Svara
2024-02-03, 21:07
  #1
Medlem
emmuuts avatar
Substans: amfetamin, ecstasy
Ålder, kön: 18, tjej
Längd, vikt: 177cm, 55kg
Mängd: 1,5g tjack, 2 ecstasy ca 560mg
Tid: 40h
Tidigare erfarenheter: hasch, gräs, alkohol, ecstasy, amfetamin, kokain, tramadol, lsd, lyrica, 2cb, ketamin

Jag tänkte berätta om den sjukaste upplevelsen jag haft på droger. Man kan säga att jag fick psykos, det spårade helt, och jag mådde fruktansvärt dåligt i flera månader efter.
Detta hände när jag var 18 år gammal, så det var alltså inte nyligen. Eftersom det var ett tag sen kommer jag inte ihåg allt i detalj, men jag ska försöka återberätta så bra som möjligt.

Det är min första tripp rapport, så var snälla.
Jag kan även tillägga att detta var under en period då jag använde väldigt mycket amfetamin och det bidrog säkert till denna psykotiska upplevelsen. Men jaja, nu kör vi igång med rapporten.

Första dagen
Det var en helt vanlig dag. En fredag. Jag vaknade upp runt 10.00 och redan vid 11.00 hade jag dragit min första lina tjack. Jag tror jag var inne på vecka 3 med dagligt tjackande nu, men jag älskade det. Sömnen var ju såklart katastrof och jag tror jag hade fått sova ungefär 1,5 timme natten innan.

Dagen rullade på i alla fall, jag satt och spelade cs. Plötsligt ringer en vän, hon vill ses. Jag tror klockan är 15.00 när jag möter upp henne och nästan direkt tar hon fram en zippåse med ecstasy.
Jag tvekar då jag vet att det är farligt att blanda amfetamin med ecstasy men jag gör det dumma valet att gå med på att käka några ändå. Jag hade vid detta laget dragit i mig ungefär 1,5g tjack.

Klockan 15.30 sväljer vi varsin fyrklöver, som enligt kranen sägs innehålla 280mg. Vi är alltså ute, i en park, helt centralt. Vi var riktigt pundiga under denna period i våra liv och vi brydde oss knappt inte om vad folk tänkte och tyckte. Vi var unga och riktigt dumma. Det tar i alla fall inte lång tid innan ruset slår på. Och jävlar, vad det slog på hårt.

Vi sitter på en bänk där i parken och jag börjar hacka tänder och ögonwobbla på en nivå jag inte trodde gick att uppnå. Jag mådde så fantastiskt bra men jag var även lite rädd. Det var det starkaste ruset jag någonsin upplevt. När jag peakat i kanske 30 min så väljer jag att svälja ett till piller av någon dum anledning, och precis när jag svalt den så ringer min mamma.
Jag får sån sjuk panik och vet inte vad jag ska göra. Jag väljer att inte svara först men sen kommer jag på att det är nog bara ännu värre, så jag ringer upp. Men jag kan knappt prata. Jag hackar tänder något så extremt, och det hörs. Samtalet håller på i kanske 1 min och när vi lagt på börjar nojan, för hon hörde definitivt att jag var påverkad av något.

Ruset övergår till stark ångest och jag mår riktigt jävla dåligt. Den här känslan hänger i hela ruset och det enda jag vill är att känna mig nykter igen. Jag kan inte hålla en konversation med min vän och jag beter mig allmänt konstigt. Min vän har sagt i efterhand att det var som att prata med en utvecklingsstörd.
Till slut dalar det, men nojan och ångesten sitter fortfarande i. Mina tankar, känslor och verklighetsuppfattning är riktigt skev.

Klockan 23.00 går jag i alla fall hem och jag möter mina föräldrar i dörren, och jag tycker dom beter sig jättekonstigt. Det känns som dom vet vad jag gjort, dom hatar mig, och dom pratar med mig som att jag är dum i huvudet.
Jag frågar vad problemet är, vad jag har gjort, men dom svarar att det inte är något. Jag tror såklart att dom försöker lura mig, och att dom egentligen vet. Inte bara om denna dagen, men om allting olagligt jag någonsin gjort. Jag går upp till mitt rum och somnar ändå ganska snabbt men jag ligger som i en dvala hela natten.

Efter någon timme vaknar jag av att jag hör röster och ljud. Mamma ropar mitt namn och musik börjar spelas. Jag förstår att detta inte är på riktigt och jag blir väldigt rädd. Jag ligger vaken och bara lyssnar på alla konstiga ljud, rädd att det aldrig kommer sluta. Det gör det inte heller.
Till slut lyckas jag somna i ytterligare någon timme och då drömmer jag om att min vän jag varit med under dagen har berättat för min moster att jag knarkar.

Andra dagen
Klockan 10.00 vaknar jag i panik och är helt säker på att min moster nu vet att jag knarkar. Jag ringer min vän och skäller ut henne men hon fattar ingenting. Jag var stensäker på att min dröm hade hänt på riktigt men efter en kvart får min vän mig att inse att det inte var på riktigt. Jag blev rädd över hur verklig drömmen kändes. Hade aldrig upplevt en sån känsla efter en dröm.

Dagen fortsätter och den är riktigt konstig. Alla beter sig märkligt och är personlighetsförändrade och hela tiden hör jag röster och ljud som inte finns. Mamma påpekar några gånger att jag är väldigt spänd och hon frågar om jag mår dåligt. Jag svarar att allt är bra.
Jag spenderar hela dagen i mitt rum, väldigt paranoid och kan inte slappna av. Jag försöker distrahera mig med youtube men oavsett vad jag gör känner jag en obehaglig känsla och det känns som att hela världen hatar mig och vet vad jag har gjort. Det blir aldrig bättre, jag mår jättedåligt.

Klockan 01.00 ringer min vän och det är efter detta allting spårar ur totalt. Mina föräldrar ropar godnatt och jag sitter i FaceTime med min vän. Plötsligt ser jag en haj (?) i ett utav hörnen av mitt rum. Jag blir livrädd och berättar för min vän. Hon säger att jag ska ta det lugnt och säger att jag bara inbillar mig, och han skrattar lite åt det. Jag skakar på huvudet och hajen försvinner.
Olika sjuka hallucinationer fortsätter komma men dom går över efter någon minut. Väldigt obehagliga är dom dock.

Det går 2 timmar och jag bestämmer mig för att gå ner och ta en cigg. På nedervåningen ser jag min mamma som står i hallen. Jag frågar henne vad hon gör vaken men efter jag gjort det försvinner hon. Jag blir lika livrädd då och nästan springer upp för trappan igen.

Min vän ber nu mig att lägga mig i sängen och försöka sova, och hon lovar att vara kvar på FaceTime så hon kan hålla koll på mig. Jag lyssnar och gör det. Men när jag lägger mig ner ser jag en stor läskig man sitta i min datorstol på andra sidan rummet. Och helt plötsligt kommer en klasskompis från skolan in i mitt rum. Det är nu jag tappar verklighetsuppfattningen helt.

Jag börjar prata med honom, och ännu fler klasskompisar kommer in. Nu är jag inte rädd längre, jag tror verkligen att detta är på riktigt. Vi samtalar och har kul och sen bestämmer jag mig för att gå ner till mina föräldrar och säga att vi alla ska gå ut en sväng. Klockan är då 04.30.
Jag väcker dom och dom blir väldigt förvirrade.

Dom frågar vart alla mina kompisar är och jag säger där uppe. Dom går upp och säger sen att det inte är några folk där uppe. Jag blir förvånad. Jag ser en klasskompis i köket och pekar på honom, ”där är han.” Mina föräldrar blir väldigt oroliga. Dom frågar varför jag är så konstig och jag frågar då dom varför dom är så konstiga.

Efter ett tag får mamma mig att inse att det inte är på riktigt, att jag bara inbillar mig. Allt släpper och en våg av total panik kommer, och jag brister ut i gråt och börjar skaka. Mamma tröstar mig och frågar om jag tagit något men jag säger nej. Hon trodde inte på mig men hon sa okej. Nu i efterhand har hon berättat att hon visste att jag hade knarkat. Klockan 06.00 somnar jag med mamma bredvid mig och jag vaknar nästa dag 17.00.

Avslut
Jag hade dom sjukaste overkligetskänslorna efteråt och jag gick med dom i ungefär 4 månader. Jag var rädd konstant, för allting, och jag använde såklart inga droger på väldigt länge. Amfetamin har jag inte ens kollat på sen denna händelse och jag kommer aldrig röra det igen.

Detta hände led störst sannolikhet på grund av sömnbrist, den idiotiska blandningen, all amfetamin i veckors tid, och den stora dosen MDMA. Ibland börjar jag tänka på denna händelse, och jag upplever då den rädslan och panik jag kände då på nytt. Riktigt hemskt var det och jag vill aldrig vara med om något liknande igen.

Detta blev väldigt långt men jag kände att jag verkligen ville dela med mig av detta. Jag hoppas ni tyckte om rapporten och ni får gärna lämna feedback, både bra som dåligt.
Var försiktiga med blandningar, doseringar och ta hand om eran kropp och erat sinne. Tack!
__________________
Senast redigerad av emmuut 2024-02-03 kl. 21:10.
Citera
2024-02-03, 22:34
  #2
Medlem
Intressant tripprapport, hatten av!

Känner helt igen dom där knas känslorna som du beskriver under ruset och flera månader därefter, tog mig många år innan jag kunde tänka tillbaks på den natten och den perioden i mitt liv, utan att få den unika orolighetskänslan!

Jag har kommit fram till att det var en blandning av psykos och derealisation.
Citera
2024-02-04, 00:00
  #3
Medlem
emmuuts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av vilma90
Intressant tripprapport, hatten av!

Känner helt igen dom där knas känslorna som du beskriver under ruset och flera månader därefter, tog mig många år innan jag kunde tänka tillbaks på den natten och den perioden i mitt liv, utan att få den unika orolighetskänslan!

Jag har kommit fram till att det var en blandning av psykos och derealisation.

Tusen tack för att du läste och tyckte den var intressant!

Ja herregud, det tog mig väldigt lång tid innan jag kunde tänka tillbaks på händelsen utan att få total panik. Det går nu, men jag känner fortfarande ett obehag. Jag kunde inte ens äta min concerta på ett väääldigt långt tag utan att få den där känslan tillbaka. Fy.

Och väldigt intressant att vi varit med om liknande känslor och så. Helt sjukt vad droger kan göra med ens hjärna.
Citera
2024-02-04, 01:19
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av emmuut
Tusen tack för att du läste och tyckte den var intressant!

Ja herregud, det tog mig väldigt lång tid innan jag kunde tänka tillbaks på händelsen utan att få total panik. Det går nu, men jag känner fortfarande ett obehag. Jag kunde inte ens äta min concerta på ett väääldigt långt tag utan att få den där känslan tillbaka. Fy.

Och väldigt intressant att vi varit med om liknande känslor och så. Helt sjukt vad droger kan göra med ens hjärna.

Jadu det kan spöka till det rejält!

På tal om concerta, nu när du säger det så finns det vissa "likheter" sen jag började med Elvanse, känslor som påminner om just denna händelse, fan va läskigt.

Har du bearbetat händelsen på något sätt?

Själv har jag bara lagt locket på och snabbt försökt tänka bort det, en sann flykt.

Vissa saker är nog bäst att gömma djupt inne i sin själ och aldrig göra om.

Dock tog jag mdma ett par gånger efter händelsen (dock 7 år senare) med gott resultat men med delvis halv noja kring tidigare händelsen, speciellt dagen efter - "kommer jag vakna upp som en grönsak imorgon?" Osv

Totalt vansinne men är man kokt i skit så är man!
Citera
2024-02-04, 14:09
  #5
Medlem
emmuuts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av vilma90
Jadu det kan spöka till det rejält!

På tal om concerta, nu när du säger det så finns det vissa "likheter" sen jag började med Elvanse, känslor som påminner om just denna händelse, fan va läskigt.

Har du bearbetat händelsen på något sätt?

Själv har jag bara lagt locket på och snabbt försökt tänka bort det, en sann flykt.

Vissa saker är nog bäst att gömma djupt inne i sin själ och aldrig göra om.

Dock tog jag mdma ett par gånger efter händelsen (dock 7 år senare) med gott resultat men med delvis halv noja kring tidigare händelsen, speciellt dagen efter - "kommer jag vakna upp som en grönsak imorgon?" Osv

Totalt vansinne men är man kokt i skit så är man!

Riktigt läskigt! Elvanse tror jag kan ge ännu mer liknande känslor, då den är mer lik gatuamfetaminet. Men concertan var verkligen inte trevlig heller i början, usch.

Jag har inte bearbetat det alls, gjort precis som du. Jag vet inte om jag skulle behöva prata om det eller så, kanske. Men det är ju enklast att bara tänka bort det. Slippa gå igenom det hemska igen, precis som du säger!

Jag har också tagit MDMA efteråt. Första gången efter händelsen gick det förvånansvärt bra. Det var andra gången jag fick tillbaka den där ångesten och paniken.
Jag har faktiskt tagit det ganska många gånger, med ett uppehåll på kanske 1,5 år efter händelsen då. Men varje gång har jag fått den där ångesten, så jag vet inte varför jag fortsätter att ta det.
Varje gång tror jag att det här är den gången jag ska få njuta av ruset igen, men det händer ju aldrig.

Nu har jag dock inte tagit MDMA på ett tag och jag planerar inte att göra det heller. Jag tror jag kommer hålla mig borta från alla CS droger, i alla fall amfetamin. Fyfan för den drogen, riktigt vidrig. Concertan kommer jag dock fortsätta ta, då min vardag fungerar bättre med den.

Droger är verkligen läskiga och det är även huvudet och sinnet!
__________________
Senast redigerad av emmuut 2024-02-04 kl. 14:17.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in