Domstolarna hävdar att GDPR förbjuder dem att lämna ut domar eller annan information till journalister, enligt Nils Funke i en debattartikel (länk).
Är det här en repris på Socialdemokraternas förslag om att man inte ska kunna begära ut domar i brottmål som var uppe för några år sedan? Med tanke på Hilda och Ruben, så vore det ju inte konstigt om sådana nätverk arbetar bakom kulisserna för att hålla befolkningen så oinformerad som möjligt.
Nils Funke:
Är det rimligt att regeringen tillåter domstolarna att avskaffa offentlighetsprincipen bakvägen? Ska regeringen kunna gömma sig bakom EU när man nu gör det svårare att bevaka brottsutvecklingen?
Har högerblocket blivit lika goda kålsupare som vänstern, när det gäller att mörka samhällsproblem och att dalta med livsstilskriminella på alla andras bekostnad?
Är det här en repris på Socialdemokraternas förslag om att man inte ska kunna begära ut domar i brottmål som var uppe för några år sedan? Med tanke på Hilda och Ruben, så vore det ju inte konstigt om sådana nätverk arbetar bakom kulisserna för att hålla befolkningen så oinformerad som möjligt.
Nils Funke:
Citat:
Utgivare, researchers och journalister uttrycker att databaserna i dag är en förutsättning för att bedriva undersökande journalistik. De är centrala för anskaffning av uppgifter men också för bakgrundsinformation och faktakontroll i det dagliga nyhetsarbetet.
Nu hotas den samhällsnyttiga journalistiken.
En handfull domstolar vägrar lämna ut domar och andra allmänna handlingar till databaserna med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning (GDPR). En hovrätt har ställt sådana förbehåll för utlämnande att uppgifterna blir oanvändbara.
Enligt GDPR får fullständiga register över domar i brottmål endast föras om det sker under myndighetskontroll. Undantag kan medges för journalistiska ändamål eller akademiska och litterärt skapande, efter att en avvägning mellan yttrandefrihetsintresset och skyddet av den personliga integriteten gjorts av myndigheterna.
[...]
Rätten att anskaffa uppgifter finns inskriven i grundlag. Medierna utgör en del av den konstitutionellt reglerade kontrollmakten.
[...]
Andra databaser som tillhandahåller bland annat brottmålsdomar, till exempel Acta publica, Verifiera och Info-torg har, genom att skaffa ett utgivningsbevis, motsvarande skydd av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som traditionella medier.
Sveriges riksdag har tydligt markerat att regleringen i svensk grundlag har företräde framför GDPR. Enligt dataskyddslagen, 1 kap. 7 §, ska GDPR inte tillämpas om reglerna i förordningen kommer i konflikt med bestämmelserna i YGL och TF.
[...]
Även om Högsta domstolen och/eller Högsta förvaltningsdomstolen (HD/HFD) korrigerar domstolarnas vägran att lämna ut brottmålsdomar till rättsdatabaserna, precis som skedde efter införandet av personuppgiftslagen (PUL) 1998, vilar regeringen på hanen i väntan på att deras utredare ska leverera färdig lagtext.
I stället för grundlag är tanken att GDPR ska tillämpas. Därmed kommer databaser med kompletta uppgifter om lagöverträdelser att bli förbehållna myndigheter.
[...]
Frågan gäller inte bara framtiden för den granskande journalistiken utan allas rätt att med hjälp av offentlighetsprincipen anskaffa uppgifter.
[...]
Samtidigt som allmänhetens rätt begränsas med hänvisning till skyddet av den personliga integriteten och brottsbekämpningen vidgas myndigheternas möjligheter att utbyta uppgifter. De ska inte bara ha en möjlighet utan också en skyldighet att dela information.
Likställdheten mellan myndigheter och medborgare rubbas till ”storebrors” fördel.
Nu hotas den samhällsnyttiga journalistiken.
En handfull domstolar vägrar lämna ut domar och andra allmänna handlingar till databaserna med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning (GDPR). En hovrätt har ställt sådana förbehåll för utlämnande att uppgifterna blir oanvändbara.
Enligt GDPR får fullständiga register över domar i brottmål endast föras om det sker under myndighetskontroll. Undantag kan medges för journalistiska ändamål eller akademiska och litterärt skapande, efter att en avvägning mellan yttrandefrihetsintresset och skyddet av den personliga integriteten gjorts av myndigheterna.
[...]
Rätten att anskaffa uppgifter finns inskriven i grundlag. Medierna utgör en del av den konstitutionellt reglerade kontrollmakten.
[...]
Andra databaser som tillhandahåller bland annat brottmålsdomar, till exempel Acta publica, Verifiera och Info-torg har, genom att skaffa ett utgivningsbevis, motsvarande skydd av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som traditionella medier.
Sveriges riksdag har tydligt markerat att regleringen i svensk grundlag har företräde framför GDPR. Enligt dataskyddslagen, 1 kap. 7 §, ska GDPR inte tillämpas om reglerna i förordningen kommer i konflikt med bestämmelserna i YGL och TF.
[...]
Även om Högsta domstolen och/eller Högsta förvaltningsdomstolen (HD/HFD) korrigerar domstolarnas vägran att lämna ut brottmålsdomar till rättsdatabaserna, precis som skedde efter införandet av personuppgiftslagen (PUL) 1998, vilar regeringen på hanen i väntan på att deras utredare ska leverera färdig lagtext.
I stället för grundlag är tanken att GDPR ska tillämpas. Därmed kommer databaser med kompletta uppgifter om lagöverträdelser att bli förbehållna myndigheter.
[...]
Frågan gäller inte bara framtiden för den granskande journalistiken utan allas rätt att med hjälp av offentlighetsprincipen anskaffa uppgifter.
[...]
Samtidigt som allmänhetens rätt begränsas med hänvisning till skyddet av den personliga integriteten och brottsbekämpningen vidgas myndigheternas möjligheter att utbyta uppgifter. De ska inte bara ha en möjlighet utan också en skyldighet att dela information.
Likställdheten mellan myndigheter och medborgare rubbas till ”storebrors” fördel.
Är det rimligt att regeringen tillåter domstolarna att avskaffa offentlighetsprincipen bakvägen? Ska regeringen kunna gömma sig bakom EU när man nu gör det svårare att bevaka brottsutvecklingen?
Har högerblocket blivit lika goda kålsupare som vänstern, när det gäller att mörka samhällsproblem och att dalta med livsstilskriminella på alla andras bekostnad?
