonstans. Nu har jag varit med henne i 8 månader. Och kände henne även innan.

Och det är just där hur mitt liv var innan. Så ska jag vara ärlig så var det riktigt dåligt. Jag har inprincip aldrig varit lycklig. Min morsa är den enda jag har kvar inom familj som är nära då min farsa var bokstavligen talat ett as.
Men morsan är alkis och ljuger ofta och inte pålitlig tyvärr heller.

Sen kom hon in och lovebombade sönder mig där i början så kändes ju som den bästa perioden i hela mitt liv. Från Oktober till December hade vi inte en enda konfilkt. Sen började första bråket där i December och sen blev de successivt värre o värre. Men förutom de där konstiga beteende i februari när jag inte svarade. Så var de först i Mars jag kunde upptäckta mer obehagliga sidor när vi umgicks tillsammans. Att hon plötsligt kunde gå från jättesnäll och gullig tjej till super aggressiv o konstig över småanledningar. Hon har ju gett mig mycket kärlek när jag inte mått bra och sexlivet har varit grymt. Men hennes extrema humörsvängningar och emotionella abuse har dragit ner måendet rejält.

Jo gäller ba o va taktist nu. Jag ifrågasatte vår relation igår och pratade om att bryta upp och då så skrev hon ju massor av grejer och ringde mig och vi hade långt samtal. Idag sov jag i stort hela dagen för mår inget vidare. Sen ser man att hon skickar snaps där hon har skurit sig på fingret och skriver med blod hur mycket hon älskar mig.
Så ja du förstår hur ofriskt det här är. Jag är själv inte helt frisk heller de kan jag erkänna att jag drogs till henne från början. Men det här börjar bli obehaligt extremt.

I vuxen ålder finns ett par möjligheter att träffa och etablera nya kontakter och vänskaper.

1: genom jobbet. Gå ut på aw med kollegorna så ofta du kan och tacka ja till alla inbjudningar till socialt umgänge som du får via dom.

2: genom aktiviteter och intressen så som att tex gå med i nån grupp som träffas och tex spelar innebandy nån gång i veckan eller gå med i det lokala fotbollslagets hejarklack eller gå kurser i sådant som intresserar dig eller gå med i nån hundrastargrupp om du har hund osv. Det är oundvikligt att man snackar med dom andra som är där och alltid finns det nån man klickar med och som man efter ett tag kan fråga om man skall gå ut och ta en öl till helgen och sedan bygger man vidare därifrån.

3: Genom barnen om man har barn , man börjar umgås med barnens vänners föräldrar. Dom flesta föräldrar ser det som något positivt att ha en bra relation till sina barns vänners föräldrar.

4: genom sin partner , har partnern ett stort socialt nätverk så umgås man med dom och där finns troligtvis någon man kommer överens med och kan bygga en vänskapsrelation med , kanske Lisas gubbe är en riktigt trevlig prick som det visar sig att man har mycket gemensamt med.

5: den snabbaste vägen och om man inte har särdeles höga krav på dom man skall umgås med är alkohol. Börja hänga vid det lokala vattenhålet , har du en kvarterskrog i närheten gå dit och köp några öl sedan scannar du rummet och när du ser ett gäng som sitter och dricker vid ett bord tar du mod till dig och går fram med dina öl sätter ned dom på bordet och frågar om du får slå dig ned och bjuda på en öl och efter du bjudit på ett par bärs så är du snart en i gänget.

Tjena ImmortalDon

Lider med dig, att känna sig ensam är tough business. Vi människor är hårdkodade (Biologiskt) att tillhöra en grupp (tribe) då våran överlevnad alltid har varit bäst i grupp, så det har förts vidare genetiskt, så glöm aldrig att allt du känner/går igenom är helt naturligt och reflekterar ingen brist på dig som person, det är så vi människor är helt enkelt.

Läste att ditt största intresse är musik, på vilket sätt menar du? Du älskar att lyssna på musik eller du sysslar med musikproduktion?

Jobb är nog a och o. Kanske nån medarbetares krets om inte medarbetaren själv. Jag tror i alla fall att backen är brantare om man inte har ett jobb eller där man är helt själv inom ex industrin.

Annars hobby/träning såklart.