Känner mig inte manlig för fem öre

Hur har du det med sexualdriften?

Det hjälper inte att sparka på lyktstolpar eller köra slag i sand.

Källa: Trust me, bro.

Prio ett måste vara att öka självkänslan, och inse att du lever ditt liv. Ett ord jag verkligen gillar är storkukslugn. För det symboliserar manlig bra mental hälsa för mig.

Dvs man är självsäker och lugn. Behöver inte hävda sig och trygg i sig själv. Sedan jag började fokusera mera på detta har jag röjt framgångar i livet delux.

Jag var tidigare tjock, osäker och hade ett behov av att vara i centrum för att få bekräftelse. Nu är jag fortfarande tjock, men har en helt annan respekt hos andra då jag verkar lung och eftertänksam snarare.

Det har gett framgångar både i kärlekslivet och i karriären. Men främst mår jag betydligt bättre själv.

Så fokusera på vem du är, vad du vill och hur du vill leva ditt liv. Inte hur du vill att andra ser dig utan hur du vill vara.

Lyktstolpar hjälper bara om man kan sparka dem rakt av, min metod härdar kroppen och psyket, bygger tolerans mot smärta och inympar en lämplig mängd misogyni.

Den är god, eller vad man säger. Fast jag vågar inte ha sex med någon annan, detta på grund av komplex för min kropp. Däremot inga problem att tillfredsställa mig själv på något sätt.

Att vara man, när man kokar ner det till the nitty gritty, handlar om att ta ansvar. Ta ansvar för sina egna handlingar, Familj. Barn osv.

Är du en slacker är du ingen man.
Tar du inte hand och försörjer din familj, är du ingen man.
Tar du inte ansvar för Sverige, är du ingen man.
Män bär världen på sina axlar. Vi gör inte alltid det som är bäst för oss själva, utan vi gör det som är bäst för alla. En riktig man har inget ego. En riktig man behöver inte bevisa något för andra. En riktig man letar inte efter uppmärksamhet Osv.

Som du ser handlar det inte så mkt om att ha hår på bröstet, eller hur mkt du bänkar i gymet.

Jag har alltid varit spänningssökare, varit militär, deltagit i krig, alltid varit hårdast, starkast, modigast osv osv. Finns ingen gräns över hur manlig omgivningen uppfattat mig men jag har funderat mkt på denna fråga om vad som krävs för att vara en man, och det är inte något annat än ansvar.

Den dagen jag började ta ansvar var den dagen jag blev man. Innan var jag ingenting.

Men gillar du kvinnor? I så fall: Vilken typ av kvinna skulle du vilja ha sex med, tjock, smal, brun, ljus? Samma ålder som du själv?

Kan du utveckla hur din far var mer man än dig som utövar kampsport?

Egentligen ville jag inte skriva om min sexualitet här (då jag har gjort det på många andra ställen här på fb) men eftersom du frågar så vill jag ju svara också. Nej jag gillar inte kvinnor, utan jag är öppet gay. Kanske gör den biten också att det är svårare för mig att ha sex; jag jämför mig än mer med muskulösa killar och inser att jag inte har något att komma med. Dumt, jag vet, men hjärnan är inställd på att få mig att inse hur svag och klen jag är.

Jag har läst en del om självutnämda "alfa-hannar" baserat på internet-trender kring fenomenet. Att ens att använda det begreppet för att beskriva sig själv måste ju vara dess totala motsats. Tänk att gå runt och på allvar proklamera att man är "alfa" till andra

Finns inget manligt med att leva i ett modernt samhälle. Vi finns bara till för att betala skatt. Frys bank kontot och till och med en förhärdad soldat börjar få panik.

Hm. Ja, nu var ju inte topic att du ville finna en sexpartner, men det kanske du vill.

Jag har iofs något svårt att relatera till din situation, så du får väl ta mina betraktelser med en nypa salt.

Man ska vara försiktig med att allt för mycket söka bekräftelse från andra för att höja sitt självförtroende, men, till viss del kan det vara en start för att börja bygga upp sig.

Det måste finnas otaliga bögar som gillar smala och små män, jag har för mig att det kan heta att man är en twink.

Se det inte som att du är liten och klen, se det som att du är smal och snygg.

Sedan får du väl börja jobba på dig själv, vidareutveckla sådant som du är nöjd med, nån kunskap eller nåt intresse du har. Låt säga att du kan mycket om nån slags litteratur, fördjupa dig ytterligare i den literaturen så du kan säga dig själv: "Jag är troligtvis den i den här stan som kan mest om den här litteraturen" eller nåt sånt.

Vidare: höj dig på den punkt där du själv tycker du är sämst, exempelvis om du nu är jättesvag i kroppen, ja men börja träna då, skulle du gå från jättejättejättesvag till jättejättesvag så är ju det en bra början.

Att höja sig på den punkten där man är sämst är det manligaste en man kan göra, tycker Kenneth.