https://www.expressen.se/nyheter/man...arna-i-malmo-/
Citat:
Ohad Hemo, som har mångårig erfarenhet från Västbanken och Gaza, säger i programmet att det han hör i Malmö är extremare än det han hör bland palestinier på Västbanken.
Malmö är sedan många år den mest kända – eller snarare ökända – svenska staden i Israel. Där liksom på många andra håll i världen har den antiisraeliska opinionen uppmärksammats. Till exempel glädjeyttringarna i Malmö och andra städer efter Hamas massakrer i israeliska gränsbyar den 7 oktober, som blev upptakten till Gazakriget.
Det väckte också stor internationell uppmärksamhet när den amerikanske presidenten Barack Obamas speciella sändebud mot antisemitism skickades till Malmö 2012 och riktade skarp kritik mot dåvarande kommunalrådet Ilmar Reepalus (S) uttalande om judar.
Malmö är tveklöst Sveriges sämsta stad.
Precis som artikeln konstaterar så skulle det lika gärna kunna vara ”Gaza eller Ramallah, i Kairo eller Damaskus”.
Denna utveckling har givetvis inte skett i ett vakuum. Uppenbart separatistisk samhällsutveckling där hela stadsdelar förvandlats till muslimska ghetton har skönmålats och beskrivits som spännande, exotiskt, progressivt och berikande.
Att var och varannan människa inte klarar av ett enkelt arbete har bortförklarats.
Att kommunens budget årligen går med gigantiska underskott har lösts via det kommunala skatteutjämningssystemet. Där Sveriges sämsta kommun äter resurser som skulle kunna gå till glesbygder som i övrigt faktiskt är fredliga och trivsamma, men behäftade med utmaningar som är svåra att lösa av egen kraft.
Utvecklingen i Malmö belyser den giftiga kombinationen av den nationellt huvudlösa migrationspolitiken, kravlösheten och det socialdemokratiska missbruket av system, skattemedel och fördelningspolitik.
Malmö blir ett alarmerande problem för att kommunen är så pass stor och så pass dåligt skött att det är en nationell angelägenhet.
Men samma mönster finns så klart även i små röda kommuner.
Frågan är nu: Hur backar man bandet?
Malmö kommer aldrig få ett annat styre och det för man nog acceptera. Men frågan är om resten av Sverige ska behöva understödja detta?
Hur gör man för att på 10 års sikt skapa en press på Malmö att faktiskt sluta missbruka system och främja destruktiva och samhällshotande krafter?
Jag vet faktiskt inte.
I min bok är Malmö så pass negativt för Sverige att vi borde börja ha ett riktigt samtal om hur resten av landet ska skyddas från Malmö.
Det vore rimligt, rent av önskvärt, att kraftigt sänka levnadsstandarden hos boende i Malmö och kräva att man via egen ansträngning faktiskt kommer ikapp resten av landet.
Det är helt orimligt att små kommuner som Ragunda knappt har råd att ha skolor eller gatbelysning samtidigt som man slussar hundratals miljoner till statskassan via statligt beskattad elproduktion. Som senare delas ut till inte minst Malmö.
Det är orimligt med system där en kommun som Ragunda, som faktiskt bidrar positivt till statens funktionssätt, hålls i fattigdom och misär för att gynna en dysfunktionell arabisk skitkommun.
Finns det något parti som alla kan ta itu med cancerknölen på den svenska samhällskroppen eller har det gått för långt?
Tvångsförvalta Malmö?
Citat:
Ohad Hemo, som har mångårig erfarenhet från Västbanken och Gaza, säger i programmet att det han hör i Malmö är extremare än det han hör bland palestinier på Västbanken.
Malmö är sedan många år den mest kända – eller snarare ökända – svenska staden i Israel. Där liksom på många andra håll i världen har den antiisraeliska opinionen uppmärksammats. Till exempel glädjeyttringarna i Malmö och andra städer efter Hamas massakrer i israeliska gränsbyar den 7 oktober, som blev upptakten till Gazakriget.
Det väckte också stor internationell uppmärksamhet när den amerikanske presidenten Barack Obamas speciella sändebud mot antisemitism skickades till Malmö 2012 och riktade skarp kritik mot dåvarande kommunalrådet Ilmar Reepalus (S) uttalande om judar.
Malmö är tveklöst Sveriges sämsta stad.
Precis som artikeln konstaterar så skulle det lika gärna kunna vara ”Gaza eller Ramallah, i Kairo eller Damaskus”.
Denna utveckling har givetvis inte skett i ett vakuum. Uppenbart separatistisk samhällsutveckling där hela stadsdelar förvandlats till muslimska ghetton har skönmålats och beskrivits som spännande, exotiskt, progressivt och berikande.
Att var och varannan människa inte klarar av ett enkelt arbete har bortförklarats.
Att kommunens budget årligen går med gigantiska underskott har lösts via det kommunala skatteutjämningssystemet. Där Sveriges sämsta kommun äter resurser som skulle kunna gå till glesbygder som i övrigt faktiskt är fredliga och trivsamma, men behäftade med utmaningar som är svåra att lösa av egen kraft.
Utvecklingen i Malmö belyser den giftiga kombinationen av den nationellt huvudlösa migrationspolitiken, kravlösheten och det socialdemokratiska missbruket av system, skattemedel och fördelningspolitik.
Malmö blir ett alarmerande problem för att kommunen är så pass stor och så pass dåligt skött att det är en nationell angelägenhet.
Men samma mönster finns så klart även i små röda kommuner.
Frågan är nu: Hur backar man bandet?
Malmö kommer aldrig få ett annat styre och det för man nog acceptera. Men frågan är om resten av Sverige ska behöva understödja detta?
Hur gör man för att på 10 års sikt skapa en press på Malmö att faktiskt sluta missbruka system och främja destruktiva och samhällshotande krafter?
Jag vet faktiskt inte.
I min bok är Malmö så pass negativt för Sverige att vi borde börja ha ett riktigt samtal om hur resten av landet ska skyddas från Malmö.
Det vore rimligt, rent av önskvärt, att kraftigt sänka levnadsstandarden hos boende i Malmö och kräva att man via egen ansträngning faktiskt kommer ikapp resten av landet.
Det är helt orimligt att små kommuner som Ragunda knappt har råd att ha skolor eller gatbelysning samtidigt som man slussar hundratals miljoner till statskassan via statligt beskattad elproduktion. Som senare delas ut till inte minst Malmö.
Det är orimligt med system där en kommun som Ragunda, som faktiskt bidrar positivt till statens funktionssätt, hålls i fattigdom och misär för att gynna en dysfunktionell arabisk skitkommun.
Finns det något parti som alla kan ta itu med cancerknölen på den svenska samhällskroppen eller har det gått för långt?
Tvångsförvalta Malmö?