En studie publicerad i tidningen Cell har funnit en koppling mellan störningar i tarmfloran under de tidiga åren av livet och utvecklingen av neuropsykiatriska diagnoser som autism och ADHD. Forskare vid University of Florida och Linköpings universitet har identifierat biomarkörer som finns vid födseln och som kan indikera framtida diagnoser av dessa störningar, vilket erbjuder en ny metod för tidig upptäckt och intervention.
Studien är en del av "All Babies in Southeast Sweden" (ABIS) och omfattar över 16 000 barn födda i sydöstra Sverige från oktober 1997 till oktober 1999. Forskarna följde dessa barn från födseln in i deras tidiga tjugoårsålder och samlade in omfattande biologiska prover och enkätdata. De fann tydliga skillnader i tarmfloran hos spädbarn som senare utvecklade neuropsykiatriska störningar jämfört med de som inte gjorde det.
Vissa bakteriearter, såsom Citrobacter, var mer förekommande hos barn som utvecklade neuropsykiatriska störningar, medan närvaron av Coprococcus var associerad med minskad risk för sådana diagnoser. Barn som senare diagnostiserades med autism hade betydligt lägre nivåer av linolensyra, en essentiell fettsyra, och högre nivåer av PFAS, kemikalier kända för att negativt påverka immunsystemet. Spädbarn som behandlades med antibiotika under sina första år visade förändrade tarmflorakompositioner och en högre risk för neuropsykiatriska störningar.
"Gut-brain axis", kommunikationsvägen mellan centrala nervsystemet och tarmens mikrobiota, har blivit alltmer erkänd som avgörande för att förstå dessa tillstånd. Tarmmikrobiotan kan producera och reagera på neurotransmittorer och andra kemikalier som påverkar hjärnans funktioner, vilket indikerar att tarmens tillstånd kan påverka och påverkas av en rad komplexa beteenden och emotionella tillstånd.
Forskarna betonar behovet av att replikera dessa fynd i olika populationer och utforska om interventioner i tarmfloran kan minska risken för att utveckla dessa störningar. Dessutom behövs mer detaljerad spårning av kost- och miljöexponeringar under barndomen för att bättre förstå deras påverkan på tarmfloran och neuropsykiatriska utveckling.
Den här studien öppnar upp för nya möjligheter inom tidig diagnostik och behandling av neuropsykiatriska störningar. Vad tycker ni om dessa resultat? Tror ni att vi i framtiden kommer att kunna förhindra utvecklingen av autism och ADHD genom att påverka tarmfloran tidigt i livet?
https://liu.se/en/news-item/autism-a...-early-in-life
Studien är en del av "All Babies in Southeast Sweden" (ABIS) och omfattar över 16 000 barn födda i sydöstra Sverige från oktober 1997 till oktober 1999. Forskarna följde dessa barn från födseln in i deras tidiga tjugoårsålder och samlade in omfattande biologiska prover och enkätdata. De fann tydliga skillnader i tarmfloran hos spädbarn som senare utvecklade neuropsykiatriska störningar jämfört med de som inte gjorde det.
Vissa bakteriearter, såsom Citrobacter, var mer förekommande hos barn som utvecklade neuropsykiatriska störningar, medan närvaron av Coprococcus var associerad med minskad risk för sådana diagnoser. Barn som senare diagnostiserades med autism hade betydligt lägre nivåer av linolensyra, en essentiell fettsyra, och högre nivåer av PFAS, kemikalier kända för att negativt påverka immunsystemet. Spädbarn som behandlades med antibiotika under sina första år visade förändrade tarmflorakompositioner och en högre risk för neuropsykiatriska störningar.
"Gut-brain axis", kommunikationsvägen mellan centrala nervsystemet och tarmens mikrobiota, har blivit alltmer erkänd som avgörande för att förstå dessa tillstånd. Tarmmikrobiotan kan producera och reagera på neurotransmittorer och andra kemikalier som påverkar hjärnans funktioner, vilket indikerar att tarmens tillstånd kan påverka och påverkas av en rad komplexa beteenden och emotionella tillstånd.
Forskarna betonar behovet av att replikera dessa fynd i olika populationer och utforska om interventioner i tarmfloran kan minska risken för att utveckla dessa störningar. Dessutom behövs mer detaljerad spårning av kost- och miljöexponeringar under barndomen för att bättre förstå deras påverkan på tarmfloran och neuropsykiatriska utveckling.
Den här studien öppnar upp för nya möjligheter inom tidig diagnostik och behandling av neuropsykiatriska störningar. Vad tycker ni om dessa resultat? Tror ni att vi i framtiden kommer att kunna förhindra utvecklingen av autism och ADHD genom att påverka tarmfloran tidigt i livet?
https://liu.se/en/news-item/autism-a...-early-in-life