Är våra hundar deprimerade? Vad händer med husdjurs beteenden när de blir äldre?

Vi har två schäfrar. Jag funderar på vad anledningen är till att de som yngre hundar glatt sprang och hämtade boll efter boll som jag kastade, och kom tillbaka med dem med en aldrig sinande ström av viftande svansar. Inget ifrågasättande utan de levde i det exakta nuet hela tiden.
Nu är båda hundarna äldre och springer inte längre efter bollar som kastas.

Hundarna är friska så de kan inte skylla på funktionsnedsättning när de inte längre jagar katter, kaniner och bollar, inte längre är självklart glada och positiva till vildsvinsjakt, att bada och att gå på brukshundsklubb.
Hur resonerar husdjur om meningen med livet? Varför blir hundar till synes deprimerade och ändrar beteende när de blir äldre? Vilka skäl finns till att det blir så?

Springer du omkring och leker lika mycket som när du var barn?

Detta gäller våra hundar men vad skulle jag ha för anledning att inte leka lika mycket nu som när jag var barn, eller omvänt, vilken anledning hade jag att leka när jag var ett barn?

Det jag menar är att det inte är något fel på dina hundar. Både människor och djur ändrar sitt beteende med åldern. Man blir tröttare och mindre lekfull. Tidens gång.

Lek handlar om utveckling. I vuxen ålder har den byggt sin kropp samtidigt som den lärt sig att det bara är du som tycker det är kul med en boll.
Du ser detta än tydligare på katter där en ung katt jagar flugor genom hela bostäder medan en äldre sover 22 timmar per dygn.

Har ni röntgat leder? Det låter som de har ledproblem och därmed smärta. Mycket vanligt bland schäfrar.

Okej kan man kan i så fall påstå att våra hundar har mognat snarare än att de är deprimerade? Har våra vuxna hundar rätt att tycka att yngre hon- och hanhundar har fel, eller anse de ligger ett antal kapitel efter våra hundar?
Vem är det som har rätt mellan våra äldre schäfrar och yngre hundar under utveckling men som inte lyssnar eller förstår vad vi säger?

Förutom redan nämnda skäl tillkommer att de lever i "vår" miljö, med allt vad det innebär och inte i den de ursprungligen är byggda för, vilket över tid dränerar livslust. Dessutom så lever hundar betydligt längre i den mänskliga miljön vilket de inte har livslustskapacitet för.

Husdjur idag äter ju t.o.m antidepressiva medel, första skälet ovan är ju största skälet till det.

Har ni kollat deras tänder? Tandproblem vanlig orsak till dämpat uttryck hos äldre hundar och katter.

Detta också. Jag rekommenderar verkligen ts att söka veterinär. Har flertalet bekanta med schäfrar och de springer och leker trots hög ålder men de går regelbundet till veterinär och är höftledsröntgade vilket man bör göra med schäfer.

Du tänker för mycket. Du skrev själv, lever i nuet. En hund agerar instinktivt.
I en normal flock lyssnar den unga på den äldre men här kan du få problem. Om du ger dem samma aktivitet kan den yngre bli understimulerad och då går det ut över den äldre.
Jag ser det problemet dagligen med vår granne som har en riktigt gammal hund samt en unghund.

Jag tror inte djur resonerar om "meningen med livet" alls. De bara lever och anpassar sig efter de förhållanden som är.
Gällande aktivitet så blir de äldre precis som människor - både i kropp och mentalt och brukar därför lugna ner sig med åren.