Ägare, ledare, managers osv, vad gör de för nytta egentligen?

Påhittade titlar och roller kan fylla en funktion för att hålla kvar anställda som gör ett bra jobb. Får de kalla sig "Manager" och nån tusenlapp mer i månaden kan de stanna nåt år till innan det känns tråkigt.

Att bara dela upp organisationen i en pyramid med flera chefsnivåer, som ett modernt feodalsamhälle, blir väldigt snabbt ohållbart. Om varje beslut måste gå genom minsta gemensamma chefsnämnare så kan inte högre chefer göra annat än koordinera mellan undersåtar. Om dessutom varje arbetslag ska regeras som ett litet furstendöme så måste väldigt många kärnkompetenser finnas i varje arbetslag och alla skalfördelar försvinner. Hjulet måste uppfinnas på nytt i varje arbetslag varje gång, vilket är otroligt ineffektivt.

De allra flesta organisationer har valt bort denna typ av struktur, och har istället direkt kommunikation mellan olika arbetslag utan att blanda in chefer, och specialiserade roller som inte tillhör något enskild arbetslag i strukturen. Därför uppstår den här typen av roll, då någon måste ansvara för till exempel kvalitetsarbetet som sker övergripande och i alla arbetslag, eller någon måste styra över det gemensamma arbetet kring UX. Det handlar framförallt om koordinering av arbete inom olika arbetslag, där inget arbetslag ensamt kan ses som ansvarigt för slutprodukten.

Du låter extremt naiv. Visst, på små firmor kan man vara tvungen att ha fler hattar. Men det brukar också vara svårt att lämna 'Kalle Anka'-nivån man konstant befinner sig på.


Har du själv haft någon av rollerna du radade upp? Eller är du en av de där fackidioterna som sitter och raljerar om allt möjligt du har noll koll på där i ett hörn av matsalen på bricklunchen? Har du koll på vad som händer bakom kulisserna? Haft personalansvar och rekryterat? Jobbat med strategi? Varit uppbokad på möten 80% av din tid under veckan och tvingats lägga övertid för att få eget arbete gjort? Eller varit produktchef och face:at marknaden och kunderna? Du är förmodligen bara en liten skit som skulle sitta och stamma om du var tvungen att ta riktigt ansvar och såg allt från andra sidan.

Skulle inte kommunikationen direkt mellan "undersåtar" snarare gynnas av färre ledare/ägare och liknande? De där rollinnehavarna tenderar ju annars känna sig oroade om kommunikation inte går genom dem.

Sen tycker jag en chef kunde delegera diverse ansvar mer dynamiskt, som arbetsuppgifter, istället för att folk ska ha dessa roller inskrivna i sina anställningsavtal och börja identifiera sig personligen med dem. På så sätt blir det enklare att se till att den mest lämpade har uppgiften, byta vid behov, eller kanske byta för sakens egen skull: inom försvaret var det förr obligatoriskt att rotera mellan olika funktioner.

Det är den där fasta rollfördelningen jag tycker är dålig. På nåt jobb hörde jag nyligen en chef säga "att ha en tydligt definierad roll är en mänsklig rättighet". Vad ville han säga? Är det en mänsklig rättighet att vara toalettstäderska tex. eller hade han enbart dessa ledande befattningar i åtanke och menade att alla borde ha en?

Nej jag håller inte med om det heller. Nästan alltid är det ju de som INTE lyckas hävda sig genom flit eller kompetens som söker sig till och hamnar i de där rollerna.

Jag vill bygga upp ett eget företag. Jag tror man kan skapa bättre effektivitet utan dessa fasta roller. Man borde kunna kompensera medarbetare för avsaknaden av såna roller med högre lön och få allt att funka bättre.

Vi pratar ju om att kontorsarbetsplatser utan eget skrivbord, var och en sätter sig där det finns plats. Det tycker jag är en poänglös plåga för anställda. Eget skrivbord: ja, men fasta roller: nej.

När det gäller de där indiska konsulterna, antar vi pratar om dem, så tror jag de får den där paniken och är sådär servila för att de är i en så utsatt situation. Åtminstone till stor del. Vi kan hamna i bråk, byta jobb, leva på akassa några månader i värsta fall. De åker ut ur landet. Även i sitt hemland kanske de inte har mat åt barnen om de får sparken. Det fostrar till en underkastelse som blir både grym för individen och skadlig för samhället som helhet.

Men vem ska göra det här jobbet då?

Chefen kan dela ut arbetsupgifter till nån hen finner lämplig vid behov förstås. Jag tror jag skulle vilja ha en uttalad ambition att man när det är möjligt ska rotera såna arbetuppgifter eller ansvar så man aktivt motverkar att det uppstår statiska roller. För att slippa revirtänkande men även att man ska slippa bli beroende av nån som t.ex. bygger upp ett personligt externt kontaktnät på arbetstid som ingen annan har inblick i.

Tycker du att man ska rotera produktägare och ekonomicontroller? Tror du dom andra IT-arbetarna är sugna på det? Jag tvekar en aning.
Vilka roller tycker du ska vara statiska då?

Låter lockande för dig inser jag och i viss utsträckning finns det ju mycket att hämta i organisationsupplägg men jag tror också att du kommer nå en begränsning till när det blir för rörigt, otydligt och olämpligt för medarbetare att hantera det. Du måste ju någonstans anställas för en viss roll och lockas av den.

Tänkte mig att "chef" skulle vara enda statiska. När man tar anställning hos mig ska det vara klart från början att det funkar så. De som absolut vill ha arbetsuppgifter på förhand bestämda i anställningskontraktet kan ju ta anställning hos nån annan?

Tänkte att man kunde locka med högre lön istället. Vem vill inte anställas som den man faktiskt är och inte i nån viss "roll"? Bättre om utbildning, erfarenhet och andra egenskaper och kompetenser får definiera vem man är, och inte vad det står i nån rollbeskrivning.