Chang’e 6 på väg mot månens baksida

Chang’e 6 (嫦娥六号) sköts planenligt iväg i dag, med destination månens baksida. Sonden ska på samma sätt som Chang’e 5 plocka med sig några kilo grus från satelliten, men denna gång alltså från baksidan. Vad kan man förvänta för skillnader i komposition i materialet, givet att bumlingar slår ned på baksidan och skapar en mer ärrig profil?

https://www.youtube.com/watch?v=wZjOPqFFh9E

Vänta, den ska softlanda, samla upp jox, skickas upp igen, återvända hem? Det e ju typ 5 knep på en gång som gång efter gång bevisats för svårt numera. De senaste mjuklandningarna har väl ALLA vippat eller annars misslyckats?

Måste leta info kring Chang'e 5 ifall den nu genomfört alla dessa steg och jag visste inte om det.

https://en.wikipedia.org/wiki/Chang%27e_5

Medier brukar inte rapportera positivt om Kina, utan håller sig till eländesnarrativet.

Med tanke på att månen snurrar exakt ett varv - och är tidal locked. så kommer "baksidan" vara exakt samma som "framsida"

https://en.wikipedia.org/wiki/Tidal_locking

Verkar inte så.

https://www.scientificamerican.com/a...led-ever-made/

Det som är intressant är att hitta IS - på månen - ty då har man bränsle - is hittar man antigen långt under ytan - eller vid den pol som får minst SOL ljus.

Månens bak- eller framsida har ingenting med solen att göra, det är relativt jorden. Däremot månens "dark side" är nån slags romantisk romantolkning - det finns ingen dark side. Månen roterar som det mesta andra, det enda är att den gör det i synk med rotationen kring jorden. VI ser bara en sida, men alla sidor av månen ser solen gå upp och ner likt vi gör.

Bara lite långsammare.

Det enda som gör månens baksida jobbigare att hämta samples från är att joxet antingen måste vara autonomt eller du har nån slags relä för signaler så du ser och kan styra vad som sker bakom månen. Det är ändå inte så simpelt att skicka radiosignaler genom en himlakropp 346 mil tjock eller så.

För detta har man satellitsystemet Queqiao.

Man får ha en radiosattelit i bana runt månen - en bra bit ifrån - utan radioskuggor.

Eller så betalar man NASA för access till DSN, vilket borde vara betydligt bättre - det ger det en chans att byggas ut till nånting liknande "internet of the solar system".

Kanske suger det att använda nasa, men dom var först och dom har en relativt bra infrastruktur för DSN. Den tillåter dessutom större bandbredd än min hemmafiber ger. *shrug*

NASA får inte samarbeta med Kinas rymdprogram, på grund av Wolf Amendment (2011). Dock har Biden-regimen beviljat ett undantag för access till Chang’e 5:s mångrus, som jänkarna gärna vill studera.

Tror nog också att Queqiao har bättre förutsättningar och bandbredd att reläa.

Förklara? DSN är i princip gigabit, vad är anledningarna att tro att det kinesiska joxet e bättre? Eller menar du specifikt till månen?