Diskussion om Germar Rudolf - Rudolf rapport

Jag har redan svarat på detta. Han skötte inte titlarna snyggt, men som läget är, så förstår jag han använde sig utav pseudonymer i ett land som fänglsar personer med hans åsikter. Vet du något bättre sätt?
När skrev jag det var personangrep? Jag skrev om att diskutera om honom som person, och här knappast i positiv bemärkelse. Anledningen är enkel. Man beskriver honom som en fuskare, idiot och mytoman, så ingen ska ta hans rapport på allvar. Kan man inte bemöta rapporten, ger man sig på författaren.

Vad är det för inbillningsfoster du nu ger näring åt? Hur står det till i trånga Lindholmkraniet egentligen?


bagge1 och TB-303 har så pedagogiskt man kan begära försökt förklara för dig och den i sakfrågorna lika okunnige tras anledningen till att Rudolf begagnat sig av pseudonymer. Att budskapet inte går fram är inte så underligt, du är ju dessutom enligt vad du själv meddelat en vän av inkvisition, alltså censur, åsiktsförföljelse och stränga straff för kätterska och mot etablissemanget vanvördiga tankeriktningar.

OK. Då är du inte FB:s store invektivsvirtuos. Ursäkta misstaget. Varför skriver du så tråkigt, Ezzelino?

Hahahahohohohihihi! Två falskciteringar på en kväll och så detta påstående. - Det måste vara ett häftigt drag hos dig nu!

Hade Rudolf använt sig av EN pseudonym som han sedan avslöjade/ändrade efter att han hade kommit ut ur garderoben så hade det varit ok. Men nu gjorde han inte det. Han undertecknade sina arbeten med multipla pseudonymer och använde sig av multipla pseudonymer i källförteckningarna. Han strösslade friskt med titlar över anrättningen. - Tycker du att det är konstigt att folk utanför "sekten" inte köper Rudolfs verk av just den anledningen? Du kan bröla hur mycket du vill om argument och sakfråga. Än sen? Det kommer ändå bara att låta som en samling distingerade äldre herrar som sitter i ett kolmörkt rum och diskuterar vilken färg det kan vara på möblerna. - Låter kanske imponerande för de lättroade, men bidrar inte till någonting.

Men för att ge lite perspektiv åt saker och ting så har jag följande scenario du får ta ställning till:

En man, låt oss kalla honom för X, säger sig ha tjänstgjort sju år i marinkåren.

X säger att han har slagits i Afghanistan och Irak och kan berätta många underhållande och insiktsfulla anekdoter om de krigen.

X säger att han under tiden i marinkåren så har han tagit historieexamen (det går att plugga samtidigt som man tjänstgör i USAs olika vapenslag. Man måste inte vänta tills efteråt för att plugga på GI Bill.) Under sin studietid så skrev han några smått banbrytande uppsatser, av vilka några uppmärksammades av storfräsarna på West Point.

X skriver en bok om slaget vid Kursk. I förordet så tackar han alla han tjänstgjorde tillsammans med, alla studiekamrater och handledare och så en liten hågkomst över fallna kamrater. I boken så drar han många intressanta paralleller mellan det slaget och krigen han slogs i.

Men så avslöjas det att X aldrig har tjänstgjort i marinkåren. Han har överhuvudtaget inte tjänstgjort i något av vapenslagen. Han har inte heller tagit någon examen och har inte skrivit några uppsatser alls. Han har gjort sig själv helt omöjlig.

Boken har dock sina poänger. Men dom är inte speciellt banbrytande. Bara det som någon med specialintresse för militärhistoria kan ha totat ihop. Dessutom så var ju det stora säljargumentet att "här har vi en kille som både har slagits i marinkåren och skrivit viktiga uppsatser så nog vet han vad han talar om". Parallellerna till JT Leroy är uppenbara.

Naturligtvis så är det nästan omöjligt att helt säkra ett vetenskapligt arbete från fel. Men alla seriösa strävar efter att minimera dom och komma med rättelser. X har maximerat felen. Och även om han har gjort några ärliga fel i form av stavfel eller felaktig sidnumrering i notapparaten så kommer man lik förbannat att slå ner på honom som en hök och drämma "du ljög om marinkåren och du ljög om examen, varför skall jag tro på dig" i huvet på honom.

Hans bok hamnar snabbt i reabackarna och köps inte av folk med ett seriöst historieintresse, utan av folk som vill ha en riktig freakbok.

Min fråga till dig är: Behandlade man X rätt eller fel. Ett enkelt svar duger, men svara fort, för inget svar är fel svar och dina vanliga eruptioner är fel svar. Rätt eller fel? Bollen är hos dig.

/Herr Lindholm

P.S. Tja, du är ju lika duktig som Irving på att se saker ur fel sammanhang. Jag försvarar inte inkvisitionens politiska agenda. Däremot så var de inga flumpellar, utan förde minituösa anteckningar. Än idag så kan man se om de hade rätt eller fel - bara att titta i arkiven. Tur att Rudolf inte var arkivarie då...

Nu har jag ju inte ifrågasatt användningen av pseudonymer i sig; här kan uppenbarligen åsiktsförföljelse spela in, åtminstone fram till den punkt när han ansåg det vara möjligt att framträda under eget namn. Vad som är anmärkningsvärt är ju två saker:

1. han har skapat ett flertal titelförsedda pseudonymer representerande olika akademiska discipliner och har därmed utgett sig för att besitta kompetens han inte har.

Detta kan inte förklaras med förföljelse, vilket kunde ha varit fallet om han bara haft en pseudonym med liknande kompetens och status som han själv.

2. dessa påhittade källor används för att stödja teser han framför i sitt eget namn. Då har vi gått från vanlig plebejisk titelavund till medvetet bedrägeri och charlataneri.

Detta kan inte heller förklaras med åsiktsförföljelse.

Som sagt, eftersom jag utgår från att det finns seriösa revisionistiska forskare förstår jag inte behovet att till varje försvara just Rudolf.

Eftersom jag vet att det inte beror på naivitet kan jag inte sluta mig annat än att det beror på rent trots eller på utomvetenskapliga lojaliteter.

Rudolf kan ju faktiskt ha gjort sig till tolk och skrivit eller tagit på sig vad de människor som har de "fina" titlarna har berättat för att skydda dessa från fängelse och obehag. Det är något som vi inte kan veta. För min del spelar det inte heller någon roll. Det är innehållet som räknas. Däremot är röken ett klumpigt bedrägeri. Vilka är den "huvudfåra av forskare som arbetar seriöst med förintelseforskning" nämn någon!

OK. Då har vi gått från låtsaskompisar till vems pappa som är starkast, eller något. Vilket framsteg!

Vilket då innehåll? Det som utgår från falska premisser och stödjer sig på auktoritetsargumentet?

Hade dom inte själva bett om ursäkt för rökretuschen? Detta är klart selektivt. Om någon från "fel" sida har fuskat - upprepa det i all evighet, även om "de själva" säger att det var fel och har korrigerat misstaget. Om någon från "rätt" sida har fuskat - tala vackert om något annat istället.

Den formella termen är "Räkna träffarna, glöm bort missarna."

MVH
/Herr Lindholm

Om du har någon som helst logik i ditt svar så försök att vara lite tydligare. Du är väl nykter?

Poo-haaa! Vi kommer att få höra om den ditretuscherade röken ända tills år tvåtusen djävla åttioett, trots att de ansvariga har bett om ursäkt för länge sedan. Å andra sidan, å andra sidan så kommer revisionisterna att glatt och skamlöst klafsa vidare med sina felciteringar, kontextutlämnande, förvrängningar och halsbrytande påståenden. Och efterssom jag inte har sett någon här på FB medge att Germar Rudolf är lika pinsam för revisionisterna som Mats Hinze var för nyliberalerna så kommer ni att köra på som skenande flodhästar.

Förstår du nu vad "räkna träffarna, strunta i missarna" betyder?

/Herr Lindholm

Jodå. Men förstår du min poäng att det mycket väl kan handla om människor Rudolf försöker skydda och att det är faktainnehållet i vad han har skrivit som räknas. Jag hade hoppats på ett svar av "tras" som jag citerade så om du inte har något riktigt att svara så låt bli att komma med något intetsägande trams. Snälla Lindholm spamma inte.

Men något sådant är väl inte fallet här? Eller kan du visa på något exempel där Rudolf påstår sig vara expert på något och i kraft av sin titel och/eller erfarenhet uttalar sig om någon sakfråga?

Ett exempel skulle kunna se ut så här:

Jag heter Ernst Gauss, och jag har forskat inom toxikologi i 10 år, och mina samlade erfarenheter har visat att Zyklon-B inte kan ha verkat som det påstås.

Har Rudolf själv sagt att han skyddar folk? Och om du säger att du inte förstår vad jag menar så försöker jag omformulera mig. Mmm-kay?

/Herr Lindholm

Kanske det. Men nu frågade jag Ezzelino om folk behandlade X rätt eller fel.

MVH
/Herr Lindholm