Varför anses schizoid som störning logiskt tänkande, kalkylerade livsstil är orsaken?

Jag fick psykos efter droger och misstänktes lida av paranoid eller schizotypal personlighetsstörning. Efter att det hade gått över ansåg läkare att jag hade autism asperger, vilket senare ändrades till schizoid personlighetsstörning. Det senare har inte ändrats på evigheter. 1. Handlar om av vilken anledning en annan default approach till andra skulle gynna mig när jag inte är kall och likgiltig till mer än dem som jag inte känner intresse för.
2. Stämmer definitivt inte utan bara när jag märker att socialt smalltalk förväntas.
3. Känner inte behov att för sakens skull göra saker med andra om de effektivare kan lösas själv.
4. Inte "smalltalk-vänner" som söker min validering. Jag har och söker däremot fler djupa, ärliga och känslosamma vänner om sådana dyker upp.
5. Varför skulle jag bry mig om vad sociala simpla "primater" har för åsikter?
6. INTJ-personligheter behöver på förhand bestämda syften, mål och anledningar att uppnå dessa. Logiska "projekt" som kan motiveras utifrån egna bevekelsegrunder och preferenser om vad jag anser vara viktigt.
7. Försöker inte interagera med folk som faller mig i smaken eller så smidigt och lite som möjligt.
8. Reflektion och rannsakan gäller inte bara mig själv utan alltifrån universum, politik, juridik, ekonomi, psykologi mm.
9. Jag har inte lust att tillfredsställa andra utan vill såklart att sex ska vara på mina villkor.

Vad anser ni vara konstigt med mina förklaringar hittills? Frågor på det... Varför klassas schizoid som en personlighetsstörning?

Allt du beskriver är ju helt onormalt. För dig, som har aktuell diagnos, framstår det som normalt, men det är som sagt totalt onormalt. Oavsett om du tycker att dina åsikter är "kalkylerande" eller "logiska" måste du väl inse att de avviker totalt från normen? Vad ska man klassificera som störning om inte sådana beteenden som är totalt avvikande från normen?

Modern svensk psykologi/psykiatri är väldigt flummig och godtycklig. DSM består inte av universiella sanningar och en läkare kan enbart förstå dig utifrån sitt eget perspektiv. Läkare är ofta blinda, de har levt halva sitt liv med näsan i en bok och andra halvan framför skärmen. De saknar relevant livserfarenhet för att egentligen kunna begripa sådana här saker.

När man skapar ett onaturligt samhälle som är skräddarsytt för en del av befolkningen och resten hamnar per automatik utanför så måste ju lakejerna för systemet finna etiketter för dessa. Om du inte är en god, foglig och lydsam arbetare/boskap som följer massan blint, ja då är det ju givetvis något fel på dig. För den svenska modellen är ju givetvis den enda rätta, den bästa och den mest naturliga.... att inte falla in i ledet är att ju att vara defekt! Grattis, du tillhör inte fårflocken, hade du varit född när vi levde som våra förfäder så hade du tillhört grädden av flocken. Idag får du nöja dig med sjukpension och missbruk.

Din brist på sjukdomsinsikt.

Du validerar dig själv på ett sätt som snarast förstärker din läkares iakttagelser.

När plockade du blommor senast?

Mnja du nu är du ute på hal is. Vad som idag anses vara normen är extremt, extremt moderna påfund. När man för hundra år sedan, eller tusen år sedan, avvek från normen, på den tiden, så rörde man ju sig mot vad som är normen idag.

Alltså när man en gång i tiden ansåg att vi kanske skulle ha demokrati, att kvinnor ska få lite mer friheter eller att slaveri inte är helt okej så avvek man ju ifrån normen. Är dessa förhållningssätt att klassas som kriterier för en störning enligt dig?

Det är en väldigt stor skillnad på att ha åsikter som avviker från normen, och vara totalt normbrytande i sitt beteende.

Okej, absolut. Du tror på allvar att vad som anses vara normativt beteende idag var normen för 500 år sedan?

Nej, det har jag aldrig påstått. Självklart kommer normala beteenden för 500 år sedan framstå som störda idag. Det finns också (många) normbrytande beteenden som inte betyder att personen har en psykisk störning. Det är vidare så att psykologi inte är naturvetenskap och därför alltid kommer vara behäftad med felaktigheter på ett sätt som ex klassisk fysik inte är.

Okej. Då är vi överens.

Frågan jag spinner runt är huruvida normbrytande beteende i ett sjukligt samhälle ska klassas som störning. Borde väl snarare vara ett tecken på hälsa?

Så betyder det att invandrare som inte integreras också lider av en personlighetsstörning? De avviker ju också från normerna så vart går gränsen?

Läs hela tråden istället för att svara på ett tidigt inlägg.

Ja avvikande från vanligt flummigt känslostyrt beteende som anses bra / normalt. Vad är det JAG inte förstår? Vad är det jag brister i att förstå angående mitt sätt att vara?

Jag har inte sagt att jag lider av min så kallade personlighetsstörning. Min person är förankrad i förnuft. Varför skulle jag lida pga det?

Min s.k. personlighetsstörning är inte ärftlig men däremot är mina INTJ-personlighetsdrag det. Är det någon ni inte förstår?