Citat:
Ursprungligen postat av
Olduvai
Jag läste
den här notisen av Justitieombudsmannen och blev... äcklad.
JO är "mycket kritisk" till att en hylla inte satt fast ordentligt, vilket gav en intagen i häktet fysisk möjlighet att hänga sig. Nu är det inte JOs uppgift att göra moraliska ställningstaganden, men det här är en bedömning av vad som har gått fel utifrån statens perspektiv. Någon dog, för att en hylla satt löst.
Staten bryr sig inte om att människan mår så dåligt att den väljer att hellre dö än leva. Detta är för övrigt tre gånger så vanligt bland intagna i fängelser som det är bland befolkningen som helhet, vilket nämns i
denna studie om självmord i krininalvården. Dessutom så tar de intagna ofta livet av sig i nära anslutning till sitt frigivande. Man kan då alltså anta att "suicidprevention" har tvingat dem att leva i lidande helt i onödan. Detta trots att staten själv ihärdigt hävdar att "suicidprevention" är ett sätt att skydda folk på.
Men faktum är att själva ordet suicidprevention är ett sätt att prata om självmord på som får det att kännas främmande och kliniskt. Hela meningen med ordet är att apparatchiks ska kunna ignorera människan som de tvingar att lida.
Är det inte djupt oetiskt av ett land att medvetet skapa emotionella skygglappar för att fegt kunna blunda från sanningen:
Att man medvetet skapar lidande?
Jag kan bara tycka att det känns grymt att ta ifrån någon möjligheten att göra slut på sitt eget lidande.
Jag håller med om att det används för mycket som ett sätt att blunda för roten till problemet. Istället för att hjälpa folk må bra så nöjer de sig så länge folk är vid liv.
Däremot håller jag inte med om att suicidprevention i sig är omoraliskt. När någon dör så är det bara de som lämnas kvar i livet som det gör ont i. Suicid skadar de som älskar den som tar sitt liv. Att hindra den skadan är inte omoraliskt, men det
är omoraliskt att tillåta att en person mår så dåligt! För det gör också ont i anhöriga när någon man älskar mår as. Psykiatrin är så underprioriterad att den knappt har möjlighet att hjälpa folk förrän de är självmordsbenägna, det finns inte plats för förebyggande arbete och det är fan omoraliskt på riktigt!
Så jag håller med. Att medvetet skapa lidande genom att inte hjälpa folk förrän de redan vill dö är sjukt oetiskt!
