"Svagbegåvad," sorgen, smärtan och oförmågan till acceptans att falla mellan stolarna

"Hej Ts,
Det låter som att du har det jobbigt.
Det här med begåvning är ju ett stort ämne och det är väl inte helt klarlagt hur hjärnan fungerar.

Dock vill jag säga att du inte är ensam. Har en bekant som precis som du är språkligt briljant och väldigt smart i största allmänhet men ändå har diagnos på "inlärningssvårigheter av icke-språklig art."
Han har precis som du problem med arbetsminne och att härma en procedur han ser någon annan utföra, har vidare problem med att tex använda karta och med att hitta i en ny stad. Han behöver testa allt själv flera gånger innan det nya sätter sig. Det gör att folk inte riktigt blir kloka på honom. Beroende på vad de ser av honom: hans insats i en avancerad diskussion eller just att vika en flyttlåda, så kan de dra helt olika slutsatser om hans begåvning.

Det finns något som heter dyspraxi. Det handlar om att man har svårt med praktiska processer. "Normala" hjärnor jobbar på att få så mycket som möjligt på autopilot, och det är detta hjärnor med dyspraxi inte fixar.
Allt man gör blir då lika energikrävande som första gången man gör det och antalet moment som går fel sjunker inte med tiden.
Detta skulle kunna vara det du lider av."

Han hade helt rätt han som skrev det därbak i tråden.

Du vinner inget att över kalkylera saker. Det är inget fel på dig du är en människa en människa har så många fasetter som helst.

Ta inte hjälp av psykiatrin dom kommer inte sätta rätt diagnos på dig bara medicinera dig
Först leker dom kompis sedan kommer dom förstöra ditt liv i korta drag.
Men visst om du vill bli en grönsak så

Jag är nog själv en person som fallit mellan stolarna. Jag har problem med motoriken, bland annat bollsinnet är noll, det är ju en slags dyspraxi, sedan har jag svårt med matematik, det är en slags dyskalkyli. Jag tycker att dyslektiker har emellanåt oförskämt mycket fokus i samhället, medans dyskalkyli sällan tas hänsyn till. Dock har jag en superekonomi för egen del och kan hålla i pengar och sparar tiotusen varje månad av min lön, men jag har oerhört svårt med huvudräkning och att sätta upp mattetal på ett papper, jag har faktiskt mött personer med diagnosticerad utvecklingsstörning som klarat det bättre än jag. jag är däremot bra på språk, men jag vet inget om grammatik, jag har fotografiskt minne speciellt rörande människors ansikten och arkitektoniska byggnader. I min uppväxt betraktades jag som en udda figur med specialintressen. Kan tänka att jag ligger inom spektrumet autism (det som tidigare kallades asperger) och ADHD då jag varit hyperaktiv emellanåt. Jobbig uppväxt med mobbing, utanförskap, sedan droganvändning. Har dock koll på mitt liv numera.

Fick ju min diagnos därigenom. Äter inga mediciner annat än metadon och ska börja med ritalin också, men det är grejor jag behöver. Metadon för att jag är opiatmissbrukare, och ritalin för att den tillhandahåller dopaminet jag annars haft för lågt av hela livet.

Har inte tagit corona vaccinet heller.

Se du är fast i svängen alla letar lätta vägar finns inge lätta väger håll hårt i jobbet om du har något.