Åklagare yrkar på 1 mille i företagsbot - inget företag existerar

Hej

Några frågor om den s k hästmannen.

Jag undrar om åklagaren gör bort sig, eller om det faktiskt går att dömas att betala företagsbot när man inte har företag?

Jag uppmärksammade redan i somras i tråden på forumet att mannens påstådda företag inte existerade. Länsstyrelsen kollade inte heller utan tog beslut rörande ett "företag" som enbart finns uppdiktat av mannen i fråga på en hemsida.


Är länsstyrelsens beslut giltigt när det är riktat mot ett icke existerande företag/enskild firma?

Hur kan det passera både Länsstyrelsen och Åklagarmyndigheten i Stockholm?

Eller är det korrekt att åtala om någon ger sig ut för att ha en registrerad näringsverksamhet?

Åklagarens nya, andra till antalet pressmeddelande idag:

https://www.aklagare.se/nyheter-pres...pa-djurgarden/

Idag vaknade SVT:


Mannen ifråga har fortsatt sin skattefria verksamhet sedan olyckan i somras, och förmodligen skrattat hela vägen till banken.

Av BrB 36 kap. 8 § 3 st framgår:


Av Åklagarmyndighetens handledning avseende företagsbot framgår på sidan 37 bland annat följande:


https://www.aklagare.se/globalassets...oretagsbot.pdf

Som jag tolkar ovanstående är det åtminstone Åklagarmyndighetens uppfattning att man med "enskild näringsidkare" ska förstå det som en fysisk person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomiskt art, helt oavsett om den fysiska personen har registrerat sig som enskild näringsidkare, eller inte.

Det låter nog snarare som att du själv skulle gjort bort dig om du vore åklagare. Det är ju så att en åklagare skall yrka på det som kan vara tänkbart som brotsrubricering och påföljder därefter. Det lämnas ju rätt magert med utrymme för åklagare att ångra sig och ändra sina yrkande om det visar sig att ursprungliga yrkandet inte leder i mål.

Här har han alltå väl yrkat på såväl företagsbot som fängelsestraff. Nöjer man med det ena så kommer ju rimligaste taktik för svaranden att hävda att det är det andra som gäller och köper rätten det går han fri. Nu istället om han lyckas övertala rätten om att det är ett företag så är där fortfarande yrkanden som kan bifallas av domstolen kvar i spel.


Problemet här är förstås att en enskild näringsidkare inte nödvändigtvis behöver registrera sig för att vara näringsidkare. Man kan inte ta för givet att frånvaro av registrering kommer innebära att domstol kommer fram till att det inte rör sig om ett företag heller.

Jag är inte så säker på att länstyrelsen har gjort något fel heller. Notera också att som enskild näringsidkare och personen bakom är att betrakta som en och densamma. Om det är ett beslut som kan gälla enskild person så skall det alltså inte ha någon betydelse om det är ett företag eller inte.


Skall jag tolka det som att du tänker dig att han kommer gå fri från eventuellt skattebrott också? Notera dock att eventuellt skattebrott är en annan sak och kan tas upp i ett separat mål, eller ja kommer göra det i den mån det sker eftersom det är ett skattemål som hanteras av skatteverkets kompisar.

Jag är inte åklagare. Jag efterfrågade vad som gäller. Är det vanligt att personer utan företag döms att betala företagsbot? Det är första gången jag hör talas om det.


Däremot är jag väl medveten om att ett skattemål är separat.

Som.sagt, domstolen kommer aldrig döma för något Åklagaren inte yrkat så det är normalt att gardera sig med att yrka på allt som är tänkbart med tanken på gärningsbeskrivningen.

Privatpersonen driver ju uppenbart någon form av näringsverksamhet om än oregistrerad sådan. Då är det inte orimligt att även öppna för alternativet med företagsbot.

Finns det någon dom? Nej, just det, det har inte kommit så långt än utan det är bara åtalspunkterna som det gäller.

Skulle tänka mig att det inte är så vanligt att icke-företag döms till företagsböter, men samtidigt är det ju rätt ovanligt att företag döms till något annat. Min gissning är att åklagaren helt enkelt helgarderar - befinns det vara ett företag så är det yrkat på företagsbot, är det inte det så är det yrkat på fängelse. Som du gissat och jag gissar så är det ena tillämpligt endast på företag och det andra endast tillämpbart på privatpersoner.


Menade bara att det där skrattet hela vägen till banken kanske sätts i halsen...

Nej, det är helt fel. Det enda domstolen är bunden av är åklagarens gärningspåstående. Domstolen är helt obunden av åklagarens yrkanden, uppgivna lagrum m.m. Detta framgår av 30 kap. 3 § RB.

Jag menar att det blir svårt för Skatteverkets jurister att bevisa hur mycket mannen har dragit in skattefritt, och att han förmodligen har tjänat mer än han isåfall kommer att krävas på.

För mig är det obegripligt att ingen kund har kollat upp honom. Jag googlar allt, mina hantverkare, flyttfirmor osv. Om de nu inte medvetet valde svart hästridning vilket vore dumt ur försäkringssynpunkt. Det kunde lika gärna ha varit hans kunder som skadades och dödades.

Så många har varit så godtrogna under så lång tid. Jag är inte säker på att åklagaren visste. Länsstyrelsen uttrycker sig på ett sätt som visar att de inget visste, "hans företag Mad Mike adventures"

Vi behöver kanske läsa åklagarens gärningspåstående och inte enbart hennes pressmeddelanden.

Så varför blev mannen i snippafallet friad med motiveringen att åklagaren bara yrkat på våldtäkt på barn och inte på sexuellt ofredande?

Därför att det blev kortslutning i hjärnkontoret.

Se Högsta domstolen, mål: B 1937-23, punkt 17.

Så var det ja (vill minnas att samma rätt som friades mannen övertygade åklagaren om att ta bort det alternativ-yrkandet hon hade från början)

Högsta domstolen återförvisade målet, bland annat för att Hovrätten gjorde bort sig på just den punkten..

Edit: Såg nu att du redan fått svaret.