Vad är felet på människor som gång efter gång söker sig till behandlingshem.

Vi människor har lätt för att tro att vi fattat grejen och sett igenom vad som behöver göras. Lägg till andra diagnoser och ett rörigt socialt liv, eller total brist på socialt liv så har du receptet på varför folk trillar dit gång på gång.

Tror man behöver vara beredd att ta hjälp på "djupet" och ta reda på hur en fungerar. Inte sitta och tänka att man har fattat. Hade man fattat så hade en inte suttit på behandling :-)

Jag har själv varit ren från alkohol i 9 år och droger i ett år. Tog ett kort återfall på opiater en vecka. Före det var jag drogfri.

Jag gjorde behandling, gick i (egen betald)psykoterpi i 3 år innan jag fattade att jag + droger var den röda tråden i alla mina fuckups, ned pissningar och allmänt kaos.

Många ser nog rehab som nån semester.
Bli lite omhändertagen och gullad med -sen ut och knarka igen. går det åt helvete kan man bara återvända till rehab

Man kan ju fråga sig också hur många som verkligen är på behandlingshem för att de vill sluta. Hur många är där av tvång (på ett eller annat sätt) eller ultimatum från Soc, familj, läkare, arbetsplats osv? Min vända inne var det minst 10-12 personer som när man satt och snackade utanför behandlingarna tjatade om att de var där på grund av att andra tvingat dem. De hade med andra ord inte egen vilja och insikt i att sluta utan åkte vända på vända på olika behandlingshem för att göra alla andra nöjda. Sen visste de själva egentligen hela tiden att de skulle punda så fort de kom ut, men då fick ju hela processen börja om så kunde de hålla på.

Många såg dessutom tiden på behandlinghemmet som nån slags "detox". De höll sig drogfria ett antal veckor eller månader, allt gick ur systemen och deras tolerans sjönk i de flesta fall igen.

De fick skönt boende, nån som lagade mat åt dem, tillgång till gym och nån som höll igång rutiner. Så när de kom ut var de på det igen för att man plötsligt ska sköta allt själv och man kom ut i verkliga livet. Behandlingshem är en skyddad bubbla utanför den riktiga världen och hur drogfri man än är där inne så står man inte heller för det verkliga livets prövningar där inne, och vissa lär sig inte trots samma varv gång på gång.

Jag åkte hem i förtid efter 14 dagar eftersom jag flippade ut helt på hur jäkla värdelöst och sjukt hela 12-stegsgrejen var och har hållit mig drogfri sedan dess på egen ren jäkla vilja och motivation.
Insåg också själv att jag behöver inte ha tusen föreläsningar om vad missbruk gör i kroppen och hjärnan, hur sömn funkar, kostscheman för att äta hälsosamt, övningar i att lära känna mig själv, berätta för alla andra 35 personerna om min livshistoria som ledde till missbruk osv för jag har den kunskapen redan. Att sedan blanda det med 12-steg gjorde mig vansinnig.

När det är den enda vägen till en ny lägenhet eller att det är en ny behandling som gäller eller hamna i snön så blir det lätt ännu en behandling. Kolla själv trycket på behandlingshemmen under vintern kontra när vårvärmen och parken lockar...

Som någon annan hjälte skrev också så kan det vara en välbehövlig paus från livet.

Men jag håller med dig lite ändå.

Det blir inga fler behandlingar för mig och visst har jag suckat när folk som är med i någon grupp före min försvinner i två veckor för att sedan bara dyka upp i en ny grupp bakom min. Man frågar hur många behandlingar människan har gjort och svaret är 10-15st...

Jag menar, vafan?

Vet folk som har utnyttjat det... Mer eller mindre fejkat missbruk för att få ett najs spaboende med bra mat, fin natur, avslappning och terapi varje vecka (vilket som flesta skulle behöva men är svårt att få om du inte vill punga ut massa pengar).

Sen sparat pengarna från månaders sjukskrivning och sen ut och leva livet, resa etc...

Ja vad säger man...

Vad är det för fel på personer som söker cancervård TVÅ gånger under en livstid? Fattade dom inte första gången att cancer inte är bra?

Det finns ju de där instutitionsglidarna. De kör ner sig tills de blir utbrända, blir häktade eller får LVM sen njuter de av maten, medicinerna, tvn, hänget och de varma sängarna när de blir tvångsinlagda på instutition. Sen kommer de ut och börjar om cykeln. De har ingen större vilja att förändras. De glada pundarna som aldrig kommer sluta. De har förstått att det går att leva såhär och är helt fine med det. En evig cykel av ansvarslöshet Har träffat massvis av denna typen. Totalt bränneri av skattepengar så långt det går. De flesta kör bara lite skådespel därinne för att få sin livsstil att funka. De låtsas bara att vilja förändras. Många av dom har varit på instutition sen barnsben. De lär sig aldrig riktigt att bli en del av samhället. De har gett upp hoppet för länge sedan på att nånsin åstadkomma något i livet. Många av dessa säljer droger, och i 90% av fallen tar droger därinne.

Hakoona matata. Det är ord som är bra. Lagad mat varje dag, gör att man blir glaaad.

Knarkar bort mina bekymmer, jag får subben var dag. Det är ett härligt liv. Sitter av min tid.

Hakoona matata.

Problemet är de aldrig kommer till roten av orsaken. Är du en beroende person (vi alla är faktiskt det på något vis, tex våra telefoner, cigg, snabbmat..men de skadar inte andra eller samhället så direkt)
Men visst de kanske hjälper för stunden. Många kommer faktiskt ut från behandlingshem och get their shit together. Men även likaså faller många tillbaka i sina gamla spår - framförallt när de tror allt är OK och det är OK att ta en drink som sedan leder till de är nere på botten igen då de gått ALL IN. Det är som en demon som släpps ut.

Jag tror starkt på psykadeliska retreat ...beroende på vad du nu har för åkomma såklart. Men de finns studier på folk som missbrukat heroin, gått på metadon, hoppat från hem till hem. Sen åkt iväg och tagit tex Iboagine och slutat tvärt.

Sen måste ändringen komma ifrån dig själv i grund och botten. Först då sker förändringen. Har jobbat på behandlingshem och man vet direkt vilka som direkt kommer falla tillbaka så fort de är ute. Men de är även många som lyckas. Bättre de finns behandlingshem än inga alls i mitt tycke.

Precis som du skriver. Förändringen kommer ifrån dig själv. Nu är det längesen du skrev. Har du lyckats hålla dig ren? Hoppas allt är bra. Håller med dig helt och hållet i ditt resonemang. Många sitter där pga de är tvingade dit. Dvs visst de MÅSTE - Men innerst inne skiter de i det fullständigt. Just på hemmet kanske de får hopp och tro de löser sig. Problemet är när du kommer ut. När du ska följa de nya rutinerna. Då träffar du dina polare kanske och tänker "äsch vafan en bira, en holk, en lina är lugnt" sen är du tillbaka där du börja utan att inse det.