Citat:
Ursprungligen postat av
TaKampMotRasister
Även kvinnor predikar om att machomän är enda rätta sättet för en man att vara.
Titta bara på detta färska klipp från SD-kanalen Riks där "Mira" sitter och skrattar åt en kommentar om att vi behöver en "soft boy trend" för att minska kvinnomorden i samhället.
https://www.youtube.com/watch?v=wmi-16oAHlM&t=88s
Här sitter Mira och skrattar åt mjuka män och detta är symptomatiskt för högern, mannen ska vara hård, tuff och dominant och känslokall. Det Mira inte fattar är denna känslokyla drabbar kvinnor förr eller senare.
Jag vet inte vad 'soft boy' är men jag vet att majoriteten av picme's ofta är rasistiska, bonniga, obildade och faktiskt kvinnor som hatar kvinnor för att få män som hatar kvinnor men ändå väljs bort av dem.
Det är en stor myt att vi som är feminister inte skulle sköta om våra utseenden tvärtom så är det vanligt, extremt vanligt, att kvinnor med picme-attityd aldrig gör mycket ansträngningar för det yttre, aldrig sminkar dem själva, inte använder parfymer osv.
Sedan så är doftljus etc kopplat till kapitalismen, inte vänstern. Det handlar om materialism.
Det är trist att bruden är för dum för att förstå enklare samband såsom att kvinnor som är ekonomiskt beroende är kvinnor som männen bakom stängda dörrar slår ihjäl, våldtar och gör en himla massa sjukligheter mot medan de inte kan fly eftersom de saknar ekonomisk trygghet, bostad och andra saker som behövs.
Alltså hon är inte någon som är särskilt attraktiv vilket är det första varningstecknet för en pickme, sedan är hon inte så kunnig utan säger saker hon tror att män vill höra för att de ska applådera åt henne.
Givetvis så väljer man en man med bra ekonomi framför dålig om man vill bilda familj men det viktigaste är väl iallafall att man kan få en man som man kan lämna ensam med barnen och det är egenskaper som inte kan mätas i pengar för det är ovärderligt. En fattig karl som behöver en kvinna som drar in hälften samtidigt som han sköter om hemmet och barnen med samma omsorg är viktigare än någon som.bara är en plånbok.
Ja går feminist och om jag hade fått barn hade jag haft dem hemma de första tre åren iallafall då jag inte gillar systemet med förskolor då jag helt enkelt inte kan lita till att andra skulle sköta om mina barn bättre än vad jag själv gör. Hade aldrig arbetat heltid heller och hade varit mer hemmafru-typen men jag har även erfarenheter av att utnyttjas överallt baserat på kön (ja såklart mina personliga egenskaper av att hjälpa, bry mig om andra fanns med) och redan i lågstadiet tog jag hand om barn mer än vad jag var ett själv. Det stämmer att jag också gjorde det mycket för att jag själv
ville. Faktum är att jag började sticka hem till olika unga föräldrar och umgås med deras småbarn eller avlasta dem redan när jag var omkring 8-9. Letade reda på några här och där omkring var jag bodde. Hade med andra ord väldigt starka moderskänslor. Tog hand om grannbarnet ibland (på nätterna när det var krogutång), syskon hela tiden och så fortsatte det. Som 14 åring började min pojkväns mamma dumpa sina syskons barn på mig utöver att jag tog hand om mina egna syskon och skötte hushållet hemma. Sedan släpade hon mig vidare som gratisarbetskraft då hon svartjobbare överallt inom restaurangbranschen i min stad och städade i ägares hem eller olika indistrichefer i staden. Hon fick 50 kra svart i timmen jag en kopp kaffe och 2-3 cigg allt som allt. Sedan fortsatte mitt liv som kvinna med att jag inte kunde klara av skolan eftersom jag var så "ansvarslös" men jag jonglerade omkring en jävla massa ansvar för andra människor och svimmade titt som tätt av stress. När jag fyllde 18 kunde jag en dag plötsligt inte sätt apå vattenkranen. Jag hade glömt bort hur den fungerade. Utbränd vid 18 med att verkligen slå in i den där väggen utan att få hjälp från vården eller samhället.
De där kvinnorna kommer få fantastiska liv. Och när de behöver hjälp så kommer de bli väldigt förvånade över att majoriteten av dem inte kommer få någon sådan eftersom de har fel kön.
Den vägen de går är att de mellan 30-40 ofta utbildar sig när barnen är stora.
De kan räkna med att de inte kommer hinna ha koll på barnen och kriminalitet eller missbruk är inte något som de ska bli förvånade över om en eller två av barnen dras in i.
De bör vara färdiga vid 40-45. Var än de går kommer ingen att ta dem seriöst eftersom de är i samma kategori som sjukskrivna (psykiskt sjuka), gulablend-mammor och kvinnor längst ner i samhället så när de kommer till läkarna är deras olika symptom ingenting som kommer utredas. Vården skiter i dem och de kan de förbereda sig på då de sällan är i form fysiskt med hälsan som högre utbildade kvinnor som tagit hand om dem själva mer än andra.
Alltså de här kvinnorna kommer få äta upp varenda felbeslut de gör och förstå oss andra kvinnor vare sig de vill eller inte.
Män som tvingas leva under deras normer kommer såklart riskera mer med missbruk, suicid och så vidare. Det gäller även deras söner. Tycker man att det är värt att ens karl ger upp för att han inte pratat om saker i tid eller ens egen son... För det handlar inte bara om en själv. I te bara om männen som våldtar, slår och mördar kvinnor i deras hem. Det handlar även om männen som känner sig misslyckade när de inte orkar eller kan dra försörjningslasset och hellre begår suicid i skev föreställning om att alla då får det bättre (män är mer benägna att begå självmord pga skulder o ekonomi). Män som också vill ha goda, sunda relationer till sina barn och hinna med att se dem, läsa sagor, göra familjeaktivitet tillsammans. Det handlar också om sönerna som ska växa upp i den världen där de ska betala allt för kvinnor för att vara "riktiga män". Sådana normer som får en del att begå brott, sälja droger, göra kontraktsmord... Men det bryr sig inte en pickme om. Hon
vill bli vald. Att det handlar om helt annat än "egna preferenser" är hon omedveten om eftersom hon inte förstår de enklaste av sambanden i olika kulturella ideer kring manlighet/kvinnlighet)mord/sexualbrott/våld. Varför ska hon bry sig om hennes son misshandlas och kidnappad för att någon annan vill ha råd att försörja sin flickvän/fru eller gå på dejt? Hon har ju om hon blir vald, dragit den fula ankungens högsta lott i livet där hon kan kompensera att inte vara vacker mot att istället vara behaglig. Det finns ett problem till. Alla åldras vi. Medan hon kommer kunna bytas ut, kan jag byta intressen eftersom jag som fåfäng och ytlig ändå har mer än att leka fula ankungen och vänta på att få bli någons svan. När jag fallit samman helt i mitt åldrande vill jag sitta på en veranda och läsa poesi utan att bry mig ett skit om jag inte längre är "likeable" pga min ålder samtidigt som jag inte behöver gå i pension som slagpåse som gör bäst i att hålla käft för husfridens skull (plånboken och den sociala fasadens). Ganska skönt att få vara hur jävla ful som helst och inte behöva ta knytnävar och sexuell förnedring för det för att inte bytas ut. Lika skönt att kroppen får åldras utan att agera slagpåse.
Förövrigt så tänkte jag på det idag. Picme's har ofta narcissistiska drag eller annat som gör att de inte fungerar. Inte konstigt att de gärna backar tillbaka in i hemmen där de inte riskerar något och aldrig behöver försöka ens en gång. För nej, det handlar inte bara om familjen som konstellation, det handlar om att inte behöva ta risker. Att vara psykiskt sjuk och funktionshindrad, men att sälja det som ett husmorsideal. För att bara tycka att man själv gärna tar hand om sina egna barn eller sin karl -det behöver inte slås in i presentpapper med rosettband.
Jag har alltid tagit hand om andra människor, mina partners och andras barn. Inte gör det mig till mindre feminist men jag är däremot ingen picme. Har absolut haft otroligt mycket män att välja mellan i mitt liv och har även sett hur män uppträder när kvinnan är hemma med de/det gemensamma barn de har. Nejtack, bor hellre själv med katter än lägger mitt liv på någon som glömt min existens när han går hemifrån. Och försöker ragga på kvinnor likt mig.