Signe Krantz, förbundsordförande i "Transammans", är nybliven ledarskribent på Aftonbladet. I en artikel i går (28/3) argumenterar Signe för den kommande lagen om könstillhörighet.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/...rtjanar-att-do
Artikeln inleds med en beskrivning om ett mordhot:
Efter detta följer text som syftar till att riksdagen bör rösta ja till det omdiskuterade förslaget om könstillhörighet. Mordhotet i sig är alltså en delmängd i en politisk text.
Ett mordhot mot någon människa är naturligtvis alltid fullkomligt oacceptabelt. Samtidigt har det tidigare inträffat att politiska aktivister påstått sig varit utsatta för hot eller våld som egentligen inte ägt rum. En påhittad/kraftigt överdriven berättelse om hot och våld kan därför vara en del av en politisk kampanj.
Då Signe Krantz använder (det äkta eller påhittade) mordhotet främst för att argumentera för politiska beslut placerar jag tråden i politik och inte brottsfall.
Signe är alltså, förutom ledarskribent på Aftonblandet, även förbundsordförande för "Transammans". På deras hemsida återfinns bilder på barn, som uppenbarligen är en målgrupp:
https://transammans.se/om_transammans/
Frågeställningar:
1. Är det sannolikt att detta mordhot faktiskt ägt rum? Signe Krantz beskriver bland annat händelsen så här:
Är att referera till "normer" ett realistiskt beteende hos en mordhotande full transfob eller är det terminologi som främst används inom exempelvis transrörelsen?
2. Om händelsen ägt rum som den beskrivs, är det ett bra argument för att riksdagen skall rösta igenom den nya lagen om könstillhörighet, där bland annat 16-åringar skall kunna byta kön utan diagnosticerad könsdysfori?
Bör mikrohändelser användas för att fatta makrobeslut? Skulle ett ledarinlägg i stilen "jag blev hotad av en invandrare, alltså bör invandring stoppas" accepteras på samma sätt?
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/...rtjanar-att-do
Artikeln inleds med en beskrivning om ett mordhot:
Citat:
"I april förra året blev jag mordhotad. En man i en bar berättade hur han ville mörda mig och sade att jag inte var logisk. Han tyckte att jag förtjänade att dö eftersom jag ”gick emot normerna” och var ”både och, en man och en kvinna på samma gång”.
Det enda jag hade gjort var att sitta vid samma bord som honom. Han kunde inte fokusera på något annat än att fråga ut mig om min kropp, mitt liv och min filosofiska syn på kön. Jag tror att de flesta samhällsproblem går att lösa med samtal och förståelse, så jag försökte förklara så gott jag kunde.
Tacken jag fick var ett ”olaga hot med hatbrottsmotiv”, som polisen rubricerade det. De hittade honom aldrig.
Men trots traumat som händelsen innebar kände jag mig trygg. Jag visste att staten står på min sida eftersom att de några år tidigare godkände mitt byte av juridiskt kön.
Fler transpersoner förtjänar den chansen."
Det enda jag hade gjort var att sitta vid samma bord som honom. Han kunde inte fokusera på något annat än att fråga ut mig om min kropp, mitt liv och min filosofiska syn på kön. Jag tror att de flesta samhällsproblem går att lösa med samtal och förståelse, så jag försökte förklara så gott jag kunde.
Tacken jag fick var ett ”olaga hot med hatbrottsmotiv”, som polisen rubricerade det. De hittade honom aldrig.
Men trots traumat som händelsen innebar kände jag mig trygg. Jag visste att staten står på min sida eftersom att de några år tidigare godkände mitt byte av juridiskt kön.
Fler transpersoner förtjänar den chansen."
Efter detta följer text som syftar till att riksdagen bör rösta ja till det omdiskuterade förslaget om könstillhörighet. Mordhotet i sig är alltså en delmängd i en politisk text.
Ett mordhot mot någon människa är naturligtvis alltid fullkomligt oacceptabelt. Samtidigt har det tidigare inträffat att politiska aktivister påstått sig varit utsatta för hot eller våld som egentligen inte ägt rum. En påhittad/kraftigt överdriven berättelse om hot och våld kan därför vara en del av en politisk kampanj.
Då Signe Krantz använder (det äkta eller påhittade) mordhotet främst för att argumentera för politiska beslut placerar jag tråden i politik och inte brottsfall.
Signe är alltså, förutom ledarskribent på Aftonblandet, även förbundsordförande för "Transammans". På deras hemsida återfinns bilder på barn, som uppenbarligen är en målgrupp:
https://transammans.se/om_transammans/
Frågeställningar:
1. Är det sannolikt att detta mordhot faktiskt ägt rum? Signe Krantz beskriver bland annat händelsen så här:
Citat:
Han tyckte att jag förtjänade att dö eftersom jag ”gick emot normerna”
Är att referera till "normer" ett realistiskt beteende hos en mordhotande full transfob eller är det terminologi som främst används inom exempelvis transrörelsen?
2. Om händelsen ägt rum som den beskrivs, är det ett bra argument för att riksdagen skall rösta igenom den nya lagen om könstillhörighet, där bland annat 16-åringar skall kunna byta kön utan diagnosticerad könsdysfori?
Bör mikrohändelser användas för att fatta makrobeslut? Skulle ett ledarinlägg i stilen "jag blev hotad av en invandrare, alltså bör invandring stoppas" accepteras på samma sätt?