@punkare: hur lever ni idag?

Som dom flesta inte vet är det här med "punk" rätt invecklat, och det handlar ju inte om en musikstil med poprockbanden Ebba Grön och Sex Pistols utan är snarare en filosofi. Det går ju att diskutera på tusentals sidor i sig. I en annan tråd.

I vilket fall som helst undrar jag hur Ni punkare där ute lever idag? Om ni kanske har "växt upp", klippt Er, skaffat jobb, familj och liknande? Kanske finns det några yngre punkarförmågor där ute som vill berätta? Det verkar väldigt dåligt med återväxten inom punken idag. Ska säga att jag aldrig har haft några klassiska sk. "vykortspunkare"-kläder/stil, typ det här:
https://unireadinghistory.files.word...ed59d19722.jpg .. förstår inte riktigt grejen med någon slags uniform. För punkare. Ologiskt.

Nåväl, berätta gärna hur Ni har det idag. Blir det action i den här tråden tycker jag att icke-punkare kan ställa frågor till dom punkare som skriver i den här tråden. Tack, tack.

Det här kan vara en intressant introduktion för dom som knappt vet vad punk är. Något överdrivet kanske, men förklarar väl filosofin och attityden någorlunda på ett ganska underhållande sätt:
Punkrockare Trindeman Lindeman (Hasse Alfredsson & Tage Danielsson)
https://www.youtube.com/watch?v=zjTJSfEyT2YAntagligen inspelat kring 1978.

De har vuxit upp och mognat.
Gifta, radhus, ungar. You name it.
"Rappare" är en helt annan sak .
Droger, alkohol, sätta på getter - tills överdosen slår till i 30-årsåldern.
"Jag kan rappa" = "Jag kan knyta mina skor - alldeles själv".

Svensk punk var väldigt vänster, inspirerad av England snarare än USA.

Jag blev moderator på Flashback där jag flyttar felplacerade trådar till rätt delforum

Filosofi --> Subkulturer och socioekonomiska livsstilar
/Moderator

Jaha. Det skiter väl jag i.

Det är förjävligt. Ska det vara så? In i $ystemet bara. Många bekanta (inte nära vänner direkt) har kolat vippen också. Inte av ålder.
Sk. "punkare" brukar ju ofta vara lite mer allmänbildade, inte sällan utbildade (när dom kommer upp i åren) än rappare. Eller är jag ute och cyklar? Tror inte många rappare sätter på getter f.ö. Det är nog mer Black Metal-fok isf.?

Jag är för ung (fast jävligt gammal) för att ha upplevt den första vågen som verkar rätt tramsig och flamsig. Det blev bättre sen när kängpnuk å containerpunkarna (kallas så för att dom ser ut som dom bor i en container) började komma in i bilden på allvar tror jag. Eller? Dom var väl inte med förrän Discharge, Crass osv. kom?

De punkare jag kände när jag var ung, har idag vuxit upp, men inte kammat sig och skaffat sig jobb.

Typ 1: Den äkta punkaren.
De har på sig sina trasiga gamla skabbiga kläder. Fast ofta utbytt mot mjukiskläder, speciellt när de är hemma, vilket de nästan alltid är.
De sitter vid datorn hela dagen och degar. Lyssnar på annan musik än punk, mestadels.

De är omöjliga att anställa och har gått på socialbidrag sedan gymnasietiden, de är fortfarande fast där. Soc försöker inte utan har gett upp. De placeras på olika insatsprogram som skall leda till jobb men som inte gör det. År in och år ut, år efter år efter år.

Typ 2: Också den äkta punkaren.
Vissa av dem har dött också. 50/50 att de knarkade ihjäl sig eller hoppade framför tåg, eller ut för stup, och så vidare.

Typ 3: Hang-around-punkare.
De har klippt sig och skaffat sig jobb och lägenhet. Nosringar och tatueringar. Ensamstående mammor i vissa fall, när punkaren punkade sig och inte fungerade i familj, eller dog.

Angående vad punk "är" står det så här. Inte skitbra text:
"Den är en proteströrelse mot allt kommersiellt: musik, kläder och frisyrer. Man gjorde allting själv och inga förkunskaper var nödvändiga."
Första meningen fungerar. Andra inte.

Det finns många punkare som skaffat sig jobb och infiltrerat $ystemet lite inifrån. Generellt sett är dom punkare jag umgåtts med rätt begåvade och har scorat högt på högskoleprov och liknande. Det finns ganska gott om högskolepoäng bland ...oss. Man får säga att det kollektiva stinget är tappat sedan länge, länge bland mina vänner och bekanta. Ska säga att jag har umgåtts med diverse olika människor. Det var inte så att jag bara umgicks med "punkare", men mest sånt var det väl under tonåren och 20-årsåldern. En av mina bättre (eller snarare sämre, egentligen, när man tänker efter) närmare "punkvänner" håller fortfarande fanan ganska högt, på egen hand. Tror jag. Kommer INTE nämna något namn.
Det är väl det äkta punkare gör? Lyssnar på vilken musik som helst och har vilka kläder som helst? Att gå runt i punkuniform och enbart lyssna på punk känns inte så punk?

Kanon!!! OM dom gjorde någon bra musik t.ex.. Men det görs inte någon bra punkmusik i Sverige idag. Som jag känner till i alla fall. Knappt någon bra musik öht.

Bland bekanta till mig är det mer att dom supit ihjäl sig.

Vad gör dom nu då? Är dom frontrowbangers framför mellon på TV, eller?

Jag själv är inte punkare och har aldrig varit det. Däremot har jag druckit öl med dem och vissa av mina bekanta var/är punkare.

"Ideologin" är ju bara att protestera, den saknar helt och hållet någonting skapande konstruktivt. Ja, förutom att göra musik då.


"Infiltrerat $ystemet litegranna" Jovisst. Det är så det funkar

Men det låter ju som att du har mött bättre punkare än mig. Eller i alla fall mer framgångsrika. De jag mötte under mitt liv var inte speciellt framgångsrika, alls.

Flera av dem dog av att de slutade andas när de överdoserade olika ämnen. Är inte så insatt i vad det var, men GHB och starka benzos samt opiater, tror jag.


Typ-3-punkare var ju aldrig riktigt punkare, utan bara hang-arounds. Men de betedde sig som punkare och hängde väldigt mycket med dem. Vad de gör på fritiden idag vet jag faktiskt inte. Så intresserad av deras liv är jag inte.

Jo, det gäller att förfina och avancera "ideologin" lite. Cyberpunk t.ex. FÖR BÖVELEN!!! 😎 Skitmodernt! Rent supa och knarka-punk leder inte till mycket, och ingen bör ju pyssla med det efter ca. 27 års ålder. Musiken är väl inte så mycket att hurra för. Det är väl knappt en promille av all punkmusik (nej, t.ex. Ramones är inte punk, anser jag) som är bra. Fast den är ju å andra sidan jävligt bra.

Jodå, det finns en del punkare som är "infiltrerade så in i bomben".

Ja, en del har väl lyckats ganska bra i livet ändå. Umgås inte med många av dom idag.

Det låter ju inte så bra. Det är väl någon enstaka jag känt som strukit med av droger, men jag umgicks bara med dom som drack alkohol mest. Rena pundar och knarkarpunkare som inte dricker har jag aldrig orkat med.

Jag har nog aldrig känt såna i någon större utsträckning.

Du verkar leva i någon sorts fantasivärld där det finns något som är "äkta punk."


Så du umgås med misslyckade punkare? Eller vad menar du?

Hur kan du veta det, om du inte följt upp vilka människor de förvandlats till?
- "Umgås inte med många av dom idag."

Det låter lite som att du är en av typ-3-punkarna ju!

Tittar du på mello?